KAPITEL 1

Miguel Benito

KAPITEL 2

KATALOGISERING

En katalog består av bibliografiska poster som beskriver beståndet i en specifik dokumentsamling, ett bibliotek eller grupper av bibliotek. För att dessa bibliografiska poster skall kunna vara utformade på rätt sätt så att det specifika dokumentet kan identifieras och återfinnas i samlingen krävs det vissa regler.

År 1990 utkom den andra upplagan av Katalogiseringsregler för svenska bibliotek. Den svenska regelsamlingen baserar sig på Anglo-American cataloguing rules som utkom 1978, och som reviderades 1988. Dessa regler är ganska omfattande och i vissa fall svårtolkade.

Här nedan anges några enkla anvisningar med vars hjälp man kan orientera sig i regelsamlingen och snabbare komma in i huvudprinciperna bakom katalogisering. För enkla kataloguppgifter kan det till och med vara mer än tillräckligt.

Allmänt

När man katalogiserar en publikation (bok, tidskrift eller annat dokument) gör man en s.k. deskriptiv = beskrivande katalogisering. Man utgår från själva publikationen och hämtar uppgifter som finns i första hand på titelsidan eller på det s.k. titeluppslaget.

Katalogiseringsmetodik

Disposition

Katalogiseringen av en bok börjar med beskrivningen, som bygger på publikationens uppgifter om sig själv. Dessa uppgifter analyseras och infogas i följande avsnitt, i samma ordning som anges nedan:

1 Titel och upphovsuppgift

I detta avsnitt anger man verkets huvudtitel, ev. parallelltitel (titel på annat språk), övrig titelinformation (benämningen i katalogreglerna för undertitlar), samt verkets upphovsmän: författare, redaktör, utgivare, översättare, illustratör m.m.

2 Upplageuppgift

Inom avsnittet anger man den upplageuppgift som finns i publikationen.

I vissa fall kan det även förekomma uppgift om upphovsmän som medverkat i just denna upplaga.

3 Mediespecifika uppgifter

Detta avsnitt gäller inte för böcker, utan i huvudsak för tidskrifter och andra media. När det gäller tidskrifter och serier anges det först utkomna numret.

4 Utgivning

Förlagets ort, förlagsnamn och utgivningsår.

5 Fysisk beskrivning

Uppgift om antal sidor och ev. illustrationer.

6 Serie

Uppgift om verket ingår i en serie.

7 Anmärkningar

Uppgifter som kan vara av betydelse för bestämningen av publikationen eller som är av intresse i övrigt.

8 ISBN eller ISSN

Uppgift om standardnummer för verket.

Källor

Uppgifterna som ligger till grund för katalogiseringen hämtas som regel från publikationen själv. För de olika avsnitten gäller dock olika källor.

Det händer ofta att uppgifter, som normalt finns på titelsidan återfinnes på titel-bladets baksida eller på annan plats i verket. Utgivningsåret kan t.ex. anges på sista sidan eller upplysning om serie bara ges på omslaget. Detta gör att man noga måste granska hela publikationen, innan man ger sig i kast med katalogiseringen. För varje avsnitt ställs olika krav på varifrån uppgifterna skall hämtas.

Man skiljer mellan primärkälla och föreskrivna källor. För böcker är primärkällan titelsidan.

För avsnitt 1, titel och upphov, skall uppgifterna hämtas från primärkällan, d.v.s. titelsidan. Viktiga uppgifter kan dock finnas på andra ställen i publikationen, som titelbladets baksida, omslag, förtitelblad eller kolofon. Upphovsuppgifter får hämtas från dessa källor. I dessa fall sätts uppgifterna inom klammer. Uppgifter som finns i innehållsförteckningen, förordet etc. tas inte med.

För avsnitt 2 och 4 kan uppgifterna hämtas från titelsidan, titelbladets baksida, omslagstitel, förtitelblad eller kolofon. För avsnitt 5 och 6 kan uppgifterna hämtas från hela publikationen och slutligen för avsnitt 7 och 8 kan uppgifterna hämtas även från andra källor, som bibliografier, uppslagsverk etc.

ISBD-tecken

För att särskilja de olika delarna som ingår i ett avsnitt eller olika avsnitt från varandra använder man sig av följande tecken:

. - markerar slutet på ett avsnitt. Avsnitt 5 avslutas dock med punkt om

serieavsnitt saknas.

: markerar att undertitel följer. Det används även före uppgift om förlag,

före deltitel i flerbandsverk m.m.

/ markerar att uppgift om upphovsman följer. Kan finnas i titelavsnittet,

i upplageavsnittet, i serien och i anmärkningar.

; markerar att ytterligare upphovsmän följer. Används även i serieavsnittet

före numreringen, och för att särskilja olika titlar med samma upphovs-man i ett sammansatt verk.

( ) står för att utmärka serie.

[ ] används för att markera att uppgiften hämtats från annan källa.

... markerar att information utelämnats.

= markerar att följande titel är parallell med föregående huvudtitel.

, används före årtal i avsnittet för utgivning, före ISSN i serieavsnittet,

mellan två upplageuppgifter.

. markerar att ny huvudtitel följer vid katalogisering av sammansatta verk

- används vid flerbandsverk och serier efter utgivningstid för att markera

att utgivningen fortsätter.

Dessa tecken underlättar för oss att identifiera kataloginformation även när den är skriven på ett språk som man inte behärskar. Tecknen kan dessutom förekomma såsom vanliga skiljetecken i den löpande informationen enligt skrivreglerna. Det är viktigt att kunna särskilja dem.

Fullständighetsgrad

Innan man börjar katalogisera skall man bestämma sig för vilken nivå man vill katalogisera på. Även om alla bibliotek tillämpar samma katalogregler, behöver man inte katalogisera precis likadant för det. Vissa bibliotek kan anse vissa uppgifter viktiga, medan samma uppgifter kan vara irrelevanta för andra bibliotek. Man väljer en mellannivå, som kallas nivå 2, eller biblioteksnivå.

Indelning av katalogreglerna

Katalogreglerna enligt KRS indelas i tre grupper:

regler för den bibliografiska beskrivningen (kap. 1 och 2 för monografier och kap. 12 för serier),

regler för bestämning av sökelement, d.v.s. huvuduppslag och biuppslag (kap. 21),

regler för utformning av sökelement (kap. 22 för personer, kap. 24 för institutioner och kap. 25 för titlar).

DEN BIBLIOGRAFISKA BESKRIVNINGEN

Reglerna för den bibliografiska beskrivningen följer samma indelningsprinciper i de olika kapitlen. Det är därför lättast att först läsa paragraferna i kapitel 1, och sedan gå vidare till de kapitel som gäller för de olika media. Här nedan följer vi kapitel 1, allmänna regler och kapitel 2, som gäller för böcker.

Titel och upphov

1.1 innehåller följande delar:

huvudtitel

parallelltitel

undertitel (övrig titelinformation)

upphovsuppgifter

Interpunktion

Huvudtitel = Parallelltitel : undertitel / upphovs-

uppgift ; påföljande upphovsuppgift. -

Källa

Uppgifterna hämtas från titelsidan. Upphovsuppgiften får även hämtas från titelbladets baksida, omslaget eller kolofonen. Uppgiften sätts i detta fall inom klammer.

Numreringen i rubrikerna +nedan följer paragrafnumreringen i KRS.

1.1B Huvudtitel

Huvudtiteln återges exakt efter publikationen vad beträffar ordalydelse och stavning. Användandet av små och stora bokstäver följer dock de regler, som gäller för det språk som titeln är avfattad på. Förkortningar som redan är gjorda behålls i regel. Inga nya förkortningar får göras.

Om det i huvudtiteln finns inbegripen en upphovsuppgift, som inte kan skiljas från titeln av grammatikaliska eller andra skäl, återges den som en del av huvudtiteln. Den behöver sedan inte upprepas i upphovsavsnittet.

Samlingstitel

Finns gemensam övertitel för olika verk uppräknade på titelsidan, anges övertiteln ensam som huvudtitel. De olika verkens titlar redovisas i en anmärkning föregångna av termen "Innehåll:".

Sammansatta verk

För sammansatta verk utan gemensam övertitel redovisas de olika verkens titlar i den ordning de står på titelsidan. Som skiljetecken använder man punkt mellan titlar av olika upphovsmän och semikolon mellan titlar av samma upphovsman.

1.1D Parallelltitel

Finns titeln på ett eller flera andra språk, återges den första parallelltiteln. Finns det flera skriver man en anmärkning om deras förekomst i anmärkningsavsnittet. Titlar på svenska anges dock alltid i titelavsnittet.

1.1E Undertitel

Återge undertitlar som finns på titelsidan. Finns det flera återges de i den ordning de förekommer. Undertiteln skrivs ut med liten begynnelsebokstav.

1.1F Upphovsuppgifter

Upphovsuppgift kan vara person eller institution. Alla som på ett eller annat sätt medverkat till uppkomsten av verket som sådant (dock ej det rent tekniska) tas med. Det kan vara författare, illustratör, översättare, utgivare, förordsförfattare etc. Upphovsuppgifter som anges på ett framträdande sätt, d.v.s. som återfinns på titelsidan, på förtitelblad, titelbladets baksida, omslag eller kolofon återges i den form de har där. En förklaring till formuleringen "... på ett framträdande sätt..." hittar man i 0.8 där man förklarar att uppgiften måste finnas på någon av de godkända källorna för avsnitt 1 och 2 (titel och upplaga). Hämtas uppgiften från annat ställe än titelsidan skrivs den inom klammer.

Hittar man inte någon upphovsuppgift så skall man inte konstruera den.

Upphovsmän som har huvudansvaret för en publikation redovisas om de är två eller tre. Är det fyra eller flera, redovisas endast den först nämnde följd av uteslutningstecken ( ... ). För upphovsmän med sekundär funktion gäller att högst två redovisas för varje funktion. Finns det tre eller flera redovisas endast den först nämnde följd av uteslutningstecken.

Personliga titlar, uppgift om författarens arbetsplats och dylikt, utelämnas såvida det inte behövs av grammatikaliska skäl.

När en upphovsman återges som en del av huvudtiteln eller undertiteln upprepas den inte i upphovsavsnittet.

1.1F12. Substantivfraser

En substantivfras som förekommer tillsammans med upphovsuppgiften behandlas som en undertitel om frasen i första hand anger publikationens natur eller innehåll. Substantivfrasen behandlas som en del av upphovsuppgiften om den uttrycker vilken funktion upphovsmannen har.

: en rapport / utarbetad av ...

/ rapporten har utarbetats av ...

Upplaga

1.2 innehåller följande delar:

upplageuppgift

upplagespecifika upphovsuppgifter

påföljande upplageuppgift

Interpunktion

. - x. uppl. / upplagespecifik upphovsman. -

. - x., revid. uppl., x. uppl. -

Källor

Titelsidan, förtitelblad, titelbladets baksida, omslag, kolofon.

1.2B Upplageuppgift

Återge upplageuppgiften sådan den förekommer i publikationen med följande förändring: benämningen upplaga, utgåva, reviderad, omarbetad etc. förkortas enligt förkortningslistan. Upplagans numrering skrivs med arabisk siffra följd av punkt. Adjektiv som följer numreringen föregås av komma om förbindande partikel saknas.

Beteckningar som "skolupplaga", "ungdomsupplaga" etc. räknas som upplage-uppgift.

Upphovsman som medverkat i någon eller några upplagor, men inte i alla, kallas för upplagespecifik upphovsman och anges här efter i övrigt samma regler som i avsnitt 1.

Utgivning

1.4 innehåller följande delar:

förlagsort

förlag

utgivningsår

Interpunktion

. - Ort, stat : Förlag, år. -

. - Ort [stat] : Förlag, utgivningsår (tryckår). -

1.4C Förlagsort

Återge utgivningsort i den form den har i publikationen. Om namnet på land, delstat etc. finns, återges det efter ortnamnet, om det anses nödvändigt för identifikation. Hämtas uppgiften från annan källa sätts utgivningsorten inom klammer. Använd de förkortningar som finns i förkortningslistan för stater i USA, Kanada och Australien.

Finns det två eller flera orter angivna, återge endast den först nämnda.

1.4D Utgivare

Ange utgivarens namn i den kortaste form i vilken det kan förstås och identifieras. Om utgivarens namn återfinns i avsnittet för titel och upphov, ange det i kortast möjliga form här, t.ex. Akad., Univ., Sällsk., Fören. Använd förkortningslistan.

1.4F Utgivningstid

Ange utgivningstiden för den upplaga som nämns i upplageavsnittet. Tidsuppgiften anges med arabiska siffror.

Om utgivningstiden inte är känd, ange tryckningstiden. Saknas både utgivningstid och tryckningstid, ange copyrightår, om sådant finns, föregånget av förkortningen cop.

1.4F7 Utgivningstid eller annan tid saknas

Om ingen tidsangivelse förekommer i publikationen, ange en ungefärlig utgivningstid inom klammer. Är uppgiften osäker kompletteras den med frågetecken. Ex.

[1981] [1982?] [198-] [19--]

1.4G4 Tryckår

Om tryckåret skiljer sig från utgivningsåret kan tryckåret anges inom parentes efter utgivningsåret.

1954 (tr. 1968)

Fysisk beskrivning

2.5 innehåller följande delar:

antal sidor (vid flerbandsverk antal volymer)

uppgift om illustrationer

bilagor

Reglerna för paginering med mera hämtas i första hand från kapitel 2 i KRS, Monografier. Kapitel 1 är för allmänt, och det är just i den fysiska utform-

ningen olika media skiljer sig mest.

Interpunktion

. - x, 125 s. : ill., diagr. + facit. -

. - 2 vol. (xvi, 345 s.) : ill.

om serieavsnittet saknas avslutas enbart med punkt.

2.5B Paginering

Det sist utsatta sidtalet i pagineringen anges. Ange antalet i enlighet med det numreringssätt som används i publikationen. Sista numrerade sida, blad eller spalt i varje svit anges följt av tillämplig term eller förkortning. Vid katalogisering på miniminivå anges endast huvudpagineringens sista numrerade sida osv. Bipagineringar utelämnas.

125 s. xvi, 235 s. 28 bl., 122 s.

Om en publikation är helt opaginerad eller består av flera sviter av paginering, görs en ungefärlig uppskattning av sidantalet. Kan sidantalet lätt fastställas, anges summan inom klammer. Om sidantalet är uppskattat, anges siffran utan klammer och föregånget av förkortningen Ca.

[48] s. Ca 300 s.

Om volymen har en komplicerad eller oregelbunden paginering kan man ange pagineringen på följande sätt:

a) ange det totala antalet sidor eller blad följt av frasen med varierande

paginering.

300 s. med var.pag.

b) ange antalet sidor eller blad i huvudpagineringen och lägg till det

totala antalet återstående sidor med varierande paginering inom klam-

mer.

214, [62] s.

2.5B10 Planschblad eller planschsidor

Ange antalet planschblad eller planschsidor sist i sviten av pagineringar antingen de finns samlade eller spridda i publikationen. Detta förutsatt att de inte är inräknade i annan paginering.

120 s., 34 pl.-s.

xii, 42, 68 s., [34] pl.-bl.

2.5B17 Flerbandsverk

Ange antalet volymer för en tryckt monografi som består av mer än en fysisk volym.

2 vol.

Om en uppsättning volymer har genomgående paginering, anges denna inom parentes efter volymantalet.

2 vol. (xvi, 428 s.)

2.5C Illustrationer

Ange ill. för en illustrerad tryckt monografi om den innehåller tre eller flera illustrationer. Som illustrationer betraktas teckningar, fotografier, porträtt samt kartor och planritningar. Om illustrationerna tillhör någon av följande kategorier betecknas de med tillämplig term eller förkortning: diagram, faksimil, kartor, musiknoter, tabeller. Finns det även andra förutom dessa, anges förkortningen ill. först.

125 s. : ill.

126 s. : diagr., faks., tab.

86 s., [20] pl.-bl. : musiknoter

2.5E Bilagor

Bilagor kan anges efter tre olika metoder. De kan anges i detta avsnitt med ett enkelt ord som sammanfattar bilagans art. De kan anges i en anmärkning. Eller de kan anges som en delpost enligt reglerna för flerbandsverk. Vilken metod man väljer beror främst på hur man vill behandla bilagan i biblioteket, om man anser att den kan hanteras separat eller om den alltid skall följa huvudpublikationen. Om bilagan är avsedd att förvaras tillsammans med publikationen redovisas den sist i detta avsnitt. Som beteckning använder man en lämplig term för bilagans art, t.ex. facit, karta, broschyr, lärarhandledning, ljudkassett... Eventuell paginering av bilagan kan anges inom parentes.

24, 126 s. : ill. + övningar (32 s.)

Serie

1.6 innehåller följande delar:

seriens huvudtitel

seriens parallelltitel

seriens undertitel

upphovsuppgift till serien

seriens ISSN

numrering inom serien

Interpunktion

. - (Seriens titel = Parallelltitel : undertitel /

upphov, ISSN ; nr)

1.6B Seriens huvudtitel

Om en publikation ingår i en serie, återges seriens huvudtitel enligt reglerna för huvudtitel ovan.

Om olika former för serietiteln förekommer i publikationen, väljs den titel som återfinns i den källa som kommer först i källornas ordningsföljd. För mer information, ta del av vad som sägs om källorna i kapitlet för seriella publikationer nedan.

1.6C Seriens parallelltitel

Seriens parallelltitel återges endast om den behövs för att identifiera serien.

1.6D Seriens undertitel

Seriens undertitel återges endast om den behövs för att identifiera serien.

1.6E Upphovsuppgifter till serie

Ange upphovsuppgifter till serie om de bedöms vara nödvändiga för seriens identifikation. Exempel:

Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan

Skrifter / utgivna av Sällskapet Bokvännerna

Samlade verk / August Strindberg

Nyförvärvslista / Göteborgs universitetsbibliotek

1.6F Seriens ISSN

Ange en series internationella standardserienummer, om detta lätt kan fasttällas. ISSN består av två grupper av fyra siffror med bindestreck emellan. ISSN kan anges även om uppgiften inte finns i publikationen.

1.6G Numrering inom serien

Ange publikationens numrering inom serien med delnummer, om sådant

finns. Delord som volym, band, häfte, nummer etc. anges endast om det behövs för identifikationen. Som regel skrivs det ej ut.

1.6H Underserie

Om en publikation tillhör en underserie som inte har en självständig titel, anger man först huvudseriens titel och övriga uppgifter och därefter underseriens titel och övriga uppgifter. Som skiljetecken mellan dem används punkt.

Music för today. Series 2 Sciences. Physics

1.6J Flera serieuppgifter

Om en publikation tillhör två eller flera serier eller underserie med självständig titel, skall separata serieuppgifter anges. Varje uppgift omges av parentes.

(Collana di filosofia, storia e varia umanitá ; 1) (Biblioteca di cultura)

(Arbetsmarknadsstatistik) (Sveriges officiella statistik)

Anmärkningar

1.7 och 2.7 innehåller anmärkningar

Flertalet anmärkningar återfinns med utförligare förklaringar i kapitlet 2.7 i KRS.

Interpunktion

Anmärkningsavsnittet börjar på ny rad. Hela avsnittet skrivs ut med två indrag. Anmärkningar skiljs åt med punkt och bindestreck. Efter den sista anmärkningen avslutas beskrivningen utan punkt.

Ordningsföljd: Om uppgifter i en anmärkning motsvarar uppgifter i de föregående avsnitten anges dessa i den ordningsföljd i vilken de förekommer i dessa avsnitt. Således skall en anmärkning om titel komma före en anmärkning om upplagor. Använd samma interpunktion som i respektive avsnitt. Sluttecken ersätts dock av punkt om en anmärkning omfattar flera avsnitt.

Anmärkningarna kan hämtas från valfri källa.

Citat: Ange citat ur publikationen eller andra källor inom citationstecken.

Standardiserade anmärkningar: använd standardiserade inledningsord eller fras som återfinns i avsnittet 1.7 eller 2.7 i KRS, när så kan ske utan att tydligheten går förlorad.

Viktiga anmärkningar:

språk eller översättning

parallelltext

tidigare upplaga

särtryck

bibliografi

uppgift om avhandlingar

innehåll i samlingsverk

2.7B2 Språk och/eller översättning

Ange originalets titel och om det finns parallelltext på olika språk, oberoende av vad som står i titeln. Exempel på fraser:

Orig:s titel: A midsummer night's dream

Parallelltext på svenska och engelska

Svensk, fransk och spansk text med sammanfattningar på engelska

Med sammanfattning på franska

Vill man ange sammanfattningens titel eller publikationens egen formulering anges den inom citat. Ange källan för citatet om uppgiften finns på annat ställe än titelsidan:

Förord: "With a summary in English"

2.7B4 Varianttitlar

Om publikationens titel förekommer i olika utformningar på olika håll i publikationen, kan dessa avvikande titlar redovisas. Standardfraser: omslagstitel, förtitel, ryggtitel.

Ryggtitel: Svenska akademiens ordlista

Omslagstitel: Candelora

2.7B5 Parallelltitlar och undertitlar

Ange titel på annat språk och undertitel som inte angivits i avsnittet för titeln, om det anses vara av vikt. Till exempel om det finns flera parallelltitlar, och enligt reglerna endast den första anges i titelavsnittet, eller om undertiteln inte finns med på titelsidan.

Även titeln på franska och spanska

Undertitel: Vill du lära dig klockan?

(titeln hämtad från omslaget)

Titelrubrik: Socialdepartementet

2.7B7 Upplaga och bibliografisk historik

Gör anmärkningar till den upplaga som beskrivs, till verkets bibliografiska historik eller dess innehållsmässigt samband med andra arbeten.

Bibliofiluppl om 120 ex.

Även utg. som: Sörmländska handlingar ; 35

Fortsättes av: Invandrarna ; Nybyggarna ; Sista brevet till Sverige

Angående förf:s härmed sammanhängande verk se: Invandrarna

2.7B13 Akademisk avhandling

En akademisk avhandling anges med tillämplig standardbeteckning, disputationsort, institution och år:

Diss. Stockholm : Univ., 1988

2.7B18 Innehåll

Anmärkning görs om en bibliografi ingår i en publikation, i synnerhet biobibliografi eller utförligare ämnesbibliografi.

S. 369-392: Bibliografi

När man har ett samlingsverk med gemensam samlingstitel och de enskilda titlarna redovisade på titelsidan, presenteras de enskilda titlarna i en anmärkning. Titlar av samma upphovsman skiljs åt med semikolon, titlar av olika upphovsmän skiljs åt med punkt.

Innehåll: Järnvattnet i Madrid / Lope de Vega. Den

ståndaktige ; Livet en dröm / Calderón

Om en publikation består av flera delar kan dessa anges i en anmärkning, t.ex.:

Härtill 2 uppsatser

Standardnummer

1.8 innehåller följande delar:

Internationellt standardboknummer

kompletterande uppgift

Interpunktion

Man skriver ISBN på ny rad. Om flera ISBN finns, skrivs var och en på egen rad. Kompletterande uppgifter sätts inom parentes.

1.8B Standardnummer

Ange det internationella standardboknumret (ISBN) för den publikation som katalogiseras. Skriv ut bindestreck mellan de olika delarna i numret även om de inte finns i publikationen. ISBN skall innehålla tio siffror, fördelade på land, förlag, bokens eget nummer och kontrollsiffra.

ISBN 91-85242-00-1

Om en publikation har två eller flera nummer anges det som gäller objektet i dess helhet eller det som gäller för den del som katalogiseras. Numera vill man dock gärna ange alla de nummer som finns i publikationen. I så fall läggs en kompletterande uppgift till för de olika numren inom parentes.

ISBN 0-379-00550-6 (hela verket)

ISBN 91-37-03793-5 (hft.)

ISBN 0-379-00551-4 (vol. 1)

ISBN 91-37-03791-9 (inb.)

Ex. på kataloguppgifter som skall ingå i den bibliografiska beskrivningen av en katalogpost:

Svenska bibliotek : historia - organisation - funktion : en översikt / av Gösta Ottervik och Sigurd Möhlenbrock. -2., väsentligt omarbetade uppl. - Lund ; Bibliotekstjänst, 1973. - 135 s. - (Sveriges Allmänna Biblioteksförenings handböcker ; 15)

Föregående upplaga med titeln: Bibliotek i Sverige

En kreativ studiemiljö : högskolebiblioteket som pedagogisk resurs : förslag till synpunkter från Högskoleutredningens arbetsgrupp för högskolans biblioteksfunktioner. - Stockholm : Allmänna förl., 1991. - 68 s. : ill., tab. - (Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X ; 1991:72)

ISBN 91-38-10858-5

A manual of European languages for librarians / C. G.

Allen. - London : Bowker in association with the London School of Economics, 1975. - xiii, 803 s.

ISBN 0-85935-028-2

BEHANDLING AV FLERBANDSVERK

13.6CS Beskrivning i flera nivåer

När man katalogiserar ett verk som utkommer i olika delar, behöver man komplettterande regler för att få en rättvisande bild av delarna. Man delar upp beskrivningen i huvudpost och delposter. De bibliografiska uppgifter som gäller för hela verket placeras i huvudposten och de uppgifter som gäller för varje del redovisas i respektive delpost.

Huvudpost

Till huvudposten hör den gemensamma titeln, gemensamma upphovsmän, etc. enligt kap 13.6CS. Som utgivningsår anges det första och det sista utgivningsåret, med bindestreck emellan. Är publikationen oavslutad, lämnar man bara utrymme för senare komplettering av årtalet. I stället för paginering anges antalet volymer. I vissa fall kan man även ange pagineringen efter volymangivelsen (se 2.5B21).

Redovisa serien i huvudposten endast om den är onumrerad och samtliga delar ingår i serien eller om samma numrering gäller för alla delarna. Är serien numrerad brukar varje del som regel ha ett eget nummer och då anges serieuppgiften inom respektive delpost. Serieavsnittet är odelbart. En förklaring till det är att man vill kunna göra serieuppslag för varje förekommande del.

Delposter

Varje delpost börjar med redovisning av delnumret, om sådant finns. Delnumret anges med en förkortning för delbeteckningen först, åtföljd av delnumret med arabiska siffror. Man får inte lägga till eller ta bort. Ett undantag är när förlaget inte tänkt på att skriva beteckningen för första delen förrän en senare del utkommit. Då suppleras beteckningen för den första delen inom klammer. Om numreringen sker med hjälp av asterisker eller andra symboler, ersätts dessa med siffror.

Så här kan det se ut:

Gemensam titel / gemensam upphovsman. - Gemensam uppl. -

Förlagsort : förlag, första utgivningsår-sista utgivningsår. -

Antal vol. - (Serie om gemensam för alla delarna)

Förkortning av beteckning för delen (och) delnummer

: Deltitel / upphovsman till delen. - Uppl. för delen. -

Årtal om det skiljer sig från huvudposten.

- Sidor. - (Serie, ISSN ; delnummer)

ISBN

D. 2 / upphovsman till delen. - Årtal. - Sidor. -

(Serie, ISSN ; delnummer)

ISBN

D. 3. - Årtal. - Sidor. - (Serie, ISSN ; delnummer)

ISBN

Observera att deltiteln föregås av kolon. I övrigt följer man samma interpunktion som man lärt sig. Den första delposten föregås av en radmatning för att klart avskilja delarna från huvudposten.

Det här systemet kan även användas för att beskriva en publikation med en eller flera bilagor. Den enda skillnaden är att man först katalogiserar publikationen som sådan enligt reglerna i kap. 1 och 2, och först därefter redovisar man bilagan som om den vore en delpost. I det här fallet redovisar man bilagans utgivningsår i delposten. Likaså bör man redovisa serien även om den är gemensam med huvudverket, eftersom man inte kan veta det annars.

Guide to reference material / edited by A. J. Walford. - 2. Ed. - London : Library Association, 1966-1970. - 3 vol.

Vol. 2 : Philosophy & psychology, religion, social sciences, geography, biography & history / assistant editors: A. L. Smyth and C. A. Toatse. - 1968. - vii, 543 s.

ISBN 0-85365-081-0

SERIELLA PUBLIKATIONER

För katalogisering av seriella publikationer följer man kapitel 12.

Vi följer i stort samma regler som man hittills haft för monografier. Här nedan kan man läsa om de regler som skiljer:

12.0B Källor

Seriella publikationer saknar ofta egna titelsidor. Därför accepteras redaktionell ruta, omslag eller andra sidor som ersättning för titelsidan.

12.1B Huvudtitel

Huvudtiteln skrivs ut som det står. Om upphovsmannen ingår i titeln upprepas den ej. Undantag görs om upphovsmannen finns i förkortad form. Då upprepas den i fullständig form efter snedstrecket och utan klammer.

12.1B4 Underserier

Om en serie ingår i en annan serie och inte kan behandlas fristående, skriver man först den överordnade seriens namn, följt av den underordnade series namn med punkt framför.

12.1F Upphovsuppgift

Oftast är det en institution som står som utgivare till en seriell publikation. Institutionens namn kan dessutom ingå i titeln. Finns det en författare, så redovisas den på samma sätt som för böcker. Andra medverkande personer, som redaktör, utgivare, tas däremot inte med. Anledningen är enkel: man skriver en katalogpost som gäller för alla nummer av en seriell publikation, även dem som ännu inte kommit ut.

12.3 Numerisk uppgift

Vid katalogisering av seriella publikationer vill man veta vilket som var det först utkomna numret. I kap 12.3 finner man olika exempel på numerisk uppgift. Huvudprincipen är att man skriver den numeriska uppgiften såsom utgivaren skrivit den i publikationen. En annan viktig regel är att man börjar med det överordnade numret först.

Om tidskriften eller serien byter namn behöver numreringen inte alltid börja med volym 1. Det är viktigt att tänka på. En annan viktig regel är att man måste ta reda på det först utkomna numret genom exempelvis tidskriftsförteckningar och liknande, och inte bara genom att räkna tillbaka på egen hand. Det kan lätt bli fel.

Några exempel på numeriska uppgifter:

Vol.1(1989)-

Årg.4(1975)-

1976-

1985:1-

Årg. 1(1925)-årg. 20(1944)

Bd 11-

Årtalet kan i vissa fall vara den enda uppgiften som finns. Om den numeriska och den kronologiska uppgiften följs åt regelbundet, skrivs årtalet ut inom parentes.

12.4F Utgivningstid

Ange det första numrets utgivningstid, åtföljd av bindestreck och fyra mellanslag. Om den seriella publikationen är avslutad, anges det första och det sista numrets utgivningstid med bindestreck emellan.

12.7 Anmärkningar

Seriella publikationer, i synnerhet tidskrifter, byter ofta titel. Då behövs en anmärkning som talar om föregående eller efterföljande titel. Det kan också vara fråga om sammanslagning eller att någon av tidskrifterna helt eller delvis uppgått i en annan.

De standardfraser som kan vara aktuella är:

Fortsättes av, Fortsätter, Fortsätter delvis,

Bildad genom sammanslagning av, Uppdelad på, Har

införlivat etc.

Efter frasen skriver man titeln på den andra tidskriften.

12.7B20 Lokal beståndsuppgift

En intressant uppgift i samband med katalogisering av tidskrifter och serier är uppgiften om vilka årgångar eller delar som biblioteket har. När man katalogiserar monografier är själva katalogiseringen en beståndsuppgift i sig. Man talar om för bibliotekets användare att man har den eller den monografin. Så är det inte riktigt med seriella publikationer, eftersom det inte framgår av beskrivningen vad man har. Därför kompletteras beskrivningen med en beståndsuppgift. Uppgiften placeras längs ner på kortet och skiljs från de övriga avsnitten med en radmatning.

Den lokala beståndsuppgiften följer i övrigt samma disposition som den numeriska uppgiften.

När man vill sammanföra seriella publikationer och monografier i katalogen

Ibland vill man att bibliotekets användare skall veta att man har en viss serie och vilka delar som ingår i serien. Det skulle kunna räcka med att man vid katalogisering av monografier skriver ut ett bikort på serien. Men om man vill att låntagarna skall veta lite mer, t.ex. att man behåller hela serien, eller att man bara köper vissa delar, måste man komplettera katalogiseringen med en fras i anslutning till den lokala beståndsuppgiften. Man kan välja:

A Serien är komplett från och med en viss tidpunkt.

Då skriver man ut den lokala beståndsuppgiften åtföljd av frasen "se följande kort". Ex.:

Nr 4- se följande kort

Bd 1- se följande kort

B Serien är inte komplett, utan man köper bara vissa delar.

Då skriver man inte ut någon startpunkt, eftersom det är helt ointressant, utan bara en fras: "Enstaka delar se följande kort" i fältet för den lokala beståndsuppgiften.

C Serien är komplett, men man katalogiserar bara vissa delar. Det gäller framför allt tidskrifter som utkommer med temanummer eller specialmonografier.

Då skriver man ut startpunkten som i A, och kompletterar med en fras:

"Katalogiserade delar se följande kort"

"Monografier se följande kort"

"Dissertationer se följande kort"

Detta gäller den information som skall finnas med på huvudposten. När man gör biuppslag stämmer inte frasen riktigt. Man byter ut texten "se följande kort" mot "se huvuduppslaget". På samma sätt gör man när man skriver ut information som skall finnas med på ett systematiskt kort. Man byter ut "se följande kort" mot "se den alfabetiska katalogen". I övrigt ingen skillnad.

Exempel på seriella publikationer

Postmännens tidning : organ för Föreningen Postkamraterna, personal inom SF-Post. - Årg. 1(1962):nr 1-årg. 39(1999):nr 4. - Stockholm : SF-Post, 1962-1999.

Fortsättes av: Postbulletinen, ISSN 1404-4358

ISSN 0032-5503

Årg. 30(1991)nr 1-årg. 38(1999)nr 4

Postbulletinen : igår, idag, imorgon. - Årg. 38(1999):nr 5-.

- Stockholm : Föreningen Postkamraterna, 1999- .

Fortsätter: Postmännens tidning, ISSN 0032-5503

ISSN 1404-4358

Årg. 38(1999):nr 5-

Statens offentliga utredningar. - 1922- . -

Stockholm : Fritze, 1922- .

ISSN: 0375-250X

Enstaka delar se följande kort

BESTÄMNING AV SÖKELEMENT

När man har gått igenom alla avsnitten i den bibliografiska beskrivningen, är nästa steg i katalogiseringen att man skall bestämma vilka sökelement man vill ha för att återfinna informationen i katalogen. Det erfordras minst ett, oftast flera sökelement:

Huvuduppslag, som kan vara verkets upphovsman (person eller institution), publikationens egen huvudtitel, eller en normaliserad form av verkets titel (uniform titel).

Biuppslag, person eller institution som på olika sätt bidragit till verket, titlar av olika slag, upphovsmän till delar i publikationen, serie etc.

Huvuduppslag

21.1 Allmän regel innehåller:

person som huvuduppslag

institution som huvuduppslag

titel som huvuduppslag

Personlig upphovsman är i detta sammanhang den person som är huvudansvarig för det intellektuella eller konstnärliga innehållet.

Med institution avses en organisation eller en grupp personer som identifieras genom ett distinkt namn. Institutionen blir huvuduppslag bl.a. om verket är av administrativ karaktär, om verket behandlar institutionens verksamhet, medlemmar, eller dess samlingar (kataloger, inventarieförteckningar etc.). Eller om verket redovisar institutionens gemensamma åsikt, som i utredningar, kommittéer etc. eller om det rapporterar från den gemensamma verksamheten, som t.ex. kongresser, utställningar m.m. Förutsättningen är dock att institutionens namn återfinns på ett framträdande sätt i publikationen.

Titel som huvuduppslag, alltid vid en seriell publikation (mer om det senare).

I övrigt när den personlige upphovsmannen är okänd, eller ansvaret delas på fler än tre, samt om verket är ett samlingsverk eller är en religionsurkund

(i det här fallet den uniforma titeln).

21.4 En enda person eller institution

Ett verk av en personlig upphovsman får personens namn till huvuduppslag, antingen han eller hon är namngiven i verket eller ej. Sökelementet måste dock vara antytt på framträdande plats.

Institutionen blir huvuduppslag om den hör till någon av de ovan nämnda kategorierna.

21.6 Verk med delat ansvar

Om det finns två eller flera personer eller institutioner som samverkat vid tillkomsten av ett verk, väljer man den som har det huvudsakliga ansvaret till huvuduppslag. Om man inte kan bestämma vem av dem som är huvudansvarig, väljer man den först nämnda eller typografiskt framhävt namn till huvuduppslag. Övriga personer eller institutioner görs till biuppslag.

Om ansvaret delas mellan fler än tre personer eller institutioner, görs huvuduppslag på titeln. Vi har redan tidigare som upphovsuppgift markerat att alla upphovsmän inte får vara med genom att bara skriva ut det första namnet följt av uteslutningstecken.

21.7 Samlingsverk

Samlingsverk med gemensam samlingstitel får samlingstiteln till huvuduppslag. Om ett samlingsverk saknar gemensam samlingstitel, görs det sökelement som gäller för det första verket till huvuduppslag. I detta fall gör man dessutom biuppslag på person och titel för de övriga i katalogen nämnda verken.

21.10 Omarbetningar

En parafras, omarbetning för barn eller version i annan litterär form, får sök-

elementet för bearbetaren till huvuduppslag.

21.11 Illustrerade texter

Ett verk som består av text till vilken en konstnär bidragit med illustrationer, får textens författare till huvuduppslag. Om författare och konstnär samverkar blir huvuduppslag den som är nämnd först i källan.

21.12 Revideringar av texter

Den ursprunglige upphovsmannen till en upplaga av ett verk som har reviderats, utökats, etc. blir huvuduppslag om han är omnämnd som upphovsman. Om ordalydelsen är sådan, att den ursprunglige upphovsmannen inte längre betraktas som huvudansvarig, gör man huvuduppslag på bearbetaren, om sådan finns. I annat fall på titeln.

21.13 Texter utgivna med kommentarer

Om tonvikten ligger på kommentarerna, väljer man kommentatorn till huvuduppslag. Om tonvikten ligger på texten, gör man huvuduppslag på den som är ansvarig för texten, om sådan finns, eller på titeln enligt tidigare regler.

Kommentatorn blir då biuppslag.

21.17 Reproduktioner av konstverk

Verk som består av reproduktioner av en konstnärs verk utan text får konstnärens namn till huvuduppslag.

Ett verk med text som behandlar konstnären får textförfattaren till huvuduppslag om han/hon i primärkällan presenteras som upphovsman till verket. I tveksamma fall väljer man konstnären till huvuduppslag.

Biuppslag

Som biuppslag kan person, institution, titel eller serie bli. Huvudregeln är att uppslaget skall vara meningsfullt ur söksynpunkt. Vissa biuppslag bestäms av det katalogiserande biblioteket.

21.30B Medarbetare

Om det finns två eller tre samverkande upphovsmän och en av dem är huvuduppslag, görs biuppslag på de andra.

21.30D Utgivare eller redaktör

Gör biuppslag på utgivare eller redaktör.

21.30E Institution

Gör biuppslag på institution, såvida institutionen inte enbart fungerar som distributör eller förlag.

21.30F Övriga personer eller institutioner

Gör biuppslag på personer eller institutioner som hör samman med ett verk, om uppslaget är en viktig ingång, t.ex. adressaten till en brevsamling, en person som blivit föremål för en festskrift, ett museum där en utställning hållits, etc. Gör inte biuppslag över personer som verket handlar om. Dessa personer återfinns i katalogen genom klassifikationssystemet, t.ex. avdelningen Lz i SAB.

21.30J Titlar

Gör biuppslag på huvudtiteln om huvuduppslaget är person, institution, eller uniform titel. Undantag görs om:

a) huvudtiteln väsentligen är identisk med huvuduppslaget (t.ex. när titeln börjar med namnet på en person),

b) huvudtiteln är opregnant, d.v.s. saknar verkligt innehåll (t ex Samlade verk, Valda dikter),

c) i fall där titeln är identisk med ett ämnesord som kan sökas via klassifikation eller indexering.

21.30K Översättare och illustratörer

Gör biuppslag på översättare, om översättningen är på vers, översättningen bedöms vara viktig, eller om verket annars kan vara svårt att hitta, t.ex. vid orientaliska och medeltida verk.

Gör biuppslag på illustratör, om illustratörens namn är lika framträdande som den person eller institution som blivit huvuduppslag. Illustratören kunde ha blivit huvuduppslag om hans/hennes namn placerats först. Gör även biuppslag på illustratörenom illustrationerna omfattar halva publikationen eller mer, eller om illustrationerna anses vara en väsentlig del av publikationen.

21.30L Serier

Gör biuppslag på serien om ditt bibliotek vill att låntagarna skall kunna söka på den. Gör dock inte biuppslag om serien är en så kallad förlagsserie, utkommen enbart för lagerhållning eller för att erhålla lägre porto, eller om det enda gemensamma mellan delarna är fysiska kännetecken.

UTFORMNING AV SÖKELEMENT

När man har bestämt vem eller vad som skall vara uppslag, måste man börja tänka på hur man skall skriva ut namnet på personen eller institutionen, och i vissa fall även titeln.

Personnamn

Välj det namn som förekommer i publikationen. Det kan vara pseudonym, smeknamn, adelstitel eller initialer.

Om en författare använder olika namn, välj det namn som finns i publikationen. Om både pseudonym och riktigt namn är med, väljs det riktiga namnet.

Det som är viktigt att tänka på är att en persons namnform kan förekomma i olika grader av fullständighet. Man skriver ut det namn som man hittar i referenslitteraturen. Ex.:

I publikationen och i titelavsnittet: Hemsöborna / av Strindberg

Uppslag: Strindberg, August

Huvudprincipen är att familjenamnet står först, åtföljt av förnamn och med komma emellan. För klassiska namn eller för författare på språk som inte använder det latinska alfabetet, kan det ibland vara svårt att fastställa namnformen. I kap. 22 anges ett antal exempel på vad som gäller.

22.14S Pseudonymer

När uppslaget är pseudonym för en eller flera personer som skriver på svenska, kan man lägga till förkortningen pseud. eller pseud. för, åtföljd av det verkliga namnet.

Institutionsnamn

Kapitel 24 innehåller en del regler för hur institutionsnamnet skall skrivas ut som uppslag.

Huvudregeln är att man skall välja det namn som institutionen själv oftast använder. Om man hittar varierande namnformer i publikationen, väljer man den som finns på titelsidan.

När en institution är underordnad en annan, t.ex. en institution inom universitet, en avdelning, sektion, etc., skriver man först ut den överordnade institutionens namn följt av punkt och därefter den underordnade institutionens namn. Detta gör man även om namnet i beskrivningen är utskrivet i en följd, t.ex.:

Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet

Uppslag:

Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen

Titel som uppslag, uniform titel

De speciella regler som finns i kapitel 25 gäller i första hand för klassiska verk. Man vill gärna kunna finna samma verk under samma titel i katalogen, oberoende av hur förlagen skrivit ut dem. Ett särskilt bra exempel är Bibeln. Förutom att hela Bibeln kan skrivas ut på många olika sätt och språk, så kan detta dessutom gälla varje enstaka bok i Bibeln. Ex. på förekommande titlar:

Raamattu

De heliga skrifterna

Job

Nya Testamentet, 1917-års översättning

Den glada nyheten för alla människor, Nya Testamentet i 1980-års

översättning

El Apocalypsis

Uppenbarelseboken

För att alla dessa titlar skall hamna på samma ställe har man därför regler för uniforma titlar. Kapitel 25.18 visar hur man skriver ut namnen. De vedertagna namnformerna på svenska finns i bilaga E.

De titlar som anges ovan, får följande uppslag:

Bibeln. Finska

Bibeln. Svenska. 1917

Bibeln. G.T. Job. Svenska. 1917

Bibeln. N.T. Svenska. 1917

Bibeln. N.T. Svenska. 1980

Bibeln. N.T. Uppenbarelseboken. Spanska

Bibeln. N.T. Uppenbarelseboken. Svenska. 1980

Ex. på kataloguppgifter med sina resp. uppslag

Huvuduppslag på person

Ottervik, Gösta

Svenska bibliotek : historia - organisation - funktion : en översikt / av Gösta Ottervik och Sigurd Möhlenbrock. -2., väsentligt omarbetade uppl. - Lund ; Bibliotekstjänst, 1973. - 135 s. - (Sveriges Allmänna Biblioteksförenings

handböcker ; 15)

Föregående upplaga med titeln: Bibliotek i Sverige

B: p t

Biuppslag på person

Möhlenbrock, Sigurd

Ottervik, Gösta

Svenska bibliotek : historia - organisation - funktion : en översikt / av Gösta Ottervik och Sigurd Möhlenbrock. -2., väsentligt omarbetade uppl. - Lund ; Bibliotekstjänst, 1973. - 135 s. - (Sveriges Allmänna Biblioteksförenings

handböcker ; 15)

Föregående upplaga med titeln: Bibliotek i Sverige

B:p t

Biuppslag på titel

Svenska bibliotek

Ottervik, Gösta

Svenska bibliotek : historia - organisation - funktion : en översikt / av Gösta Ottervik och Sigurd Möhlenbrock. -2., väsentligt omarbetade uppl. - Lund ; Bibliotekstjänst, 1973. - 135 s. - (Sveriges Allmänna Biblioteksförenings

handböcker ; 15)

Föregående upplaga med titeln: Bibliotek i Sverige

B:p t

Huvuduppslag på person

Allen, Charles Geoffry

A manual of European languages for librarians / C. G.

Allen. - London : Bowker in association with the London School of Economics, 1975. - xiii, 803 s.

ISBN 0-85935-028-2

B:i t

Biuppslag på titel

A manual of European languages for librarians

Allen, Charles Geoffry

A manual of European languages for librarians / C. G.

Allen. - London : Bowker in association with the London School of Economics, 1975. - xiii, 803 s.

ISBN 0-85935-028-2

B:i t

B:i t

Biuppslag på institution

London School of Economics

Allen, Charles Geoffry

A manual of European languages for librarians / C. G.

Allen. - London : Bowker in association with the London School of Economics, 1975. - xiii, 803 s.

ISBN 0-85935-028-2

B:i t

Huvuduppslag på institution

Högskoleutredningen. Arbetsgruppen för högskolans biblioteksfunktioner

En kreativ studiemiljö : högskolebiblioteket som pedagogisk resurs : förslag till synpunkter från Högskoleutredningens arbetsgrupp för högskolans biblioteksfunktioner. - Stockholm : Allmänna förl., 1991. - 68 s. : ill., tab. - (Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X ; 1991:72)

ISBN 91-38-10858-5

B:s t

Biuppslag på titel

En kreativ studiemiljö

Högskoleutredningen. Arbetsgruppen för högskolans iblioteksfunktioner

En kreativ studiemiljö : högskolebiblioteket som pedagogisk resurs : förslag till synpunkter från Högskoleutredningens arbetsgrupp för högskolans biblioteksfunktioner. - Stockholm : Allmänna förl., 1991. - 68 s. : ill., tab. - (Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X ; 1991:72)

ISBN 91-38-10858-5

B:s t

Biuppslag på serie

Statens offentliga utredningar ; 1991:72

Högskoleutredningen. Arbetsgruppen för högskolans iblioteksfunktioner

En kreativ studiemiljö : högskolebiblioteket som pedagogisk resurs : förslag till synpunkter från Högskoleutredningens arbetsgrupp för högskolans biblioteksfunktioner. - Stockholm : Allmänna förl., 1991. - 68 s. : ill., tab. - (Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X ; 1991:72)

ISBN 91-38-10858-5

B:s t

Vidare läsning

Det kan finnas behov av hänvisningar från ett namn till ett annat. Då gäller kapitel 26 i KRS.

I övrigt hänvisar jag till KRS när det gäller bruket av versaler, tillåtna förkortningar, katalogisering av andra media än böcker och tidskrifter m.m.

REFERENSER

Chan, Lois Mai, Cataloging and classification. - 2. ed. - McGraw-Hill, 1994. - ISBN 0-07-113253-8. - S. 3-152

Pinto Molina, María, El análisis formal : descripción bibliográfica y catalogación. // Fundamentos de información y documentación / José López Yepes (compilator). - Eudema, 1989. - S. 280-312

Katalogiseringsregler för svenska bibliotek : svensk översättning och bearbetning av Anglo-American cataloguing rules, second edition, 1988 revision / utgiven av SAB:s kommitté för katalogisering och klassifikation ; redaktör: Bodil Gustavsson. - 2. uppl. - Bibliotekstjänst, 1990.

KKS-meddelanden : information om katalogiserings- och klassifikationsfrågor från SAB:s kommitté för katalogisering och klassifikation. - 1985- . - Bibliotekstjänst, 1985- . - ISSN 0283-4081

Reimer-Jönsson, Ulla, Katalogkunskap och katalogisering : kompendium. - Rev. uppl. - BHS, 1990.

Rowley, Jennifer, Organizing knowledge. - 2. ed. - Ashgate, 1992.

Wynar, Bohdan S., Introduction to cataloging and classification. - 8. ed. - Libraries Unlimited, 1992. - S. 43-306

© 2001-2009, Miguel Benito
Tillbaka till kunskapsorganisation
Tillbaka till hemsidan
URL: http://www.taranco.eu/
E-post: miguel.benito /@/ taranco.eu