Tillbaka till start   Kapitel 1   Kapitel 3  


Miguel Benito

 

KAPITEL 2

 

KATALOGISERING

 

 

 

En katalog består av bibliografiska poster som beskriver beståndet i en specifik dokumentsamling, ett bibliotek eller grupper av bibliotek. För att dessa bibliografiska poster skall  kunna vara utformade på rätt sätt så att det specifika dokumentet kan identifieras och återfinnas i samlingen krävs det vissa regler.

 

År 1990 utkom den andra upplagan av Katalogiseringsregler för svenska bibliotek. Den svenska regelsamlingen baserar sig på Anglo-American cataloguing rules som utkom 1978, och som reviderades 1988. Dessa regler är ganska omfattande och i vissa fall svårtolkade.

 

Här nedan anges några enkla anvisningar med vars hjälp man kan orientera sig i regelsamlingen och snabbare komma in i huvudprinciperna bakom katalogisering. För enkla kataloguppgifter kan det till och med vara mer än till­räckligt.

 

Allmänt

 

När man katalogiserar en publikation (bok, tidskrift eller annat dokument) gör man en s.k. deskriptiv = beskrivande katalogisering. Man utgår från själva publikationen och hämtar uppgifter som finns i första hand på titelsidan eller på det s.k. titeluppslaget.

 

Katalogiseringsmetodik

 

Disposition

 

Katalogiseringen av en bok börjar med beskrivningen, som bygger på publikationens uppgifter om sig själv. Dessa uppgifter analyseras och infogas i följande avsnitt, i samma ordning som anges nedan:

 

1 Titel och upphovsuppgift

 

I detta avsnitt anger man verkets huvudtitel, ev. parallelltitel (titel på   annat språk), övrig titelinformation (benämningen i katalogreglerna för undertitlar), samt verkets upphovsmän: författare, redaktör, utgivare, översättare, illustratör m.m.

 

2 Upplageuppgift

Inom avsnittet anger man den upplageuppgift som finns i publikationen.

I vissa fall kan det även förekomma uppgift om upphovsmän som medverkat i just denna upplaga.

 

3 Mediespecifika uppgifter

 

Detta avsnitt gäller inte för böcker, utan i huvudsak för tidskrifter och andra media. När det gäller tidskrifter och serier anges det först utkomna numret.

 

4 Utgivning

 

Förlagets ort, förlagsnamn och utgivningsår.

 

5 Fysisk beskrivning

 

Uppgift om antal sidor och ev. illustrationer.

 

6 Serie

 

Uppgift om verket ingår i en serie.

 

7 Anmärkningar

 

Uppgifter som kan vara av betydelse för bestämningen av publikationen eller som är av intresse i övrigt.

 

8 ISBN eller ISSN

 

Uppgift om standardnummer för verket.

 

Källor

 

Uppgifterna som ligger till grund för katalogiseringen hämtas som regel från publikationen själv. För de olika avsnitten gäller dock olika källor.

 

Det händer ofta att uppgifter, som normalt finns på titelsidan återfinnes på titel-bladets baksida eller på annan plats i verket. Utgivningsåret kan t.ex. anges på sista sidan eller upplysning om serie bara ges på omslaget. Detta gör att man noga måste granska hela publikationen, innan man ger sig i kast med katalogiseringen. För varje avsnitt ställs olika krav på varifrån uppgifterna skall hämtas.

 

Man skiljer mellan primärkälla och föreskrivna källor. För böcker är primärkällan titelsidan.

 

För avsnitt 1, titel och upphov, skall uppgifterna häm­tas från primärkällan, d.v.s. titelsidan. Viktiga uppgifter kan dock finnas på andra ställen i publikationen, som titelbladets baksida, omslag, förtitelblad eller kolofon. Upphovsuppgifter får hämtas från dessa källor. I dessa fall sätts uppgifterna inom klammer. Uppgifter som finns i innehållsförteckningen, förordet etc. tas inte med.

 

För avsnitt 2 och 4 kan uppgifterna hämtas från titelsidan, titelbladets baksida, omslagstitel, förtitelblad eller kolofon. För avsnitt 5 och 6 kan uppgifterna hämtas från hela publikationen och slutligen för avsnitt 7 och 8 kan uppgifterna hämtas även från andra källor, som bibliografier, uppslagsverk etc.

 

ISBD-tecken

 

För att särskilja de olika delarna som ingår i ett avsnitt eller olika avsnitt från varandra använder man sig av följande tecken:

 

. -      markerar slutet på ett avsnitt. Avsnitt 5 avslutas dock med punkt om

serieavsnitt saknas.

 

 :       markerar att undertitel följer. Det används även före uppgift om förlag,

före deltitel i flerbandsverk m.m.

 

 /        markerar att uppgift om upphovsman följer. Kan finnas i titelavsnittet,

          i upplageavsnittet, i serien och i anmärkningar.

 

 ;       markerar att ytterligare upphovsmän följer. Används även i serieavsnittet

före numreringen, och för att särskilja olika titlar med samma upphovs-man i ett sammansatt verk.

 

( )      står för att utmärka serie.

 

[ ]      används för att markera att uppgiften hämtats från annan källa.

 

...       markerar att information utelämnats.

 

 =      markerar att följande titel är parallell med föregående huvudtitel.

 

,         används före årtal i avsnittet för utgivning, före ISSN i serieavsnittet,

mellan två upplageuppgifter.

 

.         markerar att ny huvudtitel följer vid katalogisering av sammansatta verk

 

-        används vid flerbandsverk och serier efter utgivningstid för att markera

att utgivningen fortsätter.

 

Dessa tecken underlättar för oss att identifiera kataloginformation även när den är skriven på ett språk som man inte behärskar. Tecknen kan dessutom förekomma såsom vanliga skiljetecken i den löpande informationen enligt skrivreglerna. Det är viktigt att kunna särskilja dem.

 

Fullständighetsgrad

 

Innan man börjar katalogisera skall man bestämma sig för vilken nivå man vill katalogisera på. Även om alla bibliotek tillämpar samma katalogregler, behöver man inte katalogisera precis likadant för det. Vissa bibliotek kan anse vissa uppgifter viktiga, medan samma uppgifter kan vara irrelevanta för andra bibliotek. Man väljer en mellannivå, som kallas nivå 2, eller biblioteksnivå.

 

Indelning av katalogreglerna

 

Katalogreglerna enligt KRS indelas i tre grupper:

regler för den bibliografiska beskrivningen (kap. 1 och 2 för monografier och kap. 12 för serier),

regler för bestämning av sökelement, d.v.s. huvuduppslag och biuppslag  (kap. 21),

regler för utformning av sökelement (kap. 22 för personer, kap. 24 för institutioner och kap. 25 för titlar).



DEN BIBLIOGRAFISKA BESKRIVNINGEN

 

 

Reglerna för den bibliografiska beskrivningen följer samma indelningsprin­ciper i de olika kapitlen. Det är därför lättast att först läsa paragraferna i kapitel 1, och sedan gå vidare till de kapitel som gäller för de olika media. Här nedan följer vi kapitel 1, allmänna regler och kapitel 2, som gäller för böcker.

 

Titel och upphov

 

1.1 innehåller följande delar:

    huvudtitel

    parallelltitel

    undertitel (övrig titelinformation)

    upphovsuppgifter

   

Interpunktion

 

Huvudtitel = Parallelltitel : undertitel / upphovs-

uppgift ; påföljande upphovsuppgift. -

 

Källa

 

Uppgifterna hämtas från titelsidan. Upphovsuppgiften får även hämtas från titelbladets baksida, omslaget eller kolofonen. Uppgiften sätts i detta fall inom klammer.

 

Numreringen i rubrikerna +nedan följer paragrafnumreringen i KRS.

 

1.1B Huvudtitel

Huvudtiteln återges exakt efter publikationen vad beträffar ordalydelse och stavning. Användandet av små och stora bokstäver följer dock de regler, som gäller för det språk som titeln är avfattad på. Förkortningar som redan är gjorda behålls i regel. Inga nya förkortningar får göras.

Om det i huvudtiteln finns inbegripen en upphovsuppgift, som inte kan skiljas från titeln av grammatikaliska eller andra skäl, återges den som en del av huvudtiteln. Den behöver sedan inte upprepas i upphovsavsnittet.

 

 

Samlingstitel

Finns gemensam övertitel för olika verk uppräknade på titelsidan, anges övertiteln ensam som huvudtitel. De olika verkens titlar redovisas i en anmärkning föregångna av termen "Innehåll:".

 

Sammansatta verk

För sammansatta verk utan gemensam övertitel redovisas de olika verkens titlar i den ordning de står på titelsidan. Som skiljetecken använder man punkt mellan titlar av olika upphovsmän och semi­kolon mellan titlar av samma upphovsman.

 

1.1D Parallelltitel

Finns titeln på ett eller flera andra språk, återges den första parallelltiteln. Finns det flera skriver man en anmärkning om deras förekomst i anmärkningsavsnittet. Titlar på svenska anges dock alltid i titelavsnittet.

 

1.1E Undertitel

Återge undertitlar som finns på titelsidan. Finns det flera återges de i den ordning de förekommer. Undertiteln skrivs ut med liten begynnelsebokstav.

 

1.1F Upphovsuppgifter

Upphovsuppgift kan vara person eller institution. Alla som på ett eller annat sätt medverkat till uppkomsten av verket som sådant (dock ej det rent tekniska) tas med. Det kan vara författare, illustratör, översättare, utgivare, förordsförfattare etc. ­Upphovsuppgifter som an­ges på ett fram­trä­dan­de sätt, d.v.s. som åter­finns på ti­telsi­dan, på för­ti­tel­blad, ti­telbla­dets bak­sida, om­slag el­ler kolo­fon åter­ges i den form de har där. En för­klaring till formu­le­ringen "... på ett f­ra­mträdande sätt..." hittar man i 0.8 där man förklarar att uppgiften måste fin­nas på någon av de godkända käl­lorna för avsnitt 1 och 2 (titel och upp­laga). Häm­tas uppgiften från annat ställe än titelsidan skrivs den inom kla­mmer.

 

Hittar man inte någon upphovsuppgift så skall man inte konstruera den.

Upphovsmän som har huvudansvaret för en publikation redovisas om de är två eller tre. Är det fyra eller flera, redovisas endast den först nämnde följd av uteslutnings­tecken ( ... ). För upp­hovsmän med sekundär funktion gäller att högst två redovisas för varje funk­tion. Finns det tre eller flera redovisas en­dast den först nämnde följd av uteslutningstecken.

Personliga titlar, uppgift om författarens arbets­plats och dylikt, utelämnas såvida det inte behövs av grammatika­liska skäl.

När en upphovsman återges som en del av huvudtiteln eller undertiteln upp­repas den inte i upp­hovs­avsnittet.

 

1.1F12. Substantivfraser

En substantivfras som förekommer tillsammans med upp­hovsuppgiften be­hand­las som en under­titel om frasen i första hand anger publikationens natur eller innehåll. Substantivfrasen behandlas  som en del av upp­hovsuppgiften om den uttrycker vilken funktion upphovsmannen har.

 

: en rapport / utarbetad av ...

/ rapporten har utarbetats av ...

 

Upplaga

 

1.2     innehåller följande delar:

upplageuppgift

upplagespecifika upphovsuppgifter

påföljande upplageuppgift

 

Interpunktion

 

. - x. uppl. / upplagespecifik upphovsman. -

. - x., revid. uppl., x. uppl. -

 

Källor

 

Titelsidan, förtitelblad, titelbladets baksida, omslag, kolofon.

 

1.2B Upplageuppgift

 

Återge upplageuppgiften sådan den förekommer i publika­tionen med följande för­ändring: be­nämningen upplaga, utgåva, reviderad, omarbetad etc. förkortas enligt för­kortningslistan. Upp­lagans numrering skrivs med arabisk siff­ra följd av punkt. Adjektiv som följer numreringen föregås av komma om förbindande partikel saknas.

Beteckningar som "skolupplaga", "ungdomsupplaga" etc. räknas som uppla­ge-uppgift.

 

Upphovsman som medverkat i någon eller några upplagor, men inte i alla, kal­las för upplage­specifik upphovsman och anges här efter i övrigt samma regler som i avsnitt 1.

 

Utgivning

 

1.4     innehåller följande delar:

förlagsort

förlag

utgivningsår

 

Interpunktion

 

. - Ort, stat : Förlag, år. -

. - Ort [stat] : Förlag, utgivningsår (tryckår). -

 

1.4C Förlagsort

Återge utgivningsort i den form den har i publikatio­nen. Om namnet på land, delstat etc. finns, återges det efter ortnamnet, om det anses nödvändigt för identifika­tion. Hämtas uppgiften från annan källa sätts utgivningsorten inom klammer. An­vänd de förkort­ningar som finns i förkortningslistan för stater i USA, Ka­nada och Austra­lien.

Finns det två eller flera orter angivna, återge endast den först nämnda.

 

1.4D Utgivare

Ange utgivarens namn i den kortaste form i vilken det kan förstås och identi­fieras. Om utgivarens namn återfinns i avsnittet för titel och upphov, ange det i kor­tast möjliga form här, t.ex. Akad., Univ., Sällsk., Fören. Använd förkort­nings­lis­tan.

 

1.4F Utgivningstid

Ange utgivningstiden för den upplaga som nämns i upp­lageavsnittet. Tidsupp­giften anges med arabis­ka siff­ror.

 

Om utgivningstiden inte är känd, ange tryckningstiden. Saknas både utgiv­ningstid och tryck­ningstid, ange copy­rightår, om sådant finns, föregånget av förkortningen cop.

 

1.4F7 Utgivningstid eller annan tid saknas

Om ingen tidsangivelse förekommer i publikationen, ange en ungefärlig ut­giv­ningstid inom kla­mmer. Är uppgiften osäker kompletteras den med frågeteck­en. Ex.

[1981]   [1982?]    [198-]    [19--]

 

1.4G4 Tryckår

Om tryckåret skiljer sig från utgivningsåret kan tryck­året anges inom parentes efter utgiv­ningsåret.

1954 (tr. 1968)

 

Fysisk beskrivning

 

2.5     innehåller följande delar:

antal sidor (vid flerbandsverk antal volymer)

uppgift om illustrationer

bilagor

 

Reglerna för paginering med mera hämtas i första hand från kapitel 2 i KRS, Mo­nografier. Ka­pitel 1 är för allmänt, och det är just i den fysiska utform­-

ning­en olika media skiljer sig mest.   

 

Interpunktion

 

. - x, 125 s. : ill., diagr. + facit. -

. - 2 vol. (xvi, 345 s.) : ill.

om serieavsnittet saknas avslutas enbart med punkt.

 

2.5B Paginering

Det sist utsatta sidtalet i pagineringen anges. Ange antalet i enlighet med det num­reringssätt som an­vänds i publikationen. Sista numrerade sida, blad eller spalt i varje svit anges följt av tilläm­plig term eller för­kortning. Vid katalogi­sering på miniminivå anges endast huvudpagineringens sista numrerade sida osv. Bipagine­ringar utelämnas.

 

125 s.     xvi, 235 s.       28 bl., 122 s. 

 

Om en publikation är helt opaginerad eller består av flera sviter av pagine­ring, görs en unge­färlig upp­skattning av sidantalet.  Kan sidantalet lätt fast­stäl­las, anges summan inom klammer. Om sidantalet är upp­skattat, anges sif­fran utan klammer och före­gånget av förkortningen Ca.

[48] s.                         Ca 300 s.

 

Om volymen har en komplicerad eller oregelbunden pagi­nering kan man ange pagi­neringen på följan­de sätt:

a) ange det totala antalet sidor eller blad följt av frasen med varierande

pagi­nering.

300 s. med var.pag.

b) ange antalet sidor eller blad i huvudpaginering­en och lägg till det

totala antalet återstå­ende sidor med varierande paginering inom klam-

­mer.

     214, [62] s.    

 

2.5B10 Planschblad eller planschsidor

Ange antalet planschblad eller planschsidor sist i svi­ten av pagineringar an­tingen de finns sam­lade eller spridda i publikationen. Detta förutsatt att de inte är in­räknade i annan paginering.

 

120 s., 34 pl.-s.

xii, 42, 68 s., [34] pl.-bl.

 

2.5B17 Flerbandsverk

Ange antalet volymer för en tryckt monografi som består av mer än en fysisk volym.

 

2 vol.

 

Om en uppsättning volymer har genomgående paginering, anges denna inom parentes efter vo­lyman­talet.

 

2 vol. (xvi, 428 s.)

 

2.5C Illustrationer

Ange ill. för en illustrerad tryckt monografi om den innehåller tre eller flera illustra­tioner. Som illust­ra­tioner betraktas teckningar, fotografier, porträtt samt kartor och planritningar. Om illus­trationerna tillhör någon av följande katego­rier betecknas de med tillämplig term eller förkort­ning: diagram, fak­simil, kartor, musiknoter, tabeller. Finns det även andra för­utom dessa, anges för­kortningen ill. först.

 

125 s. : ill. 

126 s. : diagr., faks., tab.   

86 s., [20] pl.-bl. : musiknoter

 

2.5E Bilagor

Bilagor kan anges efter tre olika metoder. De kan an­ges i detta avsnitt med ett enkelt ord som sam­man­fat­tar bilagans art. De kan anges i en an­märk­ni­ng. El­ler de kan anges som en delpost en­ligt reg­ler­na för fler­bands­verk. Vil­ken metod man väl­jer be­ror främst på hur man vill be­hand­la bilagan i bib­lio­te­ket, om man anser att den kan han­teras separat el­ler om den alltid skall fö­lja huvud­publi­ka­tionen. Om bila­gan är avsedd att för­varas till­sam­mans med publika­tio­nen redo­visas den sist i detta av­snitt. Som be­teck­ning an­vän­der man en lämplig term för bila­gans art, t.ex. fa­cit, karta, bro­schyr, lärar­hand­ledning, ljud­kassett... Eventuell pagi­nering av bilagan kan anges inom pa­ren­tes.

 

24, 126 s. : ill. + övningar (32 s.)

 

Serie

 

1.6     innehåller följande delar:

seriens huvudtitel

seriens parallelltitel

seriens undertitel

upphovsuppgift till serien

seriens ISSN

numrering inom serien

 

Interpunktion

 

. - (Seriens titel = Parallelltitel : undertitel /

u­pphov, ISSN ; nr)

 

1.6B Seriens huvudtitel

Om en publikation ingår i en serie, återges seriens huvudtitel enligt reglerna för hu­vudtitel ovan.

Om olika former för serietiteln förekommer i publika­tionen, väljs den titel som åter­finns i den källa som kommer först i källornas ordningsföljd. För mer infor­mation, ta del av vad som sägs om källorna i kapitlet för seriella publika­tioner nedan.

1.6C Seriens parallelltitel

Seriens parallelltitel återges endast om den behövs för att identifiera serien.

 

1.6D Seriens undertitel

Seriens undertitel återges endast om den behövs för att identifiera serien.

 

1.6E Upphovsuppgifter till serie

Ange upphovsuppgifter till serie om de bedöms vara nödvändiga för seriens identifi­kation. Ex­empel:

 

Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögsko­lan

Skrifter / utgivna av Sällskapet Bokvännerna

Samlade verk / August Strindberg

Nyförvärvslista / Göteborgs universitetsbibliotek

 

1.6F Seriens ISSN

Ange en series internationella standardserienummer, om detta lätt kan fast­tällas. ISSN består av två grupper av fyra siffror med bindestreck emellan. ISSN kan an­ges även om uppgiften inte finns i publikationen.

 

1.6G Numrering inom serien

Ange publikationens numrering inom serien med delnum­mer, om sådant

f­inns. De­lord som vo­lym, band, häfte, nummer etc. anges endast om det be­hövs för identifika­tionen. Som regel skrivs det ej ut.

 

1.6H Underserie

Om en publikation tillhör en underserie som inte har en självständig titel, anger man först huvud­seriens titel och övriga uppgifter och därefter underseri­ens titel och övriga uppgifter. Som skilje­tecken mellan dem an­vänds punkt.

 

Music för today. Series 2        Sciences. Physics

 

1.6J Flera serieuppgifter

Om en publikation tillhör två eller flera serier eller underserie med självstän­dig titel, skall sepa­rata seri­euppgifter anges. Varje uppgift omges av parentes.

 

(Collana di filosofia, storia e varia umanitá ; 1) (­Biblioteca  di cultura)

(Arbetsmarknadsstatistik) (Sveriges officiella statistik)

 

Anmärkningar

 

1.7 och 2.7 innehåller anmärkningar

 

Flertalet anmärkningar återfinns med utförligare för­klaringar i kapitlet 2.7 i KRS.

 

Interpunktion

 

Anmärkningsavsnittet börjar på ny rad. Hela avsnittet skrivs ut med två indrag. Anmärk­ningar skiljs åt med punkt och bindestreck. Efter den sista anmärkningen av­slutas be­skriv­ningen utan punkt.

 

Ordningsföljd: Om uppgifter i en anmärkning motsvarar uppgifter i de före­gående avsnitten anges dessa i den ord­ningsföljd i vilken de förekommer i dessa avsnitt. Således skall en anmärkning om titel komma före en an­märk­ning om upplagor. An­vänd samma interpunktion som i respektive avsnitt. Slutteck­en ersätts dock av punkt om en anmärkning omfattar flera avsnitt.

Anmärkningarna kan hämtas från valfri källa.

Citat: Ange citat ur publikationen eller andra källor inom citationstecken.

Standardiserade anmärkningar: använd standardiserade inledningsord eller fras som återfinns i avsnittet 1.7 eller 2.7 i KRS, när så kan ske utan att tydlig­heten går för­lorad.

 

Viktiga anmärkningar:

språk eller översättning

parallelltext

tidigare upplaga

särtryck

bibliografi

uppgift om avhandlingar

innehåll i samlingsverk

 

2.7B2 Språk och/eller översättning

Ange originalets titel och om det finns parallelltext på olika språk, oberoende av vad som står i titeln. Exempel på fraser:

 

Orig:s titel: A midsummer night's dream

Parallelltext på svenska och engelska

Svensk, fransk och spansk text med sammanfattningar på engelska

Med sammanfattning på franska

 

Vill man ange sammanfattningens titel eller publikatio­nens egen formulering anges den inom citat. Ange källan för citatet om uppgiften finns på annat ställe än ti­telsi­dan:

 

Förord: "With a summary in English"

 

2.7B4 Varianttitlar

Om publikationens titel förekommer i olika utformningar på olika håll i publi­katio­nen, kan dessa av­vikande tit­lar redovisas. Standardfraser: omslagstitel, förtitel, rygg­titel.

Ryggtitel: Svenska akademiens ordlista

Omslagstitel: Candelora

 

2.7B5 Parallelltitlar och undertitlar

Ange titel på annat språk och undertitel som inte an­givits i avsnittet för titeln, om det anses vara av vikt. Till exempel om det finns flera parallelltitlar, och enligt reglerna endast den för­sta anges i titelavsnit­tet, el­ler om un­der­titeln inte finns med på titelsi­dan.

Även titeln på franska och spanska

Undertitel: Vill du lära dig klockan?

(titeln hämtad från omslaget)

Titelrubrik: Socialde­par­te­men­tet

 

2.7B7 Upplaga och bibliografisk historik

Gör anmärkningar till den upplaga som beskrivs, till verkets bibliografiska historik eller dess innehållsmässigt samband med andra arbeten.

 

Bibliofiluppl om 120 ex.

Även utg. som: Sörmländska handlingar ; 35

Fortsättes av: Invandrarna ; Nybyggarna ; Sista brevet till Sverige

Angående förf:s härmed sammanhängande verk se: In­vandrarna

 

2.7B13 Akademisk avhandling

En akademisk avhandling anges med tillämplig standard­beteckning, disputa­tionsort, institution och år:

Diss. Stockholm : Univ., 1988

2.7B18 Innehåll

Anmärkning görs om en bibliografi ingår i en publika­tion, i synnerhet bio­bibliografi eller utför­ligare äm­nesbibliografi.

S. 369-392: Bibliografi

 

När man har ett samlingsverk med gemensam samlingstitel och de enskilda tit­larna redovisade på titelsi­dan, pre­senteras de enskilda titlarna i en anmärk­ning. Titlar av samma upphovsman skiljs åt med se­mikolon, titlar av olika upphovs­män skiljs åt med punkt.

 

Innehåll: Järnvattnet i Madrid / Lope de Vega. Den

stå­ndaktige ; Livet en dröm / Calderón

 

Om en publikation består av flera delar kan dessa anges i en anmärkning, t.ex.:

 

Härtill 2 uppsatser

 

Standardnummer

 

1.8     innehåller följande delar:

Internationellt standardboknummer

kompletterande uppgift

 

Interpunktion

Man skriver ISBN på ny rad. Om flera ISBN finns, skrivs var och en på egen rad. Kom­pletterande uppgifter sätts inom parentes.

 

1.8B Standardnummer

Ange det internationella standardboknumret (ISBN) för den publikation som katalo­giseras. Skriv ut bindestreck mellan de olika delarna i numret även om de inte finns i publikationen. ISBN skall in­nehålla tio siffror, för­delade på land, förlag, bokens eget nummer och kon­trollsiffra.

ISBN 91-85242-00-1

 

Om en publikation har två eller flera nummer anges det som gäller obj­ektet i dess helhet eller det som gäller för den del som katalogise­ras. Numera vill man dock gärna ange alla de nummer som finns i publi­kationen. I så fall läggs en kom­pletterande uppgift till för de olika num­ren inom parentes.

 

ISBN 0-379-00550-6 (hela verket)

ISBN 91-37-03793-5 (h­ft.)

ISBN 0-379-00551-4 (vol. 1)  

ISBN 91-37-03791-9 (i­nb.)


Ex. på kataloguppgifter som skall ingå i den bibliografiska beskrivningen av en katalogpost:

 

 

Svenska bibliotek : historia - organisation - funktion : en översikt / av Gösta Ottervik och Sigurd  Möhlenbrock. -2., väsentligt omarbetade uppl. - Lund ; Bibliotekstjänst, 1973. - 135 s. - (Sveriges Allmänna Biblioteksförenings handböcker ; 15)

   Föregående upplaga med titeln: Bibliotek i Sverige

 

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En kreativ studiemiljö : högskolebiblioteket som pedagogisk resurs : förslag till synpunkter från Högskoleutredningens arbetsgrupp för högskolans biblioteksfunktioner. - Stockholm : Allmänna förl., 1991. - 68 s. : ill., tab. - (Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X ; 1991:72)

ISBN 91-38-10858-5

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                     

A manual of European languages for librarians / C. G.

Allen. - London : Bowker in association with the London School of Economics, 1975. - xiii, 803 s.

ISBN 0-85935-028-2

 
 

 

 

 

 

 


 

BEHANDLING AV FLERBANDSVERK

 

 

13.6CS Beskrivning i flera nivåer

 

När man katalogiserar ett verk som utkommer i olika de­lar, behöver man komplett­terande regler för att få en rättvisande bild av delarna. Man delar upp beskrivningen i huvudpost och delposter. De bibliografiska uppgifter som gäller för hela verket placeras i hu­vudposten och de uppgifter som gäller för varje del redo­visas i re­spektive delpost.

 

Huvudpost

Till huvudposten hör den gemensamma titeln, gemensamma upphovsmän, etc. enligt kap 13.6CS. Som utgivningsår anges det första och det sista utgivnings­året, med bin­destreck emellan. Är publikationen oavslutad, lämnar man bara utrymme för senare komplettering av årtalet. I stället för paginering anges antalet volymer. I vissa fall kan man även ange pagineringen efter volymangi­vel­sen (se 2.5B21).

 

Redovisa serien i huvudposten endast om den är onumre­rad och samtliga de­lar ingår i serien eller om samma num­rering gäller för alla delarna. Är seri­en numrerad bru­kar varje del som regel ha ett eget nummer och då anges serieupp­giften inom respektive delpost. Serieavsnittet är odelbart. En förklaring till det är att man vill kunna göra serieuppslag för varje förekommande del.

 

Delposter

Varje delpost börjar med redovisning av delnumret, om sådant finns. Delnumret  anges med en förkortning för delbe­teckningen först, åtföljd av delnumret med arabis­ka siffror. Man får inte läg­ga till el­ler ta bort. Ett un­dantag är när förlaget inte tänkt på att skriva be­teck­ningen för första delen för­rän en se­nare del ut­kom­mit. Då suppleras beteckning­en för den första delen inom klammer. Om numrering­en sker med hjälp av asterisker eller andra symboler, ersätts dessa med siffror.

Så här kan det se ut:

 

Gemensam titel / gemensam upphovsman. - Gemensam uppl. -

Förlagsort : förlag, första utgiv­ningsår-sista utgiv­ningsår. -

Antal vol. - (Serie om gemensam för alla delarna)

 

Förkortning av beteckning för delen (och) delnum­mer

: Del­ti­tel / upp­hovs­man till de­len. - Uppl. för delen. -

Årtal om det skiljer sig från huvudposten.

- Si­dor. - (Serie, ISSN ; delnummer)

ISBN

D. 2 / upphovs­man till de­len. - År­tal. - Si­dor. -

(Serie, ISSN ; del­nummer)

ISBN

D. 3. - Årtal. - Si­dor. - (Se­ri­e, ISSN ; del­num­mer)

ISBN

 

Observera att deltiteln föregås av kolon. I övrigt fö­ljer man samma interpunk­tion som man lärt sig. Den första delposten föregås av en radmatning för att klart av­ski­lja delarna från huvudposten.

 

Det här systemet kan även användas för att beskriva en publikation med en eller flera bilagor. Den enda skill­naden är att man först katalogiserar publika­tionen som sådan enligt reglerna i kap. 1 och 2, och först däref­ter redovisar man bilagan som om den vore en delpost. I det här fallet redovisar man bila­gans utgivningsår i delposten. Likaså bör man redovisa serien även om den är gemensam med huvudverket, efter­som man inte kan veta det annars.

 

 

 

Guide to reference material / edited by A. J. Walford. - 2. Ed. - London : Library Association, 1966-1970. - 3 vol.

 

Vol. 2 : Philosophy & psychology, religion, social sciences, geography, biography & history / assistant editors: A. L. Smyth and C. A. Toatse. - 1968. - vii, 543 s.

ISBN 0-85365-081-0

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


SERIELLA PUBLIKATIONER

 

 

För katalogisering av seriella publikationer följer man kapitel 12.

 

Vi följer i stort samma regler som man hittills haft för monografier. Här nedan kan man läsa om de regler som skiljer:

 

12.0B Källor

Seriella publikationer saknar ofta egna titelsidor. Därför accepteras redaktio­nell ruta, omslag eller andra si­dor som ersättning för titelsidan.

 

12.1B Huvudtitel

Huvudtiteln skrivs ut som det står. Om upphovsmannen ingår i titeln upprepas den ej. Undantag görs om upp­hovsmannen finns i förkortad form. Då upp­repas den i full­ständig form efter snedstrecket och utan klammer.

 

12.1B4 Underserier

Om en serie ingår i en annan serie och inte kan behand­las fristående, skriver man först den överordnade seri­ens namn, följt av den underordnade series namn med punkt framför.

 

12.1F Upphovsuppgift

Oftast är det en institution som står som utgivare till en seriell publikation. Institutio­nens namn kan dess­utom ingå i titeln. Finns det en författare, så redo­vi­sas den på samma sätt som för böcker. Andra medverkande personer, som redaktör, utgivare, tas däremot inte med. Anledningen är enkel: man skriver en katalogpost som gäller för alla nummer av en seriell publikation, även dem som ännu inte kommit ut.

 

12.3 Numerisk uppgift

Vid katalogisering av seriella publikationer vill man veta vilket som var det först utkomna numret. I kap 12.3 finner man olika exempel på numerisk uppgift. Hu­vudprin­cipen är att man skriver den numeriska uppgiften såsom utgivaren skri­vit den i publikationen. En annan viktig regel är att man börjar med det över­ordnade numret först.

Om tidskriften eller serien byter namn behöver numre­ringen inte alltid börja med volym 1. Det är viktigt att tänka på. En annan viktig regel är att man mås­te ta reda på det först utkomna numret genom exempelvis tids­kriftsförteckning­ar och liknande, och inte bara genom att räkna tillbaka på egen hand. Det kan lätt bli fel.

 

Några exempel på numeriska uppgifter:

Vol.1(1989)-

Årg.4(1975)-

1-

1976-

1985:1-

Årg. 1(1925)-årg. 20(1944)

Bd 11-

 

Årtalet kan i vissa fall vara den enda uppgiften som finns. Om den numeriska och den kronologiska uppgiften följs åt regelbundet, skrivs årtalet ut inom paren­tes.

 

12.4F Utgivningstid

Ange det första numrets utgivningstid, åtföljd av bin­destreck och fyra mel­lanslag. Om den seriella publika­tionen är avslutad, anges det första och det sista numrets utgivningstid med bindestreck emellan.

 

12.7 Anmärkningar

Seriella publikationer, i synnerhet tidskrifter, byter ofta titel. Då behövs en anmärk­ning som talar om före­gående eller efterföljande titel. Det kan också vara fråga om sammanslagning eller att någon av tidskrifter­na helt eller delvis uppgått i en annan.

 

De standardfraser som kan vara aktuella är:

Fortsättes av, Fortsätter, Fortsätter delvis,

Bil­dad genom sammanslagning av, Uppdelad på, Har

införlivat etc.

Efter frasen skriver man titeln på den andra tidskrif­ten.

 

12.7B20 Lokal beståndsuppgift

En intressant uppgift i samband med katalogisering av tidskrifter och serier är upp­giften om vilka årgångar eller delar som biblioteket har. När man katalo­giserar mo­nografier är själva katalogiseringen en beståndsupp­gift i sig. Man talar om för bibliote­kets användare att man har den eller den monografin. Så är det inte riktigt med seriella publikationer, eftersom det inte framgår av be­skriv­ningen vad man har. Därför kom­plet­te­ras be­skrivningen med en beståndsupp­gift. Upp­giften place­ras längs ner på kortet och skiljs från de öv­ri­ga avsnitten med en radmatning.

 

Den lokala beståndsuppgiften följer i övrigt samma dis­position som den nu­meriska uppgiften.

 

När man vill sammanföra seriella publikationer och mo­nografier i katalo­gen

 

Ibland vill man att bibliotekets användare skall veta att man har en viss serie och vilka delar som ingår i serien. Det skulle kunna räcka med att man vid katalo­gisering av monografier skriver ut ett bikort på seri­en. Men om man vill att lånta­garna skall veta lite mer, t.ex. att man behåller hela serien, eller att man bara köper vissa delar, måste man komplettera katalogisering­en med en fras i anslutning till den lokala be­stånd­supp­giften. Man kan välja:

 

  A Serien är komplett från och med en viss tidpunkt.

  Då skriver man ut den lokala beståndsuppgiften åtföljd av frasen "se följande kort".  Ex.:

Nr 4- se följande kort

Bd 1- se följande kort

 

  B Serien är inte komplett, utan man köper bara vissa delar.

  Då skriver man inte ut någon startpunkt, eftersom det är helt ointressant, utan bara en fras: "Enstaka delar se följande kort" i fältet för den lokala bestånds­upp­giften.

 

  C Serien är komplett, men man katalogiserar bara vissa delar. Det gäller fram­för allt tidskrifter som utkommer med temanummer eller specialmonografier.

  Då skriver man ut startpunkten som i A, och komplette­rar med en fras:

   "Katalogiserade delar se följande kort"

   "Monografier se följande kort"

   "Dissertationer se följande kort"

 

Detta gäller den information som skall finnas med på huvudposten. När man gör bi­uppslag stämmer inte frasen riktigt. Man byter ut texten "se följande kort" mot "se huvuduppslaget". På samma sätt gör man när man skri­ver ut infor­mation som skall finnas med på ett systema­tiskt kort. Man byter ut "se följande kort" mot "se den alfabetiska katalogen". I övrigt ingen skillnad.

 

 

Exempel på seriella publikationer

 

 

Postmännens tidning : organ för Föreningen Postkamraterna, personal inom SF-Post. - Årg. 1(1962):nr 1-årg. 39(1999):nr 4. - Stockholm : SF-Post, 1962-1999.

  Fortsättes av: Postbulletinen, ISSN 1404-4358

ISSN 0032-5503

 

Årg. 30(1991)nr 1-årg. 38(1999)nr 4

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Postbulletinen : igår, idag, imorgon. - Årg. 38(1999):nr 5-.

 - Stockholm : Föreningen Postkamraterna, 1999-    .

   Fortsätter: Postmännens tidning, ISSN 0032-5503

ISSN 1404-4358

 

Årg. 38(1999):nr 5-

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statens offentliga utredningar. - 1922-     . -

Stockholm : Fritze, 1922-    .

ISSN: 0375-250X

 

Enstaka delar se följande kort

 

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 


BESTÄMNING AV SÖKELEMENT

 

 

När man har gått ige­nom alla avsnitten i den bibliogra­fiska beskriv­ning­en, är nästa steg i katalogiseringen att man skall bestämma vilka sökelement man vill ha för att åter­finna informa­tionen i katalogen. Det erfordras minst ett, oftast flera sökelement:

Huvuduppslag, som kan vara verkets upphovsman (person eller institution), publika­tionens egen hu­vudtitel, eller en normaliserad form av verkets titel (uniform titel).

Biuppslag, person eller institution som på olika sätt bidragit till verket, titlar av olika slag, upp­hovs­män till delar i publikationen, serie etc.

 

Huvuduppslag

 

21.1   Allmän regel innehåller:

person som huvuduppslag

institution som huvuduppslag

titel som huvuduppslag

 

Personlig upphovsman är i detta sammanhang den person som är huvudan­svarig för det intellek­tuella eller konstnärliga innehållet.

 

Med institution avses en organisation eller en grupp personer som identifieras genom ett distinkt namn. In­stitutionen blir huvuduppslag bl.a. om verket är av administrativ karaktär, om verket behand­lar institutionens verk­samhet, med­lemmar, eller dess sam­lingar (kata­lo­ger, in­ventarieförteck­ningar etc.). Eller om verket re­do­visar institutionens gemensamma åsikt, som i utred­ning­ar, kommit­téer etc. eller om det rapporterar från den ge­men­samma verksamheten, som t.ex. kongresser, ut­ställ­ningar m.m. För­­utsätt­ningen är dock att institu­tionens namn återfinns på ett framträdande sätt i publika­tionen.

 

Titel som huvuduppslag, alltid vid en seriell publika­tion (mer om det senare).

I öv­rigt när den per­sonlige upphovsmannen är okänd, eller ansvaret delas på fler än tre, samt om verket är ett samlings­verk eller är en religionsurkund

(i det här fallet den uniforma titeln).

 

21.4   En enda person eller institution

Ett verk av en personlig upphovsman får personens namn till huvuduppslag, antingen han eller hon är namngiven i verket eller ej. Sökelementet måste dock vara antytt på framträdande plats.

Institutionen blir huvuduppslag om den hör till någon av de ovan nämnda kate­gorierna.

 

21.6 Verk med delat ansvar

Om det finns två eller flera personer eller institutio­ner som samverkat vid till­komsten av ett verk, väl­jer man den som har det huvudsakliga ansvaret till huvud­uppslag. Om man inte kan bestämma vem av dem som är huvudansva­rig, väljer man den först nämnda eller typog­rafiskt framhävt namn till hu­vud­upp­slag. Övriga perso­ner eller institutioner görs till biuppslag.

 

Om ansvaret delas mellan fler än tre personer eller institutioner, görs huvud­uppslag på titeln.  Vi har re­dan tidigare som upphovsuppgift markerat att alla upp­hovs­män inte får vara med ge­nom att bara skriva ut det för­sta namnet följt av uteslutnings­tecken.

 

21.7 Samlingsverk

Samlingsverk med gemensam samlingstitel får samlingsti­teln till huvudupp­slag. Om ett samlingsverk saknar ge­mensam samlingstitel, görs det söke­lement som gäller för det första verket till huvudupp­slag. I detta fall gör man dessutom biupp­slag på person och titel för de övriga i katalogen nämnda verken.

 

21.10 Omarbetningar

En parafras, omarbetning för barn eller version i annan litterär form, får sök-

e­lementet för bearbe­taren till huvuduppslag.

 

21.11 Illustrerade texter

Ett verk som består av text till vilken en konstnär bidragit med illustrationer, får textens författa­re till huvuduppslag. Om författare och konstnär samverkar blir hu­vuduppslag den som är nämnd först i källan.

 

21.12 Revideringar av texter

Den ursprunglige upphovsmannen till en upplaga av ett verk som har revide­rats, utökats, etc. blir huvudupp­slag om han är omnämnd som upphovsman. Om ordaly­delsen är sådan, att den ur­sprunglige upphovsmannen inte läng­re betrak­tas som hu­vudansvarig, gör man huvuduppslag på bearbetaren, om sådan finns. I annat fall på titeln.

 

21.13 Texter utgivna med kommentarer

Om tonvikten ligger på kommentarerna, väljer man kom­men­tatorn till huvud­uppslag. Om tonvikten ligger på texten, gör man huvuduppslag på den som är ansvarig för texten, om sådan finns, eller på titeln enligt tidigare regler.

Kom­mentatorn blir då biupp­slag.

 

21.17 Reproduktioner av konstverk

Verk som består av reproduktioner av en konstnärs verk utan text får konst­närens namn till hu­vud­uppslag.

Ett verk med text som behandlar konstnären får textför­fattaren till huvudupp­slag om han/hon i pri­märkäl­lan pre­senteras som upphovsman till verket. I tvek­sam­ma fall väljer man konstnären till huvuduppslag.

 

Biuppslag

 

Som biuppslag kan person, institution, titel eller se­rie bli. Huvudregeln är att uppslaget skall vara me­ningsfullt ur söksynpunkt. Vissa biuppslag bestäms av det katalogiserande biblioteket.

 

21.30B Medarbetare

Om det finns två eller tre samverkande upphovsmän och en av dem är huvud­uppslag, görs bi­uppslag på de andra.

 

21.30D Utgivare eller redaktör

Gör biuppslag på utgivare eller redaktör.

 

21.30E Institution

Gör biuppslag på institution, såvida institutionen inte enbart fungerar som dis­tributör eller förlag.

 

21.30F Övriga personer eller institutioner

Gör biuppslag på personer eller institutioner som hör samman med ett verk, om upp­slaget är en viktig ingång, t.ex. adressaten till en brevsamling, en per­son som blivit föremål för en festskrift, ett museum där en utställning hållits, etc. Gör inte biuppslag över per­soner som verket handlar om. Dessa personer åter­finns i katalogen genom klassifikationssystemet, t.ex. avdelningen Lz i SAB.

 

21.30J Titlar

Gör biuppslag på huvudtiteln om huvuduppslaget är per­son, institution, eller uniform titel. Un­dantag ­görs om:

a) huvudtiteln väsentligen är identisk med huvuduppsla­get (t.ex. när titeln bör­jar med namnet på en person),

b) huvudtiteln är opregnant, d.v.s. saknar verkligt innehåll (t ex Samlade verk, Valda dikter),

c) i fall där titeln är identisk med ett ämnesord som kan sökas via klassifika­tion eller indexering.

 

21.30K Översättare och illustratörer

Gör biuppslag på översättare, om översättningen är på vers, översättningen bedöms vara viktig, eller om ver­ket annars kan vara svårt att hitta, t.ex. vid orienta­liska och medeltida verk.

Gör biuppslag på illustratör, om illustratörens namn är lika framträdande som den person eller institu­tion som blivit huvuduppslag. Illustratören kunde ha blivit huvud­upp­slag om hans/hennes namn placerats först. Gör även biuppslag på illustratörenom il­lustrationerna om­fattar halva publi­kationen eller mer, eller om illu­strationerna anses vara en väsentlig del av publika­tionen.

 

21.30L Serier

Gör biuppslag på serien om ditt bibliotek vill att lån­tagarna skall kunna söka på den. Gör dock inte biuppslag om serien är en så kallad förlagsserie, utkommen enbart för lager­hållning eller för att erhålla lägre porto, eller om det enda gemensam­ma mellan de­larna är fy­siska kän­netecken.


UTFORMNING AV SÖKELEMENT

 

 

När man har bestämt vem eller vad som skall vara upp­slag, måste man börja tänka på hur man skall skriva ut namnet på personen eller institutionen, och i vissa fall även titeln.

 

Personnamn

 

Välj det namn som förekommer i publikationen. Det kan vara pseudonym, smek­namn, adelstitel eller in­itialer.

 

Om en författare använder olika namn, välj det namn som finns i publikatio­nen. Om både pseu­donym och riktigt namn är med, väl­js det riktiga nam­net.

 

Det som är viktigt att tänka på är att en persons namn­form kan förekomma i olika grader av fullständighet. Man skriver ut det namn som man hittar i referenslitte­raturen. Ex.:

I publikationen och i titelavsnittet: Hemsöborna / av Strindberg

Uppslag: Strindberg, August

 

Huvudprincipen är att familjenamnet står först, åtföljt av förnamn och med komma emellan. För klassiska namn eller för författare på språk som inte använder det la­tinska alfabetet, kan det ibland vara svårt att fast­ställa namn­formen. I kap. 22 anges ett antal exempel på vad som gäl­ler.

 

22.14S Pseudonymer

När uppslaget är pseudonym för en eller flera personer som skriver på sven­ska, kan man lägga till förkortningen pseud. eller pseud. för, åtföljd av det ver­kliga nam­net.

 

Institutionsnamn

 

Kapitel 24 innehåller en del regler för hur institu­tionsnamnet skall skrivas ut som uppslag.

 

Huvudregeln är att man skall välja det namn som insti­tutionen själv oftast an­vänder. Om man hittar va­ri­e­ran­de namnformer i publikationen, väljer man den som finns på titelsidan.

När en institution är underordnad en annan, t.ex. en institution inom universi­tet, en avdelning, sektion, etc., skriver man först ut den överordnade institutio­nens namn följt av punkt och därefter den underordnade in­stitutionens namn. Detta gör man även om namnet i be­skrivningen är utskrivet i en följd, t.ex.:

 

Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet

Uppslag:

Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen

 

Titel som uppslag, uniform titel

 

De speciella regler som finns i kapitel 25 gäller i för­sta hand för klassiska verk. Man vill gärna kunna finna samma verk under samma titel i katalogen, obero­ende av hur förlagen skrivit ut dem. Ett särskilt bra exempel är Bibeln. För­utom att hela Bibeln kan skrivas ut på många olika sätt och språk, så kan detta dessutom gälla varje en­staka bok i Bibeln. Ex. på före­komman­de titlar:

Raamattu

De heliga skrifterna

Job

Nya Testamentet, 1917-års översättning

Den glada nyheten för alla människor, Nya Testamentet i 1980-års

översättning

El Apocalypsis

Uppenbarelseboken

 

För att alla dessa titlar skall hamna på samma ställe har man där­för regler för uni­forma titlar. Kapitel 25.18 visar hur man skriver ut namnen. De vedertag­na namn­formerna på svenska finns i bilaga E.

 

De titlar som anges ovan, får följande uppslag:

Bibeln. Finska            

Bibeln. Svenska. 1917

Bibeln. G.T. Job. Svenska. 1917

Bibeln. N.T. Svenska. 1917

Bibeln. N.T. Svenska. 1980

Bibeln. N.T. Uppenbarelseboken. Spanska

Bibeln. N.T. Uppenbarelseboken. Svenska. 1980

 


Ex. på kataloguppgifter med sina resp. uppslag

 

Huvuduppslag på person

 

Ottervik, Gösta

Svenska bibliotek : historia - organisation - funktion : en översikt / av Gösta Ottervik och Sigurd  Möhlenbrock. -2., väsentligt omarbetade uppl. - Lund ; Bibliotekstjänst, 1973. - 135 s. - (Sveriges Allmänna Biblioteksförenings

handböcker ; 15)

   Föregående upplaga med titeln: Bibliotek i Sverige

B: p t

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Biuppslag på person

Möhlenbrock, Sigurd

 

Ottervik, Gösta

Svenska bibliotek : historia - organisation - funktion : en översikt / av Gösta Ottervik och Sigurd  Möhlenbrock. -2., väsentligt omarbetade uppl. - Lund ; Bibliotekstjänst, 1973. - 135 s. - (Sveriges Allmänna Biblioteksförenings

handböcker ; 15)

   Föregående upplaga med titeln: Bibliotek i Sverige

B:p t

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Biuppslag på titel

Svenska bibliotek

 

Ottervik, Gösta

Svenska bibliotek : historia - organisation - funktion : en översikt / av Gösta Ottervik och Sigurd  Möhlenbrock. -2., väsentligt omarbetade uppl. - Lund ; Bibliotekstjänst, 1973. - 135 s. - (Sveriges Allmänna Biblioteksförenings

handböcker ; 15)

   Föregående upplaga med titeln: Bibliotek i Sverige

B:p t

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Huvuduppslag på person

 

                     

                      Allen, Charles Geoffry

A manual of European languages for librarians / C. G.

Allen. - London : Bowker in association with the London School of Economics, 1975. - xiii, 803 s.

ISBN 0-85935-028-2

 

B:i t

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Biuppslag på titel

                      A manual of European languages for librarians

 

Allen, Charles Geoffry

A manual of European languages for librarians / C. G.

Allen. - London : Bowker in association with the London School of Economics, 1975. - xiii, 803 s.

ISBN 0-85935-028-2

 

B:i t

 

B:i t

 

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Biuppslag på institution

London School of Economics

 

Allen, Charles Geoffry

A manual of European languages for librarians / C. G.

Allen. - London : Bowker in association with the London School of Economics, 1975. - xiii, 803 s.

ISBN 0-85935-028-2

 

B:i t

 

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Huvuduppslag på institution

 

Högskoleutredningen. Arbetsgruppen för högskolans biblioteksfunktioner

En kreativ studiemiljö : högskolebiblioteket som pedagogisk resurs : förslag till synpunkter från Högskoleutredningens arbetsgrupp för högskolans biblioteksfunktioner. - Stockholm : Allmänna förl., 1991. - 68 s. : ill., tab. - (Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X ; 1991:72)

ISBN 91-38-10858-5

 

B:s t

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Biuppslag på titel

En kreativ studiemiljö

                     

Högskoleutredningen. Arbetsgruppen för högskolans  iblioteksfunktioner

En kreativ studiemiljö : högskolebiblioteket som pedagogisk resurs : förslag till synpunkter från Högskoleutredningens arbetsgrupp för högskolans biblioteksfunktioner. - Stockholm : Allmänna förl., 1991. - 68 s. : ill., tab. - (Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X ; 1991:72)

ISBN 91-38-10858-5

 

B:s t

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Biuppslag på serie

 

Statens offentliga utredningar ; 1991:72

 

Högskoleutredningen. Arbetsgruppen för högskolans  iblioteksfunktioner

En kreativ studiemiljö : högskolebiblioteket som pedagogisk resurs : förslag till synpunkter från Högskoleutredningens arbetsgrupp för högskolans biblioteksfunktioner. - Stockholm : Allmänna förl., 1991. - 68 s. : ill., tab. - (Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X ; 1991:72)

ISBN 91-38-10858-5

 

B:s t

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Vidare läsning

 

Det kan finnas behov av hänvisningar från ett namn till ett annat. Då gäller kapitel 26 i KRS.

 

I övrigt hänvisar jag till KRS när det gäller bruket av versaler, tillåtna för­kort­ningar, katalogisering av andra media än böcker och tidskrifter m.m.

 

REFERENSER

 

Chan, Lois Mai, Cataloging and classification. - 2. ed. - McGraw-Hill, 1994. - ISBN 0-07-113253-8. - S. 3-152

 

Pinto Molina, María, El análisis formal : descripción bibliográfica y cataloga­ción. // ­Fun­da­men­tos de in­for­ma­ción y do­cu­men­ta­ción / José Ló­pez Ye­pes (com­pi­la­tor). - Eu­de­ma, 1989. - S. 280-312

 

Katalogiseringsregler för svenska bibliotek : svensk översättning och bearbet­ning av Anglo-American catalo­guing rules, second edition, 1988 revision / utgiven av SAB:s kommitté för katalogisering och klassifikation ; redaktör: Bodil Gustavsson. - 2. uppl. - Bibliotek­stjänst, 1990.

 

KKS-meddelanden : information om katalogiserings- och klassifikationsfrågor från SAB:s kommitté för katalogi­sering och klassifikation. - 1985- . - Biblio­tek­stjänst, 1985- . - ISSN 0283-4081

 

Reimer-Jönsson, Ulla, Katalogkunskap och katalogisering : kompendium. - Rev. uppl. - BHS, 1990.

 

Rowley, Jennifer, Organizing knowledge. - 2. ed. - Ash­gate, 1992.

 

Wynar, Bohdan S., Introduction to cataloging and clas­sification. - 8. ed. - Libraries Unlimited, 1992. - S. 43-306

 

 


© 2001-2009, Miguel Benito
Tillbaka till kunskapsorganisation
Tillbaka till hemsidan
URL: http://www.taranco.eu/
E-post: miguel.benito /@/ taranco.eu