Miguel Benito
KAPITEL 2
KATALOGISERING
En katalog består av
bibliografiska poster som beskriver beståndet i en specifik dokumentsamling,
ett bibliotek eller grupper av bibliotek. För att dessa bibliografiska poster
skall kunna vara utformade på rätt sätt
så att det specifika dokumentet kan identifieras och återfinnas i samlingen
krävs det vissa regler.
År 1990 utkom den
andra upplagan av Katalogiseringsregler för svenska bibliotek. Den svenska
regelsamlingen baserar sig på Anglo-American cataloguing rules som utkom 1978,
och som reviderades 1988. Dessa regler är ganska omfattande och i vissa fall
svårtolkade.
Här nedan anges
några enkla anvisningar med vars hjälp man kan orientera sig i regelsamlingen
och snabbare komma in i huvudprinciperna bakom katalogisering. För enkla
kataloguppgifter kan det till och med vara mer än tillräckligt.
Allmänt
När man
katalogiserar en publikation (bok, tidskrift eller annat dokument) gör man en
s.k. deskriptiv = beskrivande katalogisering. Man utgår från själva publikationen
och hämtar uppgifter som finns i första hand på titelsidan eller på det s.k. titeluppslaget.
Katalogiseringsmetodik
Disposition
Katalogiseringen av
en bok börjar med beskrivningen, som bygger på publikationens uppgifter om sig
själv. Dessa uppgifter analyseras och infogas i följande avsnitt, i samma
ordning som anges nedan:
1 Titel och upphovsuppgift
I detta avsnitt
anger man verkets huvudtitel, ev. parallelltitel (titel på annat språk), övrig titelinformation
(benämningen i katalogreglerna för undertitlar), samt verkets upphovsmän:
författare, redaktör, utgivare, översättare, illustratör m.m.
2 Upplageuppgift
Inom avsnittet anger
man den upplageuppgift som finns i publikationen.
I vissa fall kan det
även förekomma uppgift om upphovsmän som medverkat i just denna upplaga.
3 Mediespecifika uppgifter
Detta avsnitt gäller
inte för böcker, utan i huvudsak för tidskrifter och andra media. När det
gäller tidskrifter och serier anges det först utkomna numret.
4 Utgivning
Förlagets ort, förlagsnamn och utgivningsår.
5 Fysisk beskrivning
Uppgift om antal sidor och ev. illustrationer.
6 Serie
Uppgift om verket ingår i en serie.
7 Anmärkningar
Uppgifter som kan
vara av betydelse för bestämningen av publikationen eller som är av intresse i
övrigt.
8 ISBN eller ISSN
Uppgift om standardnummer för verket.
Källor
Uppgifterna som
ligger till grund för katalogiseringen hämtas som regel från publikationen
själv. För de olika avsnitten gäller dock olika källor.
Det händer ofta att
uppgifter, som normalt finns på titelsidan återfinnes på titel-bladets baksida
eller på annan plats i verket. Utgivningsåret kan t.ex. anges på sista sidan
eller upplysning om serie bara ges på omslaget. Detta gör att man noga måste
granska hela publikationen, innan man ger sig i kast med katalogiseringen. För
varje avsnitt ställs olika krav på varifrån uppgifterna skall hämtas.
Man skiljer mellan primärkälla och föreskrivna källor. För böcker är primärkällan titelsidan.
För avsnitt 1, titel
och upphov, skall uppgifterna hämtas från primärkällan,
d.v.s. titelsidan. Viktiga uppgifter kan dock finnas på andra ställen i publikationen,
som titelbladets baksida, omslag, förtitelblad eller kolofon. Upphovsuppgifter
får hämtas från dessa källor. I dessa fall sätts uppgifterna inom klammer. Uppgifter
som finns i innehållsförteckningen, förordet etc. tas inte med.
För avsnitt 2 och 4
kan uppgifterna hämtas från titelsidan, titelbladets baksida, omslagstitel,
förtitelblad eller kolofon. För avsnitt 5 och 6 kan uppgifterna hämtas från
hela publikationen och slutligen för avsnitt 7 och 8 kan uppgifterna hämtas
även från andra källor, som bibliografier, uppslagsverk etc.
ISBD-tecken
För att särskilja de
olika delarna som ingår i ett avsnitt eller olika avsnitt från varandra
använder man sig av följande tecken:
. - markerar
slutet på ett avsnitt. Avsnitt 5 avslutas dock med punkt om
serieavsnitt saknas.
: markerar att undertitel följer. Det
används även före uppgift om förlag,
före deltitel i
flerbandsverk m.m.
/ markerar att uppgift om upphovsman
följer. Kan finnas i titelavsnittet,
i upplageavsnittet, i serien och i
anmärkningar.
; markerar att ytterligare upphovsmän
följer. Används även i serieavsnittet
före numreringen,
och för att särskilja olika titlar med samma upphovs-man i ett sammansatt verk.
( ) står för att
utmärka serie.
[ ] används för
att markera att uppgiften hämtats från annan källa.
... markerar att
information utelämnats.
= markerar att följande titel är parallell
med föregående huvudtitel.
, används
före årtal i avsnittet för utgivning, före ISSN i serieavsnittet,
mellan två
upplageuppgifter.
. markerar
att ny huvudtitel följer vid katalogisering av sammansatta verk
- används vid
flerbandsverk och serier efter utgivningstid för att markera
att utgivningen
fortsätter.
Dessa tecken
underlättar för oss att identifiera kataloginformation även när den är skriven
på ett språk som man inte behärskar. Tecknen kan dessutom förekomma såsom
vanliga skiljetecken i den löpande informationen enligt skrivreglerna. Det är
viktigt att kunna särskilja dem.
Fullständighetsgrad
Innan man börjar
katalogisera skall man bestämma sig för vilken nivå man vill katalogisera på.
Även om alla bibliotek tillämpar samma katalogregler, behöver man inte
katalogisera precis likadant för det. Vissa bibliotek kan anse vissa uppgifter
viktiga, medan samma uppgifter kan vara irrelevanta för andra bibliotek. Man
väljer en mellannivå, som kallas nivå 2, eller biblioteksnivå.
Indelning av katalogreglerna
Katalogreglerna
enligt KRS indelas i tre grupper:
regler för den bibliografiska beskrivningen (kap.
1 och 2 för monografier och kap. 12 för serier),
regler för bestämning av sökelement, d.v.s.
huvuduppslag och biuppslag (kap. 21),
regler för utformning av sökelement (kap. 22 för
personer, kap. 24 för institutioner och kap. 25 för titlar).
DEN BIBLIOGRAFISKA BESKRIVNINGEN
Reglerna för den
bibliografiska beskrivningen följer samma indelningsprinciper i de olika
kapitlen. Det är därför lättast att först läsa paragraferna i kapitel 1, och
sedan gå vidare till de kapitel som gäller för de olika media. Här nedan följer
vi kapitel 1, allmänna regler och kapitel 2, som gäller för böcker.
Titel och upphov
1.1 innehåller följande delar:
huvudtitel
parallelltitel
undertitel (övrig titelinformation)
upphovsuppgifter
Interpunktion
Huvudtitel =
Parallelltitel : undertitel / upphovs-
uppgift ; påföljande
upphovsuppgift. -
Källa
Uppgifterna hämtas
från titelsidan. Upphovsuppgiften får även hämtas från titelbladets baksida,
omslaget eller kolofonen. Uppgiften sätts i detta fall inom klammer.
Numreringen i
rubrikerna +nedan följer paragrafnumreringen i KRS.
1.1B Huvudtitel
Huvudtiteln återges
exakt efter publikationen vad beträffar ordalydelse och stavning. Användandet
av små och stora bokstäver följer dock de regler, som gäller för det språk som
titeln är avfattad på. Förkortningar som redan är gjorda behålls i regel. Inga
nya förkortningar får göras.
Om det i huvudtiteln
finns inbegripen en upphovsuppgift, som inte kan skiljas från titeln av
grammatikaliska eller andra skäl, återges den som en del av huvudtiteln. Den
behöver sedan inte upprepas i upphovsavsnittet.
Samlingstitel
Finns gemensam
övertitel för olika verk uppräknade på titelsidan, anges övertiteln ensam som
huvudtitel. De olika verkens titlar redovisas i en anmärkning föregångna av
termen "Innehåll:".
Sammansatta verk
För sammansatta verk
utan gemensam övertitel redovisas de olika verkens titlar i den ordning de står
på titelsidan. Som skiljetecken använder man punkt mellan titlar av olika
upphovsmän och semikolon mellan titlar av samma upphovsman.
1.1D Parallelltitel
Finns titeln på ett
eller flera andra språk, återges den första parallelltiteln. Finns det flera
skriver man en anmärkning om deras förekomst i anmärkningsavsnittet. Titlar på
svenska anges dock alltid i titelavsnittet.
1.1E Undertitel
Återge undertitlar
som finns på titelsidan. Finns det flera återges de i den ordning de
förekommer. Undertiteln skrivs ut med liten begynnelsebokstav.
Upphovsuppgift kan
vara person eller institution. Alla som på ett eller annat sätt medverkat till
uppkomsten av verket som sådant (dock ej det rent tekniska) tas med. Det kan
vara författare, illustratör, översättare, utgivare, förordsförfattare etc. Upphovsuppgifter
som anges på ett framträdande sätt, d.v.s. som återfinns på titelsidan,
på förtitelblad, titelbladets baksida, omslag eller kolofon återges i
den form de har där. En förklaring till formuleringen "... på ett framträdande
sätt..." hittar man i 0.8 där man förklarar att uppgiften måste finnas på
någon av de godkända källorna för avsnitt 1 och 2 (titel och upplaga). Hämtas
uppgiften från annat ställe än titelsidan skrivs den inom klammer.
Hittar man inte
någon upphovsuppgift så skall man inte konstruera den.
Upphovsmän som har
huvudansvaret för en publikation redovisas om de är två eller tre. Är det fyra
eller flera, redovisas endast den först nämnde följd av uteslutningstecken (
... ). För upphovsmän med sekundär funktion gäller att högst två redovisas för
varje funktion. Finns det tre eller flera redovisas endast den först nämnde
följd av uteslutningstecken.
Personliga titlar,
uppgift om författarens arbetsplats och dylikt, utelämnas såvida det inte
behövs av grammatikaliska skäl.
När en upphovsman
återges som en del av huvudtiteln eller undertiteln upprepas den inte i upphovsavsnittet.
1.1F12. Substantivfraser
En substantivfras
som förekommer tillsammans med upphovsuppgiften behandlas som en undertitel
om frasen i första hand anger publikationens natur eller innehåll.
Substantivfrasen behandlas som en del av
upphovsuppgiften om den uttrycker vilken funktion upphovsmannen har.
: en rapport /
utarbetad av ...
/ rapporten har
utarbetats av ...
Upplaga
1.2 innehåller
följande delar:
upplageuppgift
upplagespecifika
upphovsuppgifter
påföljande
upplageuppgift
Interpunktion
. - x. uppl. /
upplagespecifik upphovsman. -
. - x., revid.
uppl., x. uppl. -
Källor
Titelsidan, förtitelblad, titelbladets baksida, omslag,
kolofon.
1.2B Upplageuppgift
Återge
upplageuppgiften sådan den förekommer i publikationen med följande förändring:
benämningen upplaga, utgåva, reviderad, omarbetad etc. förkortas enligt förkortningslistan.
Upplagans numrering skrivs med arabisk siffra följd av punkt. Adjektiv som
följer numreringen föregås av komma om förbindande partikel saknas.
Beteckningar som
"skolupplaga", "ungdomsupplaga" etc. räknas som upplage-uppgift.
Upphovsman som
medverkat i någon eller några upplagor, men inte i alla, kallas för upplagespecifik
upphovsman och anges här efter i övrigt samma regler som i avsnitt 1.
Utgivning
1.4 innehåller
följande delar:
förlagsort
förlag
utgivningsår
Interpunktion
. - Ort, stat :
Förlag, år. -
. - Ort [stat] :
Förlag, utgivningsår (tryckår). -
Återge utgivningsort
i den form den har i publikationen. Om namnet på land, delstat etc. finns,
återges det efter ortnamnet, om det anses nödvändigt för identifikation.
Hämtas uppgiften från annan källa sätts utgivningsorten inom klammer. Använd
de förkortningar som finns i förkortningslistan för stater i USA, Kanada och
Australien.
Finns det två eller
flera orter angivna, återge endast den först nämnda.
1.4D Utgivare
Ange utgivarens namn
i den kortaste form i vilken det kan förstås och identifieras. Om utgivarens
namn återfinns i avsnittet för titel och upphov, ange det i kortast möjliga
form här, t.ex. Akad., Univ., Sällsk., Fören. Använd förkortningslistan.
Ange utgivningstiden
för den upplaga som nämns i upplageavsnittet. Tidsuppgiften anges med arabiska
siffror.
Om utgivningstiden
inte är känd, ange tryckningstiden. Saknas både utgivningstid och tryckningstid,
ange copyrightår, om sådant finns, föregånget av förkortningen cop.
1.4F7 Utgivningstid eller annan tid saknas
Om ingen
tidsangivelse förekommer i publikationen, ange en ungefärlig utgivningstid
inom klammer. Är uppgiften osäker kompletteras den med frågetecken. Ex.
[1981] [1982?]
[198-] [19--]
1.4G4 Tryckår
Om tryckåret skiljer
sig från utgivningsåret kan tryckåret anges inom parentes efter utgivningsåret.
1954 (tr. 1968)
Fysisk beskrivning
2.5 innehåller
följande delar:
antal sidor (vid
flerbandsverk antal volymer)
uppgift om
illustrationer
bilagor
Reglerna för
paginering med mera hämtas i första hand från kapitel 2 i KRS, Monografier. Kapitel
1 är för allmänt, och det är just i den fysiska utform-
ningen olika media
skiljer sig mest.
Interpunktion
. - x, 125 s. :
ill., diagr. + facit. -
. - 2
vol. (xvi, 345 s.) : ill.
om serieavsnittet
saknas avslutas enbart med punkt.
2.5B Paginering
Det sist utsatta
sidtalet i pagineringen anges. Ange antalet i enlighet med det numreringssätt
som används i publikationen. Sista numrerade sida, blad eller spalt i varje
svit anges följt av tillämplig term eller förkortning. Vid katalogisering på
miniminivå anges endast huvudpagineringens sista numrerade sida osv. Bipagineringar
utelämnas.
125 s. xvi, 235 s. 28 bl., 122 s.
Om en publikation är
helt opaginerad eller består av flera sviter av paginering, görs en ungefärlig
uppskattning av sidantalet. Kan
sidantalet lätt fastställas, anges summan inom klammer. Om sidantalet är uppskattat,
anges siffran utan klammer och föregånget av förkortningen Ca.
[48] s. Ca 300 s.
Om volymen har en
komplicerad eller oregelbunden paginering kan man ange pagineringen på följande
sätt:
a) ange det totala antalet sidor eller
blad följt av frasen med varierande
paginering.
300 s. med var.pag.
b) ange antalet sidor eller blad i
huvudpagineringen och lägg till det
totala antalet
återstående sidor med varierande paginering inom klam-
mer.
214, [62] s.
2.5B10 Planschblad eller planschsidor
Ange antalet
planschblad eller planschsidor sist i sviten av pagineringar antingen de
finns samlade eller spridda i publikationen. Detta förutsatt att de inte är inräknade
i annan paginering.
120 s., 34 pl.-s.
xii, 42, 68 s., [34]
pl.-bl.
2.5B17 Flerbandsverk
Ange antalet volymer
för en tryckt monografi som består av mer än en fysisk volym.
2 vol.
Om en uppsättning
volymer har genomgående paginering, anges denna inom parentes efter volymantalet.
2 vol. (xvi, 428 s.)
Ange ill. för en illustrerad tryckt monografi
om den innehåller tre eller flera illustrationer. Som illustrationer
betraktas teckningar, fotografier, porträtt samt kartor och planritningar. Om
illustrationerna tillhör någon av följande kategorier betecknas de med tillämplig
term eller förkortning: diagram, faksimil, kartor, musiknoter, tabeller.
Finns det även andra förutom dessa, anges förkortningen ill. först.
125 s. : ill.
126 s. : diagr.,
faks., tab.
86 s., [20] pl.-bl.
: musiknoter
2.5E Bilagor
Bilagor kan anges
efter tre olika metoder. De kan anges i detta avsnitt med ett enkelt ord som
sammanfattar bilagans art. De kan anges i en anmärkning. Eller de kan
anges som en delpost enligt reglerna för flerbandsverk. Vilken metod man
väljer beror främst på hur man vill behandla bilagan i biblioteket, om
man anser att den kan hanteras separat eller om den alltid skall följa huvudpublikationen.
Om bilagan är avsedd att förvaras tillsammans med publikationen redovisas
den sist i detta avsnitt. Som beteckning använder man en lämplig term för
bilagans art, t.ex. facit, karta, broschyr, lärarhandledning, ljudkassett...
Eventuell paginering av bilagan kan anges inom parentes.
24, 126 s. : ill. +
övningar (32 s.)
Serie
1.6 innehåller
följande delar:
seriens huvudtitel
seriens
parallelltitel
seriens undertitel
upphovsuppgift till
serien
seriens ISSN
numrering inom
serien
Interpunktion
. - (Seriens titel =
Parallelltitel : undertitel /
upphov, ISSN ; nr)
1.6B Seriens
huvudtitel
Om en publikation
ingår i en serie, återges seriens huvudtitel enligt reglerna för huvudtitel
ovan.
Om olika former för
serietiteln förekommer i publikationen, väljs den titel som återfinns i den
källa som kommer först i källornas ordningsföljd. För mer information, ta del
av vad som sägs om källorna i kapitlet för seriella publikationer nedan.
Seriens
parallelltitel återges endast om den behövs för att identifiera serien.
1.6D Seriens
undertitel
Seriens undertitel
återges endast om den behövs för att identifiera serien.
1.6E
Upphovsuppgifter till serie
Ange
upphovsuppgifter till serie om de bedöms vara nödvändiga för seriens identifikation.
Exempel:
Specialarbete / Högskolan i Borås,
Institutionen Bibliotekshögskolan
Skrifter / utgivna
av Sällskapet Bokvännerna
Samlade verk /
August Strindberg
Nyförvärvslista /
Göteborgs universitetsbibliotek
Ange en series
internationella standardserienummer, om detta lätt kan fasttällas. ISSN består
av två grupper av fyra siffror med bindestreck emellan. ISSN kan anges även om
uppgiften inte finns i publikationen.
1.6G Numrering inom
serien
Ange publikationens
numrering inom serien med delnummer, om sådant
finns. Delord som
volym, band, häfte, nummer etc. anges endast om det behövs för identifikationen.
Som regel skrivs det ej ut.
1.6H Underserie
Om en publikation
tillhör en underserie som inte har en självständig titel, anger man först huvudseriens
titel och övriga uppgifter och därefter underseriens titel och övriga
uppgifter. Som skiljetecken mellan dem används punkt.
Music för today.
Series 2 Sciences. Physics
1.6J Flera
serieuppgifter
Om en publikation
tillhör två eller flera serier eller underserie med självständig titel, skall
separata serieuppgifter anges. Varje uppgift omges av parentes.
(Collana di
filosofia, storia e varia umanitá ; 1) (Biblioteca di cultura)
(Arbetsmarknadsstatistik)
(Sveriges officiella statistik)
Anmärkningar
1.7 och 2.7 innehåller anmärkningar
Flertalet
anmärkningar återfinns med utförligare förklaringar i kapitlet 2.7 i KRS.
Interpunktion
Anmärkningsavsnittet
börjar på ny rad. Hela avsnittet skrivs ut med två indrag. Anmärkningar skiljs
åt med punkt och bindestreck. Efter den sista anmärkningen avslutas beskrivningen
utan punkt.
Ordningsföljd: Om
uppgifter i en anmärkning motsvarar uppgifter i de föregående avsnitten anges
dessa i den ordningsföljd i vilken de förekommer i dessa avsnitt. Således
skall en anmärkning om titel komma före en anmärkning om upplagor. Använd samma
interpunktion som i respektive avsnitt. Sluttecken ersätts dock av punkt om en
anmärkning omfattar flera avsnitt.
Anmärkningarna kan
hämtas från valfri källa.
Citat: Ange citat ur
publikationen eller andra källor inom citationstecken.
Standardiserade anmärkningar:
använd standardiserade inledningsord eller fras som återfinns i avsnittet 1.7
eller 2.7 i KRS, när så kan ske utan att tydligheten går förlorad.
Viktiga anmärkningar:
språk eller
översättning
parallelltext
tidigare upplaga
särtryck
bibliografi
uppgift om
avhandlingar
innehåll i
samlingsverk
2.7B2 Språk
och/eller översättning
Ange originalets
titel och om det finns parallelltext på olika språk, oberoende av vad som står
i titeln. Exempel på fraser:
Orig:s titel: A midsummer night's dream
Parallelltext på
svenska och engelska
Svensk, fransk och
spansk text med sammanfattningar på engelska
Med sammanfattning
på franska
Vill man ange
sammanfattningens titel eller publikationens egen formulering anges den inom
citat. Ange källan för citatet om uppgiften finns på annat ställe än titelsidan:
Förord:
"With a summary in English"
2.7B4 Varianttitlar
Om publikationens
titel förekommer i olika utformningar på olika håll i publikationen, kan
dessa avvikande titlar redovisas. Standardfraser: omslagstitel, förtitel,
ryggtitel.
Ryggtitel: Svenska
akademiens ordlista
Omslagstitel:
Candelora
2.7B5
Parallelltitlar och undertitlar
Ange titel på annat
språk och undertitel som inte angivits i avsnittet för titeln, om det anses
vara av vikt. Till exempel om det finns flera parallelltitlar, och enligt
reglerna endast den första anges i titelavsnittet, eller om undertiteln
inte finns med på titelsidan.
Även titeln på franska och spanska
Undertitel: Vill du
lära dig klockan?
(titeln hämtad från
omslaget)
Titelrubrik:
Socialdepartementet
2.7B7 Upplaga och
bibliografisk historik
Gör anmärkningar
till den upplaga som beskrivs, till verkets bibliografiska historik eller dess
innehållsmässigt samband med andra arbeten.
Bibliofiluppl om 120
ex.
Även utg. som:
Sörmländska handlingar ; 35
Fortsättes av:
Invandrarna ; Nybyggarna ; Sista brevet till Sverige
Angående förf:s
härmed sammanhängande verk se: Invandrarna
2.7B13 Akademisk
avhandling
En akademisk
avhandling anges med tillämplig standardbeteckning, disputationsort,
institution och år:
Diss. Stockholm : Univ., 1988
2.7B18 Innehåll
Anmärkning görs om
en bibliografi ingår i en publikation, i synnerhet biobibliografi eller utförligare
ämnesbibliografi.
S. 369-392: Bibliografi
När man har ett
samlingsverk med gemensam samlingstitel och de enskilda titlarna redovisade på
titelsidan, presenteras de enskilda titlarna i en anmärkning. Titlar av
samma upphovsman skiljs åt med semikolon, titlar av olika upphovsmän skiljs
åt med punkt.
Innehåll: Järnvattnet i Madrid / Lope
de Vega. Den
ståndaktige ; Livet
en dröm / Calderón
Om en publikation
består av flera delar kan dessa anges i en anmärkning, t.ex.:
Härtill 2 uppsatser
Standardnummer
1.8 innehåller
följande delar:
Internationellt
standardboknummer
kompletterande
uppgift
Interpunktion
Man skriver ISBN på
ny rad. Om flera ISBN finns, skrivs var och en på egen rad. Kompletterande
uppgifter sätts inom parentes.
1.8B Standardnummer
Ange det
internationella standardboknumret (ISBN) för den publikation som katalogiseras.
Skriv ut bindestreck mellan de olika delarna i numret även om de inte finns i
publikationen. ISBN skall innehålla tio siffror, fördelade på land, förlag,
bokens eget nummer och kontrollsiffra.
ISBN 91-85242-00-1
Om en publikation
har två eller flera nummer anges det som gäller objektet i dess helhet eller
det som gäller för den del som katalogiseras. Numera vill man dock gärna ange
alla de nummer som finns i publikationen. I så fall läggs en kompletterande
uppgift till för de olika numren inom parentes.
ISBN 0-379-00550-6
(hela verket)
ISBN 91-37-03793-5
(hft.)
ISBN 0-379-00551-4
(vol. 1)
ISBN 91-37-03791-9
(inb.)
Ex. på kataloguppgifter som skall ingå i den bibliografiska beskrivningen av en
katalogpost:
Svenska bibliotek : historia - organisation -
funktion : en översikt / av Gösta Ottervik och Sigurd Möhlenbrock. - 2., väsentligt omarbetade
uppl. - Lund : Bibliotekstjänst, 1973. - 135 s. - (Sveriges Allmänna
Biblioteksförenings handböcker ; 15) Föregående
upplaga med titeln: Bibliotek i Sverige
En kreativ studiemiljö : högskolebiblioteket som pedagogisk resurs :
förslag till synpunkter från Högskoleutredningens arbetsgrupp för
högskolans biblioteksfunktioner. - Stockholm : Allmänna förl., 1991. - 68
s. : ill., tab. - (Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X ;
1991:72) ISBN 91-38-10858-5
A manual of European languages
for librarians / C. G. Allen. - London : Bowker in association with the London School of
Economics, 1975. - xiii, 803 s. ISBN 0-85935-028-2
BEHANDLING AV FLERBANDSVERK
13.6CS Beskrivning i
flera nivåer
När man
katalogiserar ett verk som utkommer i olika delar, behöver man komplettterande
regler för att få en rättvisande bild av delarna. Man delar upp beskrivningen i
huvudpost och delposter. De bibliografiska uppgifter som gäller för hela verket
placeras i huvudposten och de uppgifter som gäller för varje del redovisas i
respektive delpost.
Huvudpost
Till huvudposten hör
den gemensamma titeln, gemensamma upphovsmän, etc. enligt kap 13.6CS. Som
utgivningsår anges det första och det sista utgivningsåret, med bindestreck
emellan. Är publikationen oavslutad, lämnar man bara utrymme för senare
komplettering av årtalet. I stället för paginering anges antalet volymer. I
vissa fall kan man även ange pagineringen efter volymangivelsen (se 2.5B21).
Redovisa serien i
huvudposten endast om den är onumrerad och samtliga delar ingår i serien
eller om samma numrering gäller för alla delarna. Är serien numrerad brukar
varje del som regel ha ett eget nummer och då anges serieuppgiften inom
respektive delpost. Serieavsnittet är odelbart. En förklaring till det är att
man vill kunna göra serieuppslag för varje förekommande del.
Delposter
Varje delpost börjar
med redovisning av delnumret, om sådant finns. Delnumret anges med en förkortning för delbeteckningen
först, åtföljd av delnumret med arabiska siffror. Man får inte lägga till eller
ta bort. Ett undantag är när förlaget inte tänkt på att skriva beteckningen
för första delen förrän en senare del utkommit. Då suppleras beteckningen
för den första delen inom klammer. Om numreringen sker med hjälp av asterisker
eller andra symboler, ersätts dessa med siffror.
Så här kan det se
ut:
Gemensam titel / gemensam upphovsman. -
Gemensam uppl. -
Förlagsort : förlag,
första utgivningsår-sista utgivningsår. -
Antal vol. - (Serie
om gemensam för alla delarna)
Förkortning av beteckning för delen
(och) delnummer
: Deltitel / upphovsman
till delen. - Uppl. för delen. -
Årtal om det skiljer
sig från huvudposten.
- Sidor. - (Serie,
ISSN ; delnummer)
ISBN
D. 2 / upphovsman
till delen. - Årtal. - Sidor. -
(Serie, ISSN ; delnummer)
ISBN
D. 3. - Årtal. - Sidor.
- (Serie, ISSN ; delnummer)
ISBN
Observera att deltiteln
föregås av kolon. I övrigt följer man samma interpunktion som man lärt sig.
Den första delposten föregås av en radmatning för att klart avskilja delarna
från huvudposten.
Det här systemet kan
även användas för att beskriva en publikation med en eller flera bilagor. Den
enda skillnaden är att man först katalogiserar publikationen som sådan enligt
reglerna i kap. 1 och 2, och först därefter redovisar man bilagan som om den
vore en delpost. I det här fallet redovisar man bilagans utgivningsår i
delposten. Likaså bör man redovisa serien även om den är gemensam med
huvudverket, eftersom man inte kan veta det annars.
Guide to reference
material / edited by A. J. Walford. - 2. Ed. - London : Library
Association, 1966-1970. - 3 vol. Vol. 2 : Philosophy
& psychology, religion, social sciences, geography, biography &
history / assistant editors: A. L. Smyth and C. A. Toatse. - 1968. - vii,
543 s. ISBN 0-85365-081-0
SERIELLA
PUBLIKATIONER
För katalogisering av seriella publikationer följer man
kapitel 12.
Vi följer i stort
samma regler som man hittills haft för monografier. Här nedan kan man läsa om
de regler som skiljer:
12.0B Källor
Seriella
publikationer saknar ofta egna titelsidor. Därför accepteras redaktionell
ruta, omslag eller andra sidor som ersättning för titelsidan.
12.1B Huvudtitel
Huvudtiteln skrivs
ut som det står. Om upphovsmannen ingår i titeln upprepas den ej. Undantag görs
om upphovsmannen finns i förkortad form. Då upprepas den i fullständig form
efter snedstrecket och utan klammer.
12.1B4 Underserier
Om en serie ingår i
en annan serie och inte kan behandlas fristående, skriver man först den
överordnade seriens namn, följt av den underordnade series namn med punkt
framför.
Oftast är det en
institution som står som utgivare till en seriell publikation. Institutionens
namn kan dessutom ingå i titeln. Finns det en författare, så redovisas den
på samma sätt som för böcker. Andra medverkande personer, som redaktör,
utgivare, tas däremot inte med. Anledningen är enkel: man skriver en
katalogpost som gäller för alla nummer av en seriell publikation, även dem som
ännu inte kommit ut.
12.3 Numerisk
uppgift
Vid katalogisering
av seriella publikationer vill man veta vilket som var det först utkomna
numret. I kap 12.3 finner man olika exempel på numerisk uppgift. Huvudprincipen
är att man skriver den numeriska uppgiften såsom utgivaren skrivit den i
publikationen. En annan viktig regel är att man börjar med det överordnade
numret först.
Om tidskriften eller
serien byter namn behöver numreringen inte alltid börja med volym 1. Det är
viktigt att tänka på. En annan viktig regel är att man måste ta reda på det
först utkomna numret genom exempelvis tidskriftsförteckningar och liknande,
och inte bara genom att räkna tillbaka på egen hand. Det kan lätt bli fel.
Några exempel på
numeriska uppgifter:
Vol.1(1989)-
Årg.4(1975)-
1-
1976-
1985:1-
Årg. 1(1925)-årg.
20(1944)
Bd 11-
Årtalet kan i vissa
fall vara den enda uppgiften som finns. Om den numeriska och den kronologiska
uppgiften följs åt regelbundet, skrivs årtalet ut inom parentes.
Ange det första
numrets utgivningstid, åtföljd av bindestreck och fyra mellanslag. Om den
seriella publikationen är avslutad, anges det första och det sista numrets
utgivningstid med bindestreck emellan.
12.7 Anmärkningar
Seriella
publikationer, i synnerhet tidskrifter, byter ofta titel. Då behövs en anmärkning
som talar om föregående eller efterföljande titel. Det kan också vara fråga om
sammanslagning eller att någon av tidskrifterna helt eller delvis uppgått i en
annan.
De standardfraser
som kan vara aktuella är:
Fortsättes av,
Fortsätter, Fortsätter delvis,
Bildad genom
sammanslagning av, Uppdelad på, Har
införlivat etc.
Efter frasen skriver
man titeln på den andra tidskriften.
12.7B20 Lokal
beståndsuppgift
En intressant
uppgift i samband med katalogisering av tidskrifter och serier är uppgiften om
vilka årgångar eller delar som biblioteket har. När man katalogiserar monografier
är själva katalogiseringen en beståndsuppgift i sig. Man talar om för bibliotekets
användare att man har den eller den monografin. Så är det inte riktigt med
seriella publikationer, eftersom det inte framgår av beskrivningen vad man
har. Därför kompletteras beskrivningen med en beståndsuppgift. Uppgiften
placeras längs ner på kortet och skiljs från de övriga avsnitten med en
radmatning.
Den lokala
beståndsuppgiften följer i övrigt samma disposition som den numeriska
uppgiften.
När man vill
sammanföra seriella publikationer och monografier i katalogen
Ibland vill man att
bibliotekets användare skall veta att man har en viss serie och vilka delar som
ingår i serien. Det skulle kunna räcka med att man vid katalogisering av
monografier skriver ut ett bikort på serien. Men om man vill att låntagarna
skall veta lite mer, t.ex. att man behåller hela serien, eller att man bara
köper vissa delar, måste man komplettera katalogiseringen med en fras i anslutning
till den lokala beståndsuppgiften. Man kan välja:
A Serien är komplett från och med en viss
tidpunkt.
Då skriver man ut den lokala
beståndsuppgiften åtföljd av frasen "se följande kort". Ex.:
Nr 4- se följande
kort
Bd 1- se följande
kort
B Serien är inte komplett, utan man köper
bara vissa delar.
Då skriver man inte ut någon startpunkt,
eftersom det är helt ointressant, utan bara en fras: "Enstaka delar se
följande kort" i fältet för den lokala beståndsuppgiften.
C Serien är komplett, men man katalogiserar
bara vissa delar. Det gäller framför allt tidskrifter som utkommer med
temanummer eller specialmonografier.
Då skriver man ut startpunkten som i A, och
kompletterar med en fras:
"Katalogiserade delar se följande
kort"
"Monografier se följande kort"
"Dissertationer se följande kort"
Detta gäller den
information som skall finnas med på huvudposten. När man gör biuppslag stämmer
inte frasen riktigt. Man byter ut texten "se följande kort" mot
"se huvuduppslaget". På samma sätt gör man när man skriver ut information
som skall finnas med på ett systematiskt kort. Man byter ut "se följande
kort" mot "se den alfabetiska katalogen". I övrigt ingen
skillnad.
Exempel på seriella publikationer
Postmännens tidning :
organ för Föreningen Postkamraterna, personal inom SF-Post. - Årg.
1(1962):nr 1-årg. 39(1999):nr 4. - Stockholm : SF-Post, 1962-1999. Fortsättes av: Postbulletinen,
ISSN 1404-4358 ISSN 0032-5503 Årg. 30(1991)nr 1-årg. 38(1999)nr 4
Postbulletinen : igår,
idag, imorgon. - Årg. 38(1999):nr 5-. - Stockholm : Föreningen
Postkamraterna, 1999- . Fortsätter: Postmännens
tidning, ISSN 0032-5503 ISSN 1404-4358 Årg. 38(1999):nr 5-
Statens offentliga utredningar. - 1922- . - Stockholm :
Fritze, 1922- . ISSN: 0375-250X Enstaka
delar se följande kort
BESTÄMNING AV
SÖKELEMENT
När man har gått igenom
alla avsnitten i den bibliografiska beskrivningen, är nästa steg i
katalogiseringen att man skall bestämma vilka sökelement man vill ha för att
återfinna informationen i katalogen. Det erfordras minst ett, oftast flera
sökelement:
Huvuduppslag, som kan vara verkets upphovsman (person eller
institution), publikationens egen huvudtitel, eller en normaliserad form av
verkets titel (uniform titel).
Biuppslag, person eller institution som på olika sätt bidragit till
verket, titlar av olika slag, upphovsmän till delar i publikationen, serie
etc.
Huvuduppslag
21.1 Allmän regel innehåller:
person som
huvuduppslag
institution som
huvuduppslag
titel som
huvuduppslag
Personlig upphovsman är i detta sammanhang den person som
är huvudansvarig för det intellektuella eller konstnärliga innehållet.
Med institution avses en organisation eller
en grupp personer som identifieras genom ett distinkt namn. Institutionen blir
huvuduppslag bl.a. om verket är av administrativ karaktär, om verket behandlar
institutionens verksamhet, medlemmar, eller dess samlingar (kataloger, inventarieförteckningar
etc.). Eller om verket redovisar institutionens gemensamma åsikt, som i utredningar,
kommittéer etc. eller om det rapporterar från den gemensamma verksamheten,
som t.ex. kongresser, utställningar m.m. Förutsättningen är dock att
institutionens namn återfinns på ett framträdande sätt i publikationen.
Titel som huvuduppslag, alltid vid en seriell publikation
(mer om det senare).
I övrigt när den
personlige upphovsmannen är okänd, eller ansvaret delas på fler än tre, samt
om verket är ett samlingsverk eller är en religionsurkund
(i det här fallet
den uniforma titeln).
21.4 En enda
person eller institution
Ett verk av en
personlig upphovsman får personens namn till huvuduppslag, antingen han eller
hon är namngiven i verket eller ej. Sökelementet måste dock vara antytt på
framträdande plats.
Institutionen blir
huvuduppslag om den hör till någon av de ovan nämnda kategorierna.
21.6 Verk med delat
ansvar
Om det finns två
eller flera personer eller institutioner som samverkat vid tillkomsten av ett
verk, väljer man den som har det huvudsakliga ansvaret till huvuduppslag. Om
man inte kan bestämma vem av dem som är huvudansvarig, väljer man den först
nämnda eller typografiskt framhävt namn till huvuduppslag. Övriga personer
eller institutioner görs till biuppslag.
Om ansvaret delas
mellan fler än tre personer eller institutioner, görs huvuduppslag på
titeln. Vi har redan tidigare som
upphovsuppgift markerat att alla upphovsmän inte får vara med genom att bara
skriva ut det första namnet följt av uteslutningstecken.
21.7 Samlingsverk
Samlingsverk med
gemensam samlingstitel får samlingstiteln till huvuduppslag. Om ett
samlingsverk saknar gemensam samlingstitel, görs det sökelement som gäller
för det första verket till huvuduppslag. I detta fall gör man dessutom biuppslag
på person och titel för de övriga i katalogen nämnda verken.
21.10 Omarbetningar
En parafras,
omarbetning för barn eller version i annan litterär form, får sök-
elementet för
bearbetaren till huvuduppslag.
21.11 Illustrerade
texter
Ett verk som består
av text till vilken en konstnär bidragit med illustrationer, får textens
författare till huvuduppslag. Om författare och konstnär samverkar blir huvuduppslag
den som är nämnd först i källan.
21.12 Revideringar av texter
Den ursprunglige
upphovsmannen till en upplaga av ett verk som har reviderats, utökats, etc.
blir huvuduppslag om han är omnämnd som upphovsman. Om ordalydelsen är sådan,
att den ursprunglige upphovsmannen inte längre betraktas som huvudansvarig,
gör man huvuduppslag på bearbetaren, om sådan finns. I annat fall på titeln.
21.13 Texter utgivna
med kommentarer
Om tonvikten ligger
på kommentarerna, väljer man kommentatorn till huvuduppslag. Om tonvikten
ligger på texten, gör man huvuduppslag på den som är ansvarig för texten, om
sådan finns, eller på titeln enligt tidigare regler.
Kommentatorn blir
då biuppslag.
21.17 Reproduktioner av konstverk
Verk som består av reproduktioner
av en konstnärs verk utan text får konstnärens namn till huvuduppslag.
Ett verk med text
som behandlar konstnären får textförfattaren till huvuduppslag om han/hon i
primärkällan presenteras som upphovsman till verket. I tveksamma fall
väljer man konstnären till huvuduppslag.
Biuppslag
Som biuppslag kan
person, institution, titel eller serie bli. Huvudregeln är att uppslaget skall
vara meningsfullt ur söksynpunkt. Vissa biuppslag bestäms av det
katalogiserande biblioteket.
21.30B Medarbetare
Om det finns två
eller tre samverkande upphovsmän och en av dem är huvuduppslag, görs biuppslag
på de andra.
21.30D Utgivare eller redaktör
Gör biuppslag på
utgivare eller redaktör.
21.30E Institution
Gör biuppslag på
institution, såvida institutionen inte enbart fungerar som distributör eller
förlag.
Gör biuppslag på
personer eller institutioner som hör samman med ett verk, om uppslaget är en
viktig ingång, t.ex. adressaten till en brevsamling, en person som blivit
föremål för en festskrift, ett museum där en utställning hållits, etc. Gör inte
biuppslag över personer som verket handlar om. Dessa personer återfinns i
katalogen genom klassifikationssystemet, t.ex. avdelningen Lz i SAB.
21.30J Titlar
Gör biuppslag på
huvudtiteln om huvuduppslaget är person, institution, eller uniform titel. Undantag
görs om:
a) huvudtiteln
väsentligen är identisk med huvuduppslaget (t.ex. när titeln börjar med
namnet på en person),
b) huvudtiteln är
opregnant, d.v.s. saknar verkligt innehåll (t ex Samlade verk, Valda dikter),
c) i fall där titeln
är identisk med ett ämnesord som kan sökas via klassifikation eller
indexering.
21.30K Översättare och illustratörer
Gör biuppslag på
översättare, om översättningen är på vers, översättningen bedöms vara viktig,
eller om verket annars kan vara svårt att hitta, t.ex. vid orientaliska och
medeltida verk.
Gör biuppslag på
illustratör, om illustratörens namn är lika framträdande som den person eller
institution som blivit huvuduppslag. Illustratören kunde ha blivit huvuduppslag
om hans/hennes namn placerats först. Gör även biuppslag på illustratörenom illustrationerna
omfattar halva publikationen eller mer, eller om illustrationerna anses vara
en väsentlig del av publikationen.
21.30L Serier
Gör biuppslag på
serien om ditt bibliotek vill att låntagarna skall kunna söka på den. Gör dock
inte biuppslag om serien är en så kallad förlagsserie, utkommen enbart för
lagerhållning eller för att erhålla lägre porto, eller om det enda gemensamma
mellan delarna är fysiska kännetecken.
UTFORMNING AV
SÖKELEMENT
När man har bestämt
vem eller vad som skall vara uppslag, måste man börja tänka på hur man skall
skriva ut namnet på personen eller institutionen, och i vissa fall även titeln.
Personnamn
Välj det namn som
förekommer i publikationen. Det kan vara pseudonym, smeknamn, adelstitel eller
initialer.
Om en författare
använder olika namn, välj det namn som finns i publikationen. Om både pseudonym
och riktigt namn är med, väljs det riktiga namnet.
Det som är viktigt
att tänka på är att en persons namnform kan förekomma i olika grader av
fullständighet. Man skriver ut det namn som man hittar i referenslitteraturen.
Ex.:
I publikationen och i titelavsnittet:
Hemsöborna / av Strindberg
Uppslag: Strindberg,
August
Huvudprincipen är
att familjenamnet står först, åtföljt av förnamn och med komma emellan. För
klassiska namn eller för författare på språk som inte använder det latinska
alfabetet, kan det ibland vara svårt att fastställa namnformen. I kap. 22
anges ett antal exempel på vad som gäller.
22.14S Pseudonymer
När uppslaget är
pseudonym för en eller flera personer som skriver på svenska, kan man lägga
till förkortningen pseud. eller pseud. för, åtföljd av det verkliga
namnet.
Institutionsnamn
Kapitel 24
innehåller en del regler för hur institutionsnamnet skall skrivas ut som
uppslag.
Huvudregeln är att
man skall välja det namn som institutionen själv oftast använder. Om man
hittar varierande namnformer i publikationen, väljer man den som finns på
titelsidan.
När en institution
är underordnad en annan, t.ex. en institution inom universitet, en avdelning,
sektion, etc., skriver man först ut den överordnade institutionens namn följt
av punkt och därefter den underordnade institutionens namn. Detta gör man även
om namnet i beskrivningen är utskrivet i en följd, t.ex.:
Pedagogiska
institutionen vid Stockholms universitet
Uppslag:
Stockholms
universitet. Pedagogiska institutionen
Titel som uppslag,
uniform titel
De speciella regler
som finns i kapitel 25 gäller i första hand för klassiska verk. Man vill gärna
kunna finna samma verk under samma titel i katalogen, oberoende av hur
förlagen skrivit ut dem. Ett särskilt bra exempel är Bibeln. Förutom att hela
Bibeln kan skrivas ut på många olika sätt och språk, så kan detta dessutom
gälla varje enstaka bok i Bibeln. Ex. på förekommande titlar:
Raamattu
De heliga skrifterna
Job
Nya Testamentet,
1917-års översättning
Den glada nyheten
för alla människor, Nya Testamentet i 1980-års
översättning
El Apocalypsis
Uppenbarelseboken
För att alla dessa
titlar skall hamna på samma ställe har man därför regler för uniforma titlar. Kapitel 25.18 visar
hur man skriver ut namnen. De vedertagna namnformerna på svenska finns i
bilaga E.
De titlar som anges
ovan, får följande uppslag:
Bibeln. Finska
Bibeln. Svenska.
1917
Bibeln. G.T. Job.
Svenska. 1917
Bibeln. N.T.
Svenska. 1917
Bibeln. N.T.
Svenska. 1980
Bibeln. N.T.
Uppenbarelseboken. Spanska
Bibeln. N.T.
Uppenbarelseboken. Svenska. 1980
Ex. på kataloguppgifter med sina resp. uppslag
Huvuduppslag på person
Ottervik, Gösta Svenska bibliotek : historia - organisation -
funktion : en översikt / av Gösta Ottervik och Sigurd Möhlenbrock. - 2., väsentligt omarbetade
uppl. - Lund : Bibliotekstjänst, 1973. - 135 s. - (Sveriges Allmänna
Biblioteksförenings handböcker ; 15) Föregående
upplaga med titeln: Bibliotek i Sverige B: p t
Biuppslag på person
Möhlenbrock, Sigurd Ottervik, Gösta Svenska bibliotek : historia - organisation -
funktion : en översikt / av Gösta Ottervik och Sigurd Möhlenbrock. - 2., väsentligt omarbetade
uppl. - Lund : Bibliotekstjänst, 1973. - 135 s. - (Sveriges Allmänna Biblioteksförenings
handböcker ; 15) Föregående
upplaga med titeln: Bibliotek i Sverige B:p t
Biuppslag på titel
Svenska
bibliotek Ottervik, Gösta Svenska
bibliotek : historia - organisation - funktion : en översikt / av Gösta
Ottervik och Sigurd Möhlenbrock.
- 2., väsentligt omarbetade uppl. - Lund : Bibliotekstjänst, 1973. - 135 s.
- (Sveriges Allmänna Biblioteksförenings handböcker ;
15) Föregående upplaga med titeln:
Bibliotek i Sverige B:p t
Huvuduppslag på person
Allen, Charles Geoffry A manual of European languages for librarians / C. G. Allen. - London : Bowker in association with the London School of
Economics, 1975. - xiii, 803 s. ISBN 0-85935-028-2 B:i t
Biuppslag på titel
A manual of European
languages for librarians Allen, Charles Geoffry A manual of European languages for librarians / C. G. Allen. - London : Bowker in association with the London School of
Economics, 1975. - xiii, 803 s. ISBN 0-85935-028-2 B:i t B:i t
Biuppslag på institution
London School of Economics Allen, Charles Geoffry A manual of European languages for librarians / C. G. Allen. - London : Bowker in association with the London School of
Economics, 1975. - xiii, 803 s. ISBN 0-85935-028-2 B:i t
Huvuduppslag på institution
Högskoleutredningen.
Arbetsgruppen för högskolans biblioteksfunktioner En kreativ studiemiljö : högskolebiblioteket som pedagogisk resurs : förslag
till synpunkter från Högskoleutredningens arbetsgrupp för högskolans
biblioteksfunktioner. - Stockholm : Allmänna förl., 1991. - 68 s. : ill.,
tab. - (Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X ; 1991:72) ISBN 91-38-10858-5 B:s t
Biuppslag på titel
En kreativ studiemiljö Högskoleutredningen.
Arbetsgruppen för högskolans
iblioteksfunktioner En kreativ studiemiljö : högskolebiblioteket som pedagogisk resurs : förslag
till synpunkter från Högskoleutredningens arbetsgrupp för högskolans
biblioteksfunktioner. - Stockholm : Allmänna förl., 1991. - 68 s. : ill.,
tab. - (Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X ; 1991:72) ISBN 91-38-10858-5 B:s t
Biuppslag på serie
Statens offentliga utredningar ; 1991:72 Högskoleutredningen.
Arbetsgruppen för högskolans
iblioteksfunktioner En kreativ studiemiljö : högskolebiblioteket som pedagogisk resurs :
förslag till synpunkter från Högskoleutredningens arbetsgrupp för högskolans
biblioteksfunktioner. - Stockholm : Allmänna förl., 1991. - 68 s. : ill.,
tab. - (Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X ; 1991:72) ISBN 91-38-10858-5 B:s t
Vidare läsning
Det kan finnas behov
av hänvisningar från ett namn till ett annat. Då gäller kapitel 26 i KRS.
I övrigt hänvisar
jag till KRS när det gäller bruket av versaler, tillåtna förkortningar,
katalogisering av andra media än böcker och tidskrifter m.m.
REFERENSER
Chan, Lois Mai,
Cataloging and classification. - 2. ed. - McGraw-Hill, 1994. - ISBN 0-07-113253-8.
- S. 3-152
Pinto Molina, María,
El análisis formal : descripción bibliográfica y catalogación. // Fundamentos
de información y documentación / José López Yepes (compilator). -
Eudema, 1989. - S. 280-312
Katalogiseringsregler
för svenska bibliotek : svensk översättning och bearbetning av Anglo-American
cataloguing rules, second edition, 1988 revision / utgiven av SAB:s kommitté
för katalogisering och klassifikation ; redaktör: Bodil Gustavsson. - 2. uppl.
- Bibliotekstjänst, 1990.
KKS-meddelanden :
information om katalogiserings- och klassifikationsfrågor från SAB:s kommitté
för katalogisering och klassifikation. - 1985- . - Bibliotekstjänst, 1985- .
- ISSN 0283-4081
Reimer-Jönsson,
Ulla, Katalogkunskap och katalogisering : kompendium. - Rev. uppl. - BHS, 1990.
Rowley, Jennifer, Organizing knowledge. - 2. ed. - Ashgate,
1992.
Wynar, Bohdan S.,
Introduction to cataloging and classification. - 8. ed. - Libraries Unlimited,
1992. - S. 43-306