Miguel Benito

 

KAPITEL 7

 

UNIVERSELLA DECIMALKLASSIFIKATIONEN, UDK

 

 

 

INLEDNING

 

UDK-systemet är ett av de vanligaste klassifikations­systemen i världen. UDK står för Universella decimal­klassifikationen. På engelska förkortas den UDC, på franska och spanska CDU och på tyska DK.

 

UDK har växt fram ur Dewey-systemet. Melvil Dewey var bibliotekarie vid Amherst College i Massachusetts. Den första upplagan av hans system publice-rades 1876 och omfattade ett fåtal sidor med indelningar på endast tre decimaler, eller 935 ämnen med ca 2500 ämnesord.

 

I Europa fanns det två belgiska jurister, Paul Otlet och Henri La Fontaine som 1892 bildade Office In­ternational de Bibliog­raphie (OIB). La Fontaine fick Nobels fredspris 1913, inte för UDK, utan för sitt engagemang för freden, som en av grundarna till  Permanent International Peace Bureau med säte i Bern. Deras mål var att syste­matisera allt vetande. Otlet och La Fontaine fick 1895 Deweys till­stånd att översätta hans femte upplaga till franska. Samma år anordnades en internationell konferens om bibliografi i Bryssel och man omvandlade OIB till Institut International de Bibliographie (IIB) till stöd för Otlets och La Fontaines fortsatta arbete.

 

La Fontaine och Otlet införde en del viktiga föränd­ringar i Dewey-syste­met, bl.a. utvidgning av systemet genom tillägg, vilket gör att vi kan tala om två olika system.

 

IIB, som ansvarade för UDKs utveckling, ändrade 1931 namn till In­stitut International de Documentation. 1938 blev det en federation med na­tionella organisationer som medlemmar och ändrade på nytt namn till FID, Féde­ration Internationale de Dokumentation. I samband med namnändringen flyttade man också till Haag, där organisationen funnits tills nu. FID har upphört med sin verksamhet år 2001, även om organisationen inte formellt upplösts.

En ganska radikal förändring i UDK-utvecklingen införde man 1960 då man beslöt att inte längre följa Dewey-systemet, utan gå egna vägar. I och med det skapa­des förut­sättningar för en egen revidering av systemet. Detta var dock inte helt utan problem. Medan Dewey-systemet hela tiden haft en stark organisation bakom sig, så har UDK förlitat sig till de många fri­villiga krafterna i de olika antal kommittéer som bildats för revide­ring av olika avdelningar i syste­met. I slutet av 1980-talet började man diskutera olika utvecklingsmöjlig­heter för och kommersiali­sering av systemet. Det resulterade 1992 i bildandet av ett UDC Consor­tium, med ansvar för produktion av UDK:s huvud­system, i första hand elektroniskt, och försälj­ning av rättigheterna för utgivning av syste­met på olika språk i olika länder. 1993 kom så det man kallar för Master Reference File, med ca 60 000 ämnen ut. MRF byggde på den engel­ska medel­stora upplagan av systemet.

 

Årligen presenteras förslag till förändringar i skrif­ten "Ex­tensions and Correc­tions to the UDC", samtidigt som en ny elektronisk MRF distribueras från UDC Consortium till olika prenumeranter av systemet, bl.a. de som har till uppgift att översätta systemet till andra språk.

 

UDK-upplagor

 

1905-1907 publicerades den första upplagan på franska under titeln "Manuel du Répertoire Bibliographique Universel", ett arbete på 2 250 sidor med 33 000 under­grupper och ett alfabetiskt register med 38 000 upp­slags­ord. Under 1927-1933 utgavs den andra upplagan med titeln "Classifica­tion Décimale Universelle" i fyra volymer och utökad till 70 000 under­grupper. Den tredje upplagan blev på tyska och publicerades under åren 1932-1953. Den fjärde upplagan började ges ut 1943 på engel­ska i mindre häften. Den är fortfarande inte avslutad. En femte upplaga påbörjades 1939 på franska, en sjätte 1950 på japanska och en sjunde 1955 på span­ska. För klassifika­tionsändamål saknar dock dessa fullstän­diga upplagor intresse, utom på de avdelningar i vilka ett bibliotek kan vara specialiserat. Huvud­delen av häftena är numera föråldrade.

 

Intressantare har varit de så kallade medelstora upplagorna, som omfattade ca en tredjedel av systemet. De finns på franska, tyska och engelska.

 

Förkortade upplagor finns på ett 20-tal språk: engel­ska, finska, franska, hebreiska, holländska, italien­ska, japanska, koreanska, makedonska, polska, portugi­siska, rumänska, ryska, serbokroatiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.

 

I Danmark och Norge har de tekniska högskolorna publicerat egna "Äm­neslistor", som inte är något annat än UDK-tabeller med skillnaden att de bara tar med de ämnen som finns i de egna samlingarna. En dansk för­kortad upplaga i lösa häften har utkommit, liksom en hand­ledning i UDK-systemets användning.

 

Numera  är MRF den officiella versionen av systemet. Översättningar på de stora språken blir som regel av samma omfång, samtidigt som det också publiceras förkortade upplagor, som den engelska pocketupplagan med ca 4000 termer. Den svenska elektroniska versionen är ungefär av samma omfång,

 

Från och med 2001 finns det också en avgiftsbelagd internetversion, som motsvarar MRF och som British Standards Institution står för. Adressen är https://udc-hub.com/. Den är nu 2020 översatt till åtta språk och ansvaret ligger på UDC consortium tillsammans med samverkande parter i resp land.

 

UDK i Sverige

 

Fram till 1992 var Tekniska litteratursällskapets UDK-nämnd ansvarig för utgivningen av UDK-tabellerna på svens­ka. De svenska förkortade upplagorna har publicerats 1946, 1961 och 1977. Den senaste upplagan från 1977 har kompletterats med ändringar och tillägg för 1977-1994. Dessutom finns det en fullständig upplaga för avdelningen 331 Arbete och arbetsmarknad, tryckt 1983.

 

Den senaste tidens ändringar har gjort att den tryckta upplagan blivit föråldrad. Bibliotekshögskolan initierade ett arbete för UDK:s utveckling i Sverige. En elektronisk version fanns en tid på BHS:s hemsida, men numera ligger den på <https://taranco.eu/udk2008/>. Fördelen med den elektroniska versionen är att den kan uppdateras kontinuerligt. Den omfattar 5.200 notationer i versionen från 2008.

­

Teorin bakom UDK-systemet

 

Ett klassifikationssystem kan omfatta ett begränsat ämnesområde, t.ex. teknik, fysik, biblioteksväsen. Det är då fråga om ett speciellt klassifika­tions­system. Det kan också omfatta alla vetenskaper. Då talar vi om universella system. Det svenska SAB-systemet och UDK är båda universella system. UDK skiljer sig från SAB i det att UDK är ett decimal­system. De siffror som UDK an­vänder uppfattas som decimaler, inte som heltal.

Denna indelning gör att varje siffra i sin tur kan vidareindelas i 10 omedelba­ra underavdelningar allt efter behov. Delningen upprepas för varje ny underin­delning till dess man erhållit en tillräckligt fin indelning.

 

Därutöver finns det hjälptabeller med aspekter som kan läggas till olika huvudtal och därmed utöka möjligheten till finare indelning.

 

UDK är ett system för detaljklassificering av doku­ment, artiklar etc. (till skillnad från SAB eller LC-system, som huvudsakligen används för klassificering av böcker och motsvarande material). Den senaste upplagan av SAB går dock mot ett närmande till UDK i detta hänseende.

 För båda systemen gäller dock att man inte skall klas­sificera djupare än behovet kräver, med hänsyn till samlingens karaktär, mål­grupp och storlek.

 

För studierna av systemet utgår vi numera från den svenska elektroniska versionen. Den tryckta versionen från 1977 är i många stycken föråldrad och fungerar därmed dåligt för övningsuppgifterna. Den kan dock konsulteras som jämförelse och för att få en snabb överblick över systemet. Förutom det normala förändringsarbetet som sker i de flesta klassifikationssystem har UDK genomfört en totalförändring när det gäller religion, där man utgår från tiden och regionen för de olika religioners uppkomst till skillnad från SAB och Dewey som utgår från kristendomen. Likaså har man förändrat de språkliga tilläggen helt och har gjort tillägget för ort till en facett även i ämnen historia och geografi.

 

Såväl den elektroniska som den tryckta versionen innehåller:

 

1) inledningen, som ger en mycket användbar förklaring till några av systemets egenheter,

 

2) hjälptabellerna, med en förteckning av de tecken och tillägg­stal som är avsedda att användas tillsammans med huvudtalen,

 

3) huvudtabellerna, med de nio huvudgrup­pernas innehåll i systematisk ordning,

 

4) det alfabetiska registret till tabellerna.

 

EN ÖVERSIKT ÖVER UDK-HUVUDTABELLERNA

 

 

0                    Allmänt. Bibliografi. Biblioteksväsen

 

00                  Allmänna grunder för vetenskap och kultur  

01                  Bibliografi. Kataloger. Bokförteckningar

02                  Biblioteksväsen

03                  Allmänna encyklopedier och uppslagsverk

05                  Allmänna tidskrifter och publikationsserier

06                  Sammanslutningar. Möten. Kongresser. Muséer. Utställningar.

                  Företag. Forskningsinstitut

07                  Tidningar. Tidningsväsen. Journalistik

08                  Polygrafer

09                  Handskrifter. Bokrariteter

 

1                    Filosofi. Psykologi. Etik

 

11                  Metafysik. Grundproblem

13                  Andens filosofi. Andelivets metafysik

14                  Filosofiska system

159.9             Psykologi

16                  Logik. Kunskapsteori. Logisk metodlära

17                  Moral. Etik. Praktisk filosofi. Levnadsvisdom

 

2                    Religion. Teologi

 

21                  Naturlig religion

22                  Religioner från Fjärran Östern

221                Kinas religioner

225                Japans religioner

23                  Religioner från den indiska subkontinenten

233                Hinduism

24                  Buddism

25                  Antikens religioner

255                Religioner från Iran

26                  Judendom

27                  Kristendom

272                Romersk katolska kyrkan

274/278         Protestantiska kyrkor

279                Andra kristna kyrkor och rörelser

28                  Islam

29                  Moderna spirituella rörelser

 

3                    Samhällsvetenskaper

 

30                  Sociografi. Metodologier i samhällsvetenskaperna

303                Metoder inom samhällsvetenskaperna

304                Sociala frågor, allmänt. Socialpolitik

305                Genusstudier. Könsroller

308                Samhällsbeskrivning. Sociografi

311                Statistik

314                Demografi. Befolkningsstatistik. Migration

316                Sociologi

32                  Politik

325                Kolonialpolitik.

327                Internationell politik. Utrikespolitik

33                  Nationalekonomi

331                Arbete

336                Finanser

339                Handel

34                  Rätt

35                  Offentlig förvaltning. Förvaltningsrätt

355/359         Försvar. Krigsvetenskap

36                  Socialvård

366                Konsumentfrågor

368                Försäkring

37                  Undervisning

39                  Etnografi. Seder och bruk. Folklore

 

4                    vakant (fram till 1964 språkvetenskap)

 

5                    Matematik. Naturvetenskaper

 

501                De exakta vetenskaperna. Allmänna frågor

502                Naturen. Naturskydd. Miljövård

51                  Matematik

52                  Astronomi. Navigation. Geodesi. Kronologi

53                  Fysik

54                  Kemi. Kristallografi. Mineralogi

55                  Geologi. Geofysik. Hydrologi. Meteorologi. Klimatologi.

                  Paleografi

56                  Paleontologi

57                  Biologiska vetenskaper

58                  Botanik

59                  Zoologi

 

6                    Tillämpade vetenskaper. Medicin. Teknik

 

608                Uppfinningar och upptäckter inom naturveten­skap och

                  närbesläk­tade vetenskaper

61                  Medicin

62                  Ingenjörsvetenskaper. Teknik

621                Maskinbyggnad, allmän. Kärnteknik, Mekanisk teknologi

621.3             Elektroteknik

621.38           Elektronik

622                Gruvhantering

623                Militärmateriel

624                Byggnadskonstruktion

625                Trafikleder. Gatu- och vägbyggnad

626/627         Vattenbyggnad

628                Teknisk hygien. Kommunal teknik

629                Transportmedel

63                  Skogsbruk. Lantbruk. Trädgårdsskötsel. Djur­skötsel. Jakt. Fiske

636                Djurskötsel

636.09           Veterinärmedicin

64                  Huslig ekonomi. Hushåll

65                  Företagsekonomi. Industriell organisation. Kommunikation

655                Grafisk industri. Förlag. Bokhandel

66                  Kemisk teknik. Kemisk-teknisk industri

669                Metallurgi

67/68             Diverse industrier och hantverk

681.3             Datorer. ADB-teknik. Teknisk informationsbe­handling

69                  Husbyggnadsverksamhet

 

7                    Konst. Samhällsplanering. Arkitektur. Fotogra­fi. Musik.

                      Spel. Sport

 

71                  Samhällsplanering

72                  Arkitektur

73                  Skulptur. Numismatik. Keramik. Konstsmide

74                  Teckning. Konsthantverk

75                  Måleri

76                  Grafisk konst

77                  Fotografi

78                  Musik

79                  Underhållning. Spel. Sport

792                Teater

796/799         Sport

 

8                    Språkvetenskap. Filologi. Skönlitteratur.

                      Litteraturvetenskap

 

80                  Språkvetenskap. Filologi

81                  Lingvistik

811                De enskilda språken

811.11           Germanska språk

811.13           Romanska språk

811.16           Slaviska språk

811.21           Indiska språk

811.22           Iranska språk

811.41           Afro-asiatiska språk

811.51           Ural-altaiska språk

811.581         Kinesiska språk

811.61           Austro-asiatiska språk

811.87           Mellanamerikanska och sydamerikanska språk

811.9             Artificiella språk

82                  Litteraturvetenskap. Skönlitteratur, allmänt

82(091)         Litteraturhistoria, allmänt

821                Litteratur från bestämda länder, språk osv

821.11           Germanska språk

821.13           Romanska språk

821.16           Slaviska språk

821.21           Indiska språk

821.22           Iranska språk

821.41           Afro-asiatiska språk

821.51           Ural-altaiska språk

821.581         Kinesiska språk

821.61           Austro-asiatiska språk

821.87           Mellanamerikanska och sydamerikanska språk

821.9             Artificiella språk

   

9                    Arkeologi och förhistoria. Hembygdskunskap. Geografi.

                  Biogra­fi. Historia

 

902                Arkeologi

903                Förhistoria

904                Lämningar från historisk tid

908                Hembygdskunskap

91                  Geografi. Resor

913(4/9)        De enskilda ländernas geografi

913(4)           Europa

913(5)           Asien

913(6)           Afrika

913(7)           Nord- och Centralamerika

913(8)           Sydamerika

913(9)           Australien och polarländerna

929                Biografier

93                  Historia

94(3/9)          De enskilda ländernas historia

94(3)             Den gamla världen

94(4)             Europa

94(5)             Asien

94(6)             Afrika

94(7)             Nord- och Centralamerika

94(8)             Sydamerika

94(9)             Australien och polarländerna

 

NÅGOT OM HUVUDTABELLERNAS INNEHÅLL

 

 

Vetenskaperna är indelade i tio huvudklasser av prak­tiska skäl. Om vi i stället för decimalsystem hade ett system med bokstäver kan vi få 25-28 huvud­klasser, som fallet är i SAB. Den indelning som finns i UDK följer en gammal tradition från medeltiden, som senare gått vidare med Bacon, Harris och slutligen Dewey, då han använde sig av Bacons system fast i omvänd ordning. Vad vi kan konstatera idag är att upp­fattningen om olika vetenskapers relation sinsemellan varierar genom tiderna. UDK-systemet är över 100 år gammalt (tabellerna publicerades först 1905). Det är därför naturligt att vi idag ser vissa discipli­ner som malplace­rade i systemet. Man kan dock likväl påstå att ett mycket modernt system lätt blir omodernt. När vi skall arbeta med att klassificera enligt UDK är det viktigt att vi tänker pragmatiskt och att det väsentliga är att placera litteratur inom samma äm­nesområde på samma plats.

 

Några övningar med huvudtabellerna

 

För att bli bekant med systemet som sådant kan det vara bra att man navigerar igenom huvudtabellerna samtidigt som man försöker hitta svaren till några frågor utan att använda det alfabetiska registret (gäller frå­gorna 1-36). Man kommer att upptäcka att det går, även om det inte är så man skall arbeta med ett klassi­fikations­sys­tem när man skall klassa littera­turen. För att inte navigera helt vilt är frågorna upp­delade på de olika klasserna.

 

Klass 0 Allmänt. Bibliografi. Biblioteksväsen.

 

Denna klass omfattar allmänna grunder för vetenskap samt sådant som är gemensamt för intellektuell verksam­het, som bibliografier, encyklopedi­er, allmänna perio­dica, biblioteksverksamhet, sammanslutningar, muséer osv. På senare tid har omfattande förändringar ägt rum inom denna avdelning vad gäller placering av encyklope­dier, tidskrifter mm.

 

Ange UDK-talen för:

1. Runskrift                                                Svar:

2. Inkunabler                                             Svar:

3. Antikvariatskataloger                             Svar:

4. Bokvård                                                Svar:

 

Klass 1 Filosofi. Psykologi. Etik.

 

Här ingår numera två skilda discipliner, filosofi och psykologi. Språk­bruket, framförallt inom avdelning 17, är tidstypiskt för början av 1900-talet.

 

5. Barnpsykologi                                       Svar:

6. Sexualmoral                                           Svar:

7. Existensialism                                         Svar:

8. Parapsykologi                                        Svar:

 

Klass 2. Religion. Teologi.

 

Avdelningen har genomgått en totalförändring. . Ett förslag till ändring presenterades 1993. Den nya gällande tabellen publicerades i Extensions and corrections to the UDC i november 2000. Numera utgår man från ett historiskt och geografiskt perspektiv med början i Fjärran Östern. På det viset vill man likställa alla religioner. Således får buddism siffran 24, judendom 26, kristendom 27 och islam 28, för att bara nämna några. Den tidigare uppdelningen utgick från kristendomen, såsom fallet är i SAB och i Dewey. En tydlig strävan på senare tid har varit att likställa språk, kultur och religion, så att systemet kan användas varhelst i världen.

 

  9. Konfucianism                                       Svar:

10. Johannes uppenbarelse                        Svar:

11. Jehovas vittnen                                    Svar:

12. Konfirmation                                       Svar:

 

Klass 3. Samhällsvetenskaper.

 

Här finns många skilda ämnen och discipliner, och man tvingas ibland till längre notationer än man skulle önska. Lägg märke till 33 nationa­lekonomi. Företagseko­nomi, som uppfattas som ett näraliggande ämne återfinns inte här utan man måste gå till klass 6, avdelning 65 för att hitta den. När man skall klassa frågor av allmän ekonomisk karaktär väljer man avdelning 33. Arbete och arbetsmarknad är i SAB-systemet en social fråga medan den i UDK är en nationalekonomisk fråga. Allmän litte­ratur om so­ci­a­la frågor finner man på avdelning 304, men i övrigt är varje specifik fråga spridd i systemet, t.ex. migration har funnits under politik och kvinnofrågan under etnografi.

 

Uppfattningen om olika ämnens place­ring kan skilja sig från land till land och från tid till annan. Migration t.ex. har nu placerats under de­mografi. Så länge man inte ändrar i tabellerna får man dock acceptera den placering ämnena har fått.

 

13. Urkundsförfalskning                             Svar:

14. Julseder                                               Svar:

15. Kolonialpolitik                                     Svar:

16. Folkräkning                                         Svar:

 

Klass 4. Vakant.

 

Fram till 1964 omfattade klass 4 språkvetenskap, precis som i Dewey-systemet. Då bestämde man sig för att inte längre följa i Dewey-spåret utan kunna ut­veckla UDK i sin egen takt. Man tyckte med all rätt att det var bättre att samla alla språkliga avdelningar nära varandra, såsom fallet är i SAB-systemet, och därför flyttades 4 till avdel­ning 80, bredvid skönlit­te­ratur och litteratur-vetenskap.

 

Trots att det har gått över trettio år sedan föränd­ringen genomfördes har man inte lyckats komma överens om en ny, lämplig användning för klass 4, ännu. En tanke är att placera medicin där och frigöra avdelningen 61 för tekniska ämnen.

 

Klass 5. Matematik, naturvetenskaper.

 

Denna klass omfattar förutom matematik de rena natur­vetenskaperna. Tillämpad vetenskap faller inom klass 6. En svårighet är att kunna placera nya vetenskapsgrenar som onekligen kommer till. Miljövård t.ex. har fått större uppmärksamhet på senare år, och den går att placera på avdelning 502 men man märker att det känns trångt. Samti­digt finns det ämnesområden som har onödigt stor plats, t.ex. 56 paleontologi. Arkeologi var tidigare placerad under biologi. Numera finns arkeologi i klass 9.

 

17. Geometrisk optik                                 Svar:

18. Mängdlära                                           Svar:

19. Djurskydd                                           Svar:

20. Nickelfyndigheter                                 Svar:

 

Klass 6. Tillämpade vetenskaper.

 

Trängseln är stor i denna klass. Många idag viktiga ämnen har t.ex. en notation bestående av fyra eller flera siffror. Jämför 621.3 elektro­teknik eller 621.38 elektronik med 637.4 ägg, äggprodukter. Att lant­bruk, hem och hushåll är tillämpade vetenskaper går an. Men inom denna klass finner vi också bokproduktion, bok­förlag och bokhandel på 655, som vi helst hade velat se nära biblioteksverksamhet.

 

Den i särklass största avdelningen i UDK är 62, tek­nik. Den har präglat UDK i mycket hög grad och delvis stulit möjligheten att utveckla ett system där det skulle råda balans mellan olika discipliner.

 

21. Psykoanalys                                        Svar:

22. Elektronik                                            Svar:

23. Fönsterputsning                                   Svar:

24. Bokbindning                                        Svar:

 

Klass 7. Konst, musik, teater, m.m.

 

Avdelning 77 fotografi återfinns här, fast den uppfattas av de flesta som ett tekniskt ämne. Likaså finns här sport under samma av­delning som teater och andra nöjen.

 

25. Folkvisor                                             Svar:

26. Kontorshus                                          Svar:

27. Möbelkonst                                         Svar:

28. Skärmbildsfotografi                              Svar:

 

Klass 8. Språkvetenskap m.m.

 

Denna klass var tidigare splittrad i klass 4 och klass 8. Vid samman­slagningen förändrade man dock inte den språkliga underindelningen. Man ersatte 4 med 80 och kunde därigenom behålla 81--89 såsom de var. 1992 genomfördes en total revidering av språken och de fick helt nya nota­tio­ner.  Vi gör uppgifterna med hjälp av den elektroniska versionen. Den tryckta versionen från 1977 är helt inaktuell.

 

Något för oss främmande, i skuggan av SAB-systemet, är att skönlitteratur och litteraturvetenskap inte skiljs åt.

 

29. Ortnamn                                              Svar:

30. Koreanska                                          Svar:

31. Estniska                                               Svar:

32. Svensk litteratur                                   Svar:

 

Klass 9. Arkeologi, geografi, biografi, historia.

 

Vi förvånas lite över att man inte hittar notationen för alla länders geografi och historia i huvudtabeller­na, utan att vi måste gå till hjälpta­bel­lerna för att konstruera talet. Det finns en hjälptabell med geogra­fis­ka tilläggstal som kan användas över hela UDK-syste­met. Fram till 1994 gällde det att man fick konstruera ett huvudtal med hjälp av dessa siffror. Numera har en viktig förändring inträffat som innebär att det geogra­fiska tillägget förblir ett tillägg även i geografi och historia. Avdelning 913 skall numera användas för de olika ländernas geografi med tillägget av landet, och 94 för de olika ländernas historia. Mera om detta kommer senare. Här kan vi följa tabellerna såsom de är.

 

33. Kultplatser                                           Svar:

34. Bebyggelsegeografi                              Svar:

35. Gravskrifter                                         Svar:

36. Kulturhistoria                                       Svar:

 

Nu har man sett hur systemet är uppbyggt i stort. Nu  kan vi pröva oss fram och söka i det alfabe­tiska registret.

 

DET ALFABETISKA REGISTRET - VAL AV HUVUDTAL

 

 

Den främsta indelningsgrunden vid klassifikation är dokumen­tets in­nehåll. (Med dokument avses här inte bara böcker utan också rappor­ter, uppsatser, mikrofilm, magnetband etc.)

 

Om innehållet i ett dokument man skall klassificera kan beskrivas med ett uppslagsord som står särskilt nämnt i det alfabetiska UDK-registret skall man omedel­bart gå från registret till det huvudtal som regi­stret hänvisar till. I huvudtabellen kan man kontrollera om notationen stämmer med det man vill klassa på. Fram­förallt kan man se under vilken disciplin ämnet finns. Man får inte nöja sig enbart med regi­stret.

 

Det alfabetiska registret är ett viktigt hjälpmedel för att snabbt kunna hitta i tabellerna. Vissa ämnen kan man hitta direkt, andra ämnen måste man söka via synonymer eller näraliggande begrepp.

 

Bibliotek som använder UDK rekommenderas att hålla ett eget alfabetiskt kartotek där olika förekommande UDK-tal registreras med specifikation över i vilken be­tydelse de används på just det biblioteket. Detta är särskilt viktigt för begrepp som man inte hittar i UDK-registret.

 

När man använder registret söker man efter så specifika begrepp som möjligt som motsva­rar doku­mentets innehåll. Vi skall se det med ett par exempel.

 

37. Du söker en bok som handlar om Danmarks historia. Vilken av dessa

     termer anser du vara mest specifik?

     Svar:         (  )  historia

(  )  Danmark

(  )  Skandinavien

 

38. Du söker en bok om lönsamhet för företag. Vilken av dessa termer är

     mest specifik?

     Svar:         (  ) lönsamhet

(  ) företag

(  ) organisation

 

Rätt svar:        37 Danmark

                      38 Lönsamhet

 

"Historia" är en mycket omfattande rubrik. "Skandinavi­en" ligger närmare lösningen, men också den är ett alltför omfattande begrepp som täcker ett större område än det varom boken handlar. Danmark är därför det rätta ordet att söka i registret. Visserligen kan man genom att erhålla talet för historia gå till huvudtabellerna där och söka vidare. När man däremot söker på Danmark får man redan i registret tre tal för Danmark; ett för geografi, ett för historia och ett geografiskt tilläggstal. Så här ser det ut:

 

Danmark - geografi  913(489)

Danmark - historia 94(89)

Danmark - tilläggstal för ort (489)

 

För flertalet länder kan man i registret bara hitta tilläggstalet för ort inom parentes. Det är tillräckligt för att finfördela geografi och historia.

På samma sätt resonerar man angående uppgift 38. Lön­samhet är den mest specifika termen av de tre. Vi får svaret

 

   lönsamhet - företagsekonomi  65.011.4

 

direkt i registret. De andra termerna anger ett större ämnesområde, och vi måste gå igenom avdelning 656 i huvudtabellen för att komma fram till lönsamhet för företag. Söker man på organisation får man talet 65.01 som också innefattar ett större ämnesområde än det vi sökte.

 

Vi skall söka ytterligare i registret. Som sagt, när man tittar i registret bör man alltid kontrollera att de siffror man erhållit finns med i huvudtabellerna. Genom att titta i huvudtabellerna ser man i vilket sammanhang man använder dem, och kan avgöra om siffran är rätt. En och samma term kan förekomma i olika av­delningar men med olika betydelser. Då gäller det att kunna välja och det bästa sättet är naturligtvis att titta i huvudtabellerna och jämföra dem.

 

Ett exempel ur registret:

Försäljning - avtalsrätt 347.451

Försäljning - företagsekonomi 658.8

Försäljning - handel 339.187

 

En del termer hittar man inte ens i registret och då måste man söka genom andra termer, t.ex. synonymer och andra närstående ord.

 

Ange UDK-talen för:

 

(Sök först i registret och kontrollera sedan i huvud­tabellerna).

 

39. Gerillarörelser                                      Svar:

40. Biokemi                                               Svar:

41. Specialbibliografier                              Svar:

42. Inkomstskatt                                        Svar:

43. Folkmusik                                           Svar:

44. Länsbibliotek                                       Svar:

45. Tillverkning av parasoller                      Svar:

46. Mänskliga rättigheter                            Svar:

47. Politiska rörelser                                  Svar:

48. Latinamerika                                        Svar:

49. Rostskydd                                           Svar:

50. Barnomsorg                                         Svar:

51. Föreningar                                           Svar:

52. Metanol som bränsle                            Svar:

 

Ibland återfinner man inte den term eller det ord som definierar dokumentets innehåll i registret. Detta betyder att det inte finns något tal för just den termen i huvudtabellen. Så är fallet med begrepp som "arablän­der" som måste konstrueras med hjälp av andra termer. Andra begrepp som t.ex "special­bibliografi" saknar relevans i klassifikations­systemet och finns inte av den anledningen. Ytterligare andra begrepp måste man söka med hjälp av synonymer eller kvasi-synonymer som i fallet "rostskydd", där man skall söka på "korro­sionsskydd".

 

Om man t.ex. skall klassificera ett dokument "Musik för positiv och portativ" går det inte att direkt använda registret. Bonniers lexikon ger följande defi­nitioner:

 

Positi'v (av lat. [o'rganum] positi'vum, upp­ställbart [instru­ment]. 1. Mindre orgeltyp av senmedeltida ursprung, försedd med labialpi­por. - 2. Mekanisk orgel med vevanordning. P. var speciellt populär under 1700-1800-t. och användes i Sverige in på 1900-t. av gårdsmu­sikanter o.d.

Po'rtativ [el. -i'v]. 1. Detsamma som porta­bel. En medeltida transportabel orgel med enbart labialpipor.

 

53. Vilket tal använder man för "Musik för positiv och portativ?

     Svar:         (  ) 786 Musik för tan­gentinstrument

(  ) 681.82 Musikinstrument: mekanis­ka, elektriska

     och elektroniska instrument

(  ) 789.9 Musik för mekaniska in­strument

 

Rätt svar:        786

 

789.9 skulle betyda att det enda vi tar med är "positiv" i betydelsen mekaniskt instrument, vilket inte avses i exemplet. Portativ får vi inte alls med. 681.82 skulle bli vilseledande för detta dokument. Det skulle betyda att det behandlade tillverkning av mekaniska, elektris­ka eller elektroniska musikin­strument t.ex. vevpositiv.

 

EXEMPEL PÅ UNDERINDELNING I UDK

 

Nya begrepp kan skapas genom att tillfoga en decimal utan att ord­ningen blir rubbad. Varje ny siffra innebär en specialisering. Huvud­principen är att man vid klas­sifikationen inte skall gå längre än vad som behövs för varje bibliotek. Detta kan bli svårt att realisera i våra övningar, där vi ändå måste försöka gå så långt det är möjligt inom systemet. Exempel:

 

6  Tillämpade vetenskaper - Medicin, Teknik

62    Teknik och industri

621      Allmän maskinteknik

621.3        Elektroteknik

621.38          Elektronik

621.382            Elektroniska byggelement

621.382.3              Transistorer

 

Ett bibliotek som skaffar ett dokument om t.ex. tran­sistorer behöver inte nödvändigtvis klassa dokumentet på 621.382.3. Det kan vara onödigt att gå så långt om biblioteket inte specialiserat sig på elek­tronik. Man kan mycket väl nöja sig med att klassa på 621.38 eller t.o.m. 621.3.

 

Det motsatta kan också inträffa, att bibliotek behöver uppdela ännu längre än vad den svenska upplagan av UDK tillåter. Då kan man ha nytta av tabeller på andra språk, t.ex. engelska eller tyska, inom de ämnen som biblioteket specialiserat sig på.

 

Punkt efter var tredje siffra

 

Vi kan lägga märke till att en punkt är utsatt efter var tredje siffra. Detta görs enbart för att underlätta läsningen och samma regel gäller även för de olika hjälptal som kan läggas till huvudtalen. Punkten sätts då efter var tredje siffra inom varje grupp av tal. T.ex.             

621.382.3(047.3) Teknisk rapport om transis­torer

 

Punkten kan även ingå som en beståndsdel av ett all­mänt eller speci­ellt tilläggstal och i så fall går den inte att flytta. Ex.

621.38.04 Elektronikkomponenter

där 621.38 är huvudtalet och .04 tilläggstalet.

 

SAMMANSTÄLLNING AV HJÄLPTABELLERNA

 

 

Nu kan det vara dags att titta närmare på hjälptabel­lerna. UDK-syste­met har en rik flora av tilläggstal som kan användas över hela systemet eller inom vissa ämnen. Här gäller samma rekommendation som tidigare: att man inte i onödan skall ange flera tilläggstal än de som behövs. För övningens skull måste vi så småningom kombinera flera av dessa tal. Men först kan vi presen­tera en sammanställning av hjälptabellerna.

 

tecken           läses:

 

Ia  Samordning                                        +                   och

    Utsträckning                                       /                    till

Ib  Förhållande                                        :                    kolon

    Olösbar förbindelse                           ::                   dubbelko­lon

 

Allmänna tillägstal för:

Ic  språk                                                   =...                likhets­tecken

Id  form                                                   (0...)             parentes noll

Ie  plats, ort                                             (...)                parentes

If  raser, folkslag, befolkning                (=...)             parentes likhetstecken

Ig  tid                                                       "...."               citations­tecken

Ih  UDK-främmande notation               *                   asterisk

Ik  egenskaper                                         -02                streck noll två

    material                                               -03...             streck noll tre

    personer                                              -05...             streck noll fem

 

Speciella tilläggstal (återfinns i huvudtabellerna på de avdelningar där de gäller):

IIa                                                             -...                 streck

IIb                                                             .0...               punkt noll

IIc                                                             '...                  apostrof

 

De övningar som följer ägnas huvud­sakligen åt att förklara hjälptabel­lerna.

 

SAMORDNING OCH UTSTRÄCKNING

 

 

Tabell Ia i UDK-systemet innehåller tecken för samordning och utsträckning. Samordningstecknet + (och) kan användas när ett samman­satt begrepp inte har erhållit något eget UDK-tal. Ett exempel är Ryssland, som finns i två kontinenter och som därmed inte kan erhålla ett tal för hela området. Man förbinder då både den europeiska och den asiatiska delen med +. (47) och (57) blir (47+57).

 

Plustecknet skall användas med stor återhållsamhet för det är mycket sällan man har begrepp som behöver betecknas genom två olika tal i tabellerna.

 

Utsträckningstecknet / (till) användes när ett samman­satt begrepp omfattar flera efter varandra följande UDK-tal. Man förbinder det första och det sista UDK-talet med /. Vi har t.ex. avdelningarna 355, 356, 357, 358 och 359 för det militära försvaret. Då kan vi förbinda det första och det sista talet med varandra med hjälp av snedstreck. På så sätt klassar vi det militära försvaret med 355/359. Om vi har ett dokument om flera grenar inom försvaret saknar vi någon gemensam avdel­ning för dem. Då kan vi bilda en sådan avdelning med 356/359, som omfattar alla. Även utsträcknings­tecknet användes restriktivt. Det räcker inte med att man vill klassa ämnen som ligger efter varandra i tabellerna, utan det måste finnas något gemensamt mellan dem och som samtidigt utesluter andra intilliggande begrepp.

 

Ett annat exempel: vi har talet 787 för "Musik för stränginstrument". Avdel-ningen indelas sedan vidare i olika sorters stränginstrument. I den engelska) versionen finner vi 787.1, 787.2, 787.3 och 787.4 för olika stråkinstrument, och 787.5, 787.6, 787.7, 787.8 och 787.9 för olika knäpp-instrument. Då kan vi göra så att vi tar det första och det sista talet för varje grupp om vi vill klassa böcker som handlar om stråkinstrument/­respektive knäpp-instrument och skriver ut dem med snedstreck mellan: 787.1/.4 resp. 787.5/.9.

 

Exemplen ovan visar att man eliminerar identiska siffror i grupper upp till tre med snedstrecket. Punk­ten bibehålls i andra ledet för att markera de saknade siffrorna.

 

54. Hur skulle vi klassa en bok som handlar om bergsve­tenskap? (Bergs-

     ­vetenskapen innefattar i sig dels gruvhantering och mineralutvinning

     som har talet 622 och dels metallurgi som har talet 669).

     Svar:         (  ) 622/669

(  ) 622+669

(  ) 622.69

 

Rätt svar:        622+669

 

Det sammansatta begreppet bergsvetenskap har inte fått något eget UDK-tal. Samordningstecknet är här helt korrekt för att bilda det sökta be­greppet. Utsträck­ningstecknet kan man inte använda här, eftersom det skulle innebära att man tog med alla begrepp fr.o.m. 622 t.o.m. 669 däribland exempelvis 629 transportmedel och 631 lantbruk.

622.69 är en vidareindelning av 622 gruvhantering med hjälp av fler decimaler och betyder lagring och transport ovan jord.

 

55. Klassificera "den offentliga förvaltningens organi­sation" där 352 är lokal-förvaltning, 353 regionalför­valtning och 354 centralförvalt­ning.

    Svar:          (  ) 352+354

(  ) 352/354

(  ) 352/4

 

56. Klassificera ”reningsmetoder för avloppsvatten" där 628.33 är fysikalisk och mekanisk rening, 628.34 kemis­ka behandlingsmetoder och 628.35 biologisk rening.

    Svar:          (  ) 628.33/.35

(  ) 628.3

(  ) 628.33+628.35

 

57. Vi skall klassa en bok som handlar om förhistoriska gravar och kultplatser. Vilken lösning är korrekt?

    Svar:          (  ) 903.5+903.7

(  ) 903.5/.7

(  ) 903.5   903.7

 

Rätt svar:        55                  352/354

                      56                  628.33/.35

                      57                  903.5   903.7

 

I uppgift 56 bildas ett natur­ligt överordnat begrepp som saknar eget huvudtal i tabellen med utsträckningstecknet. Konstruktionen finns t.o.m. utskriven som rubrik i tabellen. Vi kan lätt hitta många liknande rubriker med sned­streck om vi bläddrar i tabellerna. Snedstrecket används ofta för att undvika onödigt långa notationer i kommande led. Ett ex.:

 

Systematisk botanik indelas i två huvudgrupper: kryptogamer och fane­rogamer. Vi kunde ha notationen 582.2 för den ena och 582.3 för den andra. Samtidigt skulle siffrorna 582.4 till 582.9 bli lediga. Varje finindel­ning av 582.2 skulle i praktiken utökats med en siffra. Vad man har gjort i stället är att kryptogamer finns spridda på två avdelningar 582.2 och 582.3­, och att  fanerogamer har fått 6 avdelningar till sig, d.v.s. 582.4 till 582.9. Inom den sista gruppen kan vi dessutom bilda nya begrepp, som monokoty­ledo­ner 582.4 och diko­tyledoner 582.5/9.

 

Observera att när vi använder ordet "och" mellan två eller flera olika termer handlar det oftast om dokument med blandat innehåll, d.v.s. doku­mentet tar upp två eller flera olika ämnen, inte något sammansatt begrepp. I sådana fall använder vi separata notationer dvs. dub­bel­klassning som i exemplet 57.

 

Ange UDK-talen för:

 

58. Matlagning och servering                      Svar:

59. Explosiva ämnen: kemisk teknik           Svar:

60. Sköldpaddor och krokodiler                Svar:

61. Odling av kaffe och te                          Svar:

62. Järn-, guld-, bly-, zink- och                  Svar:

      nickelfyndigheter                                  Svar:

 

FÖRHÅLLANDE

 

 

Vi skall nu fortsätta med att studera relationstecknet : (kolon).

 

Tecknet : (kolon) användes för att beteckna förhållan­det mellan två begrepp eller för vidare underindelning av ett tal. Kolontecknet kan i princip användas när helst man vill uttrycka en relation mellan två begrepp, t.ex.:

 

    539.53:546.62                Hårdhet hos aluminium

    331.105.44:329              Partiernas inflytande på fackför­eningarna

 

Flera sorters relationer kan anges med kolon:

 

1) generell - ospecificerad relation, t.ex. "relation mellan geografi och historia"                                                  91:93

2) inriktning - ämnet i ett dokument är riktat till en speciell grupp användare eller ett speciellt ämnesom­råde, t.ex. "företagseko­nomi för ingenjörer"         

                                                                                                            65:62

3) jämförelse - två ämnen jämförs med varandra, t.ex. "jämförelse mellan klassifikationssystem som använder bok­stä­ver och ett decimal­system"

                                                                                               025.44:025.45

4) skillnad - man koncentrerar sig på skillnaderna mellan ämnen, t.ex.: "skillnaden mellan existensialis­men och sufismen"               141.32:141.336

5) inflytande - inflytande av ett ämne över ett annat, t.ex. "mora­lens inflytande på konsten"                                           7:17

 

63. Välj ett tal för "etik inom politiken"

     Svar:         (  ) 17/32

(  ) 17:32

(  ) 17+32

 

64. Välj ett tal för "Vetenskap och teknik"

     Svar:         (  ) 001+62

(  ) 001:62

(  ) 001   62

 

 

 

Rätt svar:        63                  17:32

64                  001:62

 

 

17+32 är felklassning. Varje ämne för sig är riktigt, men med plustecken bildar vi ett nytt begrepp som inte finns i tabellen. Här är det fråga om inriktning. Vi studerar etiken inom ett specifikt och begränsat äm­nesområde, och väljer därmed kolon­tecken mellan ämnena.

 

Samma sak kan vi säga om fråga 64 vetenskap och tek­nik. Här är det fråga om en ospecificerad relation, inte om två ämnen var för sig. Därför blir dubbelklas­ningen fel, även om varje ämne för sig är rätt.

 

Kolonnotationen ger oändligt många variationsmöjlig­heter. Observera grundregeln: kolonnotationen användes i UDK för att ange en relation mellan tal av samma slag, d.v.s. mellan två huvudtal eller mellan två tal från samma tabell, men inte mellan exempelvis ett huvudtal och ett tilläggstal. Kolon kan med fördel användas mellan tilläggstal för ort eller mellan tilläggstal för tid. Om man vill klassificera "jämförelse mellan det antika Greklands och Roms strategi" räcker det med att ange begreppet strategi 355.43 från huvudtabellen och tillägg­sta­len för ort från hjälptabell Ie på sid. 16 för­bundna med kolon inom samma parentes (37:38). Hela talet blir sålunda 355.43(37:38).

 

Jämförs två tidsperioder som t.ex. i "den ekonomiska politiken under 1930- och 1970-talen" betecknas de 338.22"193:197". Mera om tidstillägg senare.

 

Tal som förbinds med kolon är i regel omvändbara, varför man kan söka på bägge talen i katalogen. Om betydelsen vid omkastning förändras väsentligt kan :: (dubbelkolon) användas - se sid. 12 i UDK-tabellen.

 

Kolontecken är kanske det viktigaste tecknet i UDK. Kolonförbindelsen er-sätter i många fall en fortsatt underindelning av huvudtabellen. Sammansatta begrepp som inte fått ett eget signum i tabellerna anges med hjälp av de signa som uttrycker de enkla begreppen förbundna med kolontecknet, t.ex.:

377.6:07                         journalistskola

377.6:78                         musikskola

026:61                            specialbibliotek för medicin

026:78                            specialbibliotek för musik

 

 

65. Välj ett lämpligt tal för "tekniska fackskolor".

     Svar:         (  ) 377:62

(  ) 377,5:62

(  ) 378.662

(  ) 377.5+62

 

66. Välj ett tal för "Handelsförbindelser mellan Europa och Kina".

     Svar:         (  ) 339(4)+339(510)

(  ) 339.56(4:510)

(  ) 339.56(4):339.56(510)

 

Rätt svar:        65                  377.5:62   alt. 378.662

 

                      66                  339.56(4:510)

 

377.5+62 är inte korrekt, eftersom det skulle betyda att man skapat ett nytt ämne, vilket inte är fallet här. 377:62 är för allmänt i det här fallet.

 

378.662 är rätt när det gäller högskoleutbildning. Inom 378.6 behöver man inte ens kolon för att finin­dela notationen efter­som man i tabel­lerna får in­forma­tion att hämta ett huvudtal för yrke och lägga till det di­rekt.

 

377.5:62 är det mest rätta i det här fallet. 377.5 står för fackskolor, vilka indelas vidare med hjälp av kolon och talet för resp. fack som hämtas ur UDK-tabellerna. 62 är avdelningen för teknik.

 

339.56(4):339.56(510) är i sig inte helt fel, men det är helt onödigt att upprepa talet för handelsförbindelser när det man skall jämföra är två länder. I det här fallet sätter man kolon mellan ländernas signum inom parentesen.

 

Klassificera med hjälp av UDK-tabellerna:

 

67. Musikförlag                                                               Svar:

68. Luteranismens inflytande på musiken    Svar:

69. En bibliografi över jaktböcker                                    Svar:

70. Specialbibliotek för biblioteksväsen                           Svar:

71. Löner inom teatern                                                    Svar:

72. Verkstadsindustri                                                      Svar:

 

TILLÄGGSTAL FÖR ORT

 

 

En viktig uppdelning i alla klassifikationssystem är uppdelningen efter land eller ort som det heter i UDK-sammanhang. Det finns två ämnen där den geografiska indelningen hittills ingått som en be­ståndsdel i huvudtalet Dessa ämnen är geografi och historia. Sedan 1994 har en viktig förändring ägt rum, nämligen att ort skall anges med tillägg även på avdelningarna geografi och historia. I de svenska UDK-tabellerna från 1977 finns det mycket få länder angivna i huvudtabellerna. Därför blir det nästan lättare för oss att tillämpa de nya reglerna omedelbart utan att vänta på nya tabeller.

 

Eftersom man kan använda sig av tillägg för ort över­allt i systemet har man ansett det vara mer praktiskt att ha beteckningarna för ort samlade i en hjälpta­bell, nämligen tabell Ie.

 

De första siffrorna (1-0…) till (1-929) är speci­el­la tilläggstal som vi tar upp senare i kompen­di­et. De allmänna tilläggen börjar med (1) och avslutas med (9). Tilläggen för ort skrivs inom paren­tes. Vi hittar talen i numme­rord­ning. Söker vi ett bestämt land kan det vara lämp­ligast att vi först slår upp namnet i det alfabe­tiska regi­stret. Därefter kon­trollerar vi i hjälptabel­len att siffran stämmer.

Siffran (1) betecknar ort och rum i allmänhet.

Siffran (2) används för den fysiska geografin.

Siffran (3) anges för orter i den gamla värl­den

Siffran (4) till och med (9) betecknar länderna i nutiden från och med

medeltiden. Vi kan se att

    (4) står för Europa,

    (5) står för Asien,

    (6) står för Afrika,

    (7) står för Nord- och Centralamerika,

    (8) står för Sydamerika och

    (9) står för Oceanien och polarländerna.

 

Via registret eller genom att bläddra i hjälptabellen hittar vi t.ex. talen

(485) för Sverige, (73) för USA och (63) för Etiopien. Då kan vi klassa:

Undervisningen i Sverige                     37(485)

Arkitekturen i USA                              72(73)

Lantbruket i Etiopien                           631(63)

 

73. Klassificera "Frankrikes nationalbank".

     Svar:         (  ) 336.711.44

(  ) 336.711(44)

(  ) 336.711/.44

 

Rätt svar:        336.771(44)

 

 

Det är parentesen som talar om att siffrorna är hämtade ur hjälptabel­len för ort. Därför får parentesen inte tas bort.

 

Konstruera ett tal för:

 

74. Universitet i Spanien                            Svar:

75. Byggnadstekniken i Japan                    Svar:

76. Byggnadsmaterial i Peru Svar:

77. Jordbruk i Italien och Spanien              Svar:

 

I frågorna ovan kan vi konstatera att det kan finnas olika anledningar till dubbelklassning. En anledning kan vara att det som vi uppfattar som ett ämne finns på olika avdelningar i systemet. En annan anledning kan vara att det handlar om två länder. Inom det geografiska tillägg­stalet kan man också använda sig av kolontecknet för att markera en relation mellan två länder. I så fall är det inte fråga om dubbelklass­ning, t.ex. "politiska relatio­ner mellan Frankrike och Spanien" be­tecknas 327(44:460).

 

Vissa länder sträcker sig över ett område som råkar finnas i två kontinen­ter. I sådana fall kan man använda sig av samordningstecknet + för att beteckna hela landet, dock är det vanligt att man endast klassar med tillägget för en av delarna för att beteckna helheten, t.ex. har den ryska federationen fått signum (47) för den europeiska delen och (57) för den asiatiska. Vi kan klassa hela Rysslands skogsbruk med 630(47+57) eller hellre 630(47).

 

ORTSINDELNING I HISTORIA OCH GEOGRAFI

 

 

Fram till 1994 gällde att ämnena geografi och historia indelades direkt geografiskt, dvs. notationen för land lades till huvudtalet utan parentes. I SAB-systemet finns det ännu flera avdelningar som är direkt geografiska: förutom geografi N och Historia K har man Etnografi M och Arkeologi J som indelas direkt efter land.

 

I UDK bestämde man 1994 att göra orttilläggstalet till en facett som skall gälla lika över hela systemet, dvs. även på geografi och historia. För dem som skall lära sig systemet är detta en glädjande ny­het, eftersom klass­ningen blir mycket enklare i fortsättningen.

 

Här följer några exempel enligt de nya reglerna: ländernas geografi skall placeras på avdelningen 913 med tillägget för landet inom parentes på samma sätt som vi gjort för övriga ämnen, ländernas historia skall placeras på avdelning 94 och tillägget för landet inom parentes. Ex.

                      Frankrikes historia betecknas 94(44),

                      Sveriges geografi betecknas 913(485).

 

Konstruera ett tal för:

 

78. Gamla Egyptens historia Svar:

79. Turkiets geografi                                  Svar:

80. Monacos historia                                 Svar:

81. Australiens geografi                              Svar:

82. Moluckernas historia                            Svar:

 

Repetitionsfrågor:

 

(Under denna rubrik finns det blandade frågor, som gäller alla avdelningar vi hittills gått igenom).

 

83. Biografi över kemister                          Svar:

84. Tesaurer på  folkbibliotek                    Svar:

85.  Kirurgi i Kina                                      Svar:

86. Skötsel av kalkon och gäss                  Svar:

 

ORTSINDELNING I HISTORIA OCH GEOGRAFI FRAM TILL 1994

 

 

I UDK-tabellerna fram till 1994 kunde man finna en direkt indelning efter land i ämnena historia och geografi, på samma sätt som i SAB eller i Dewey. För historia gällde det att huvudtal som började med 931 fram till 939 angav att det gällde antikens historia. Landet preciserades med hjälp av de geografiska talen under (3) i hjälptabellerna för ort. För modern tid indelades ländernas historia som 941/999:

 

941/949     De enskilda europeiska ländernas historia

951/959     De enskilda asiatiska ländernas historia

961/969     De enskilda afrikanska ländernas historia

971/973     De enskilda nord- och mellanamerikanska

ländernas historia

981/989     De enskilda sydamerikanska ländernas historia

991/999     De enskilda ländernas historia i Australien,

Oceanien och polarområdena

 

Några exempel:

 

    land                                tilläggstal     historia         efter 1994

 

    Gamla Germanien         (363)             936.3             94(363)

    Tyskland                         (430)             943.0             94(430)

    Spanien                           (460)             946.0             94(460)

    Afghanistan                    (581)             958.1             94(581)

 

De enskilda ländernas historia bestod således av siffran 9 plus hjälp­tabellens siffra för det enskilda landet utan parentes.

 

Repetitionsfrågor:

 

87. Musik för slagverk                               Svar:

88. Förening för teatervänner                     Svar:

89. Teater i Holland                                   Svar:

90. Det kalla kriget                                    Svar:

 

 

På samma sätt kan vi ange ländernas geografi.

914/919     De enskilda ländernas geografi

    Indelas som (4/9) - från hjälptabellen

 

Några exempel:

    land                                tilläggstal     historia         geografi

 

Sverige                            (485)             948.5             914.85

Bulgarien                        (497.2)          949.72           914.972

Thailand                         (593)             959.3             915.93

Paraguay                        (892)             989.2             918.92

 

Detta är viktigt att känna till om man söker i äldre bibliografier och kataloger. Vissa länder har dröjt med att införa förändringarna även om de beslutades redan 1994. Därför kan man hitta siffrorna lite varstans.

 

Ytterligare några repetitionsfrågor:

 

91. Musik på folkbibliotek                         Svar:

92. Statistik över bokutlåning                     Svar:

93. Odling av tobak, te och kaffe               Svar:

94. Irlands historia                                     Svar:

95. Gamla Egyptens historia Svar:

96. Det moderna Egyptens historia             Svar:

97. Indiens geografi                                   Svar:

98. Norges geografi                                   Svar:

 

I fortsättningen skall du konstruera tal för historia och geografi endast efter de nya reglerna. En stor fördel med de nya reglerna är att det blir också mycket lättare att söka i databaser, eftersom man bara behöver söka på en siffra om man söker litteratur om ett land, och inte på flera som hittills. T.ex. om man söker litteratur om Frankrike räcker det med att söka på (44). Tidigare fick man söka på (44), 944, 914.4. En annan fördel är att det ger större flexibilitet och valfrihet i placeringen och kombinationen av tilläggs­talet för ort med andra tillägg­stal som tid, form etc.

 

ALLMÄNNA TILLÄGGSTAL FÖR TID

 

 

De allmänna tilläggstalen för tid användes för att närmare ange en tidpunkt eller ett tidsavsnitt och bildas genom att beteckningen för tid sättes inom " " (anföringsteck­en).

 

Enstaka årtal betecknas alltid med fyra siffror. Århundraden och årtionden betecknas med två resp. tre siffror. Årtal före Kristi födelse be­tecknas med - (minustecken) framför tidsuppgiften.

 

"-0014"        år 14 f. Kr.                        

"004"            40-talet i det första århundradet e. Kr.  

"18"              1800-talet    

"185"            1850-talet

"1859"          året 1859

 

Man kan även ange ett exakt datum med år, månad och dag:

"1995.02.21" den 21 februari 1995

 

Tidsperioder kan vara mycket varierande i sin längd och behöver inte passa in i de tal som anges med årtal, decennium eller århundrade. I sådana fall anger man periodens början och slut med snedstreck mellan talen. Om början eller slutet av tidsperioden är obestämd skriver man uteslutningstecknet:

 

"1914/1918" från 1914 till 1918

"192/193"                          1920- och 1930-talen

".../1492"                           tiden före Amerikas upptäckt 

"1919/..."                           nutid, modern tid

 

Man kan dessutom ange andra tidsbegrepp som periodicitet, tidsrymder, andra tideräkningar än den kristna o.s.v.

 

"321"            våren

"372"            arbetstid

"465.32"       32 år gammal

"697"            islamisk tideräkning

 

 

99. Välj ett tal för ett dokument om "1800-talets jordbruk".

       Svar:       (  )  631"18"

(  )  631"180"

(  )  631"1800"

 

Rätt svar:        631"18"

 

 

631"180" är begränsat till det första årtiondet i artonhundratalet och 631"1800" gäller enbart för året 1800.

 

Klassificera med hjälp av UDK-tabellerna:

 

100. 1900-talets trädgårdsodling                Svar:

101. Jordbruk på 1700- och 1800-talen    Svar:

102. Energiförsörjning under mellan-          Svar:

        krigstiden                                           Svar:

103. Gatutrafik nattetid                              Svar:

 

Innehållet i ett dokument kan ha en begränsning både till tid och till ort. Vid ordningsföljd gäller det att ort kommer före tid.

 

Exempel: 176(492)"195" Sexualmoral i Holland under 1950-talet.

 

Vid jämförelse mellan olika tidsperioder anges de båda årtalen inom citationstecken med kolon emellan:

                      Skillnader i svensk utrikeshandel under 1930- och 1980-talen

 339.56(485)"193:198"

 

Vid klassningen av ländernas historiska perioder anvisar de nya tabel­lerna i UDK-systemet ytterligare en möjlighet att klassa med kortare notationer genom speciella tilläggstal med punkt noll (mer om dessa senare), även om metoden inte rekommenderas. Ex.: 94(620) Egyptens historia

 

94(620).02                          Arabisk period 640-1517

94(620).03                          Ottomansk period 1517-1882

94(620).04                          Brittisk period 1882-1922

94(620).05                          Oberoende 1922-

 

 

104. Välj ett tal för "Lantbruket i Sverige under åren 1930-35"

       Svar:       (  )  631(485)"1930/1935"

(  )  631(485)"1930+1935"

(  )  631"1930/35"(485)

 

105. Välj ett tal för "Danska kultplatser från stenåldern".

       Svar:       (  )  903.7(489)"632"

(  )  903.7+913(489)"631/634"

(  )  903.7(489)"631/634"

 

Rätt svar:        104                631(485)"1930/1935"

105                903.7(489)"631/634"

 

 

631(485)"1930+1935" är riktigt vad gäller "lantbruk" och "Sverige", men eftersom + (och) samordnar, utesluter det åren 1931 till 1934. "1930/35" är inte helt korrekt; det första och sista årtalet bör anges helt för att undvika ev. missförstånd.

 

903.7+913(485)"631/634" är inte helt korrekt. Det skulle innebära att man bildar ett nytt begrepp som innefattar kultplatser och Danmarks geografi.  Slutligen, tiden "632" innefattar endast en del av stenål­dern.

 

Det kan vara bra att någon gång jämföra olika klassifikationssystem. Klassificera nu först med hjälp av tabellerna för SAB-systemet och jämför sedan med klassningen enligt UDK.

 

106. Sveriges historia 1890-1910              SAB:

UDK:

107. Norska julseder under 1700-             SAB:

        och 1800-talen                                  UDK:

108. Det fascistiska partiet i                       SAB:

        1990-talets Italien                              UDK:

109. Indonesien under Suharto                   SAB:

        1965-1971                                        UDK:

 

Vi upptäcker att man i SAB inte kan precisera tiden så väl som i UDK. Man måste t.o.m. dubbelklassa i vissa fall. Dessutom finns det be­gränsningar i vilka ämnen man får lägga till tiden. På avdelning M i SAB går det absolut inte.

 

TILLÄGGSTAL FÖR FORM

 

 

De tilläggstal vi hittills använt har preciserat dokumentets innehåll. När vi klassificerar tänker vi i första hand på innehållet. Det finns också hjälptabeller som vi kan använda för att avgränsa dokumentet men inte innehållsmässigt utan snarare dess form. De användes för att uttrycka någon formell egenhet med dokumentet eller med det sätt varpå det presenteras. Hjälptabellen Id innehåller "allmänna tilläggstal för form". Jämför gärna med SAB-systemet.

 

Observera att "form" kan vara många olikartade saker: läroböcker, antologier, lösblad, kartor, ljudband, ordböcker, recept, juridiska källor, historiska framställningar etc.  Tilläggstalen för form (0...) "parentes noll..." börjar alltid med 0 innanför parentesen. De kan därför lätt skiljas från andra tal.

 

Vi kan skilja mellan:

a) dokumentets fysiska form

(02) böcker

(086.74) ljudband

b) framställningssättet

(038) ordbok

(048.3) referat

c) det intellektuella innehållet

(094.4) lagböcker

(092) biografiskt innehåll

 

Tilläggstal för form har ofta ett huvudtal som motsvarar samma be­grepp. Tilläggstal för form används lämpligen när man önskar sprida materialet på olika fack.

 81'374 gäller för Lexikografi. Ordböcker: bearbetning och innehåll.

Ordböcker som sådana klassas med formtillägget (038)

Ex: (038)=111                          engelsk ordbok,

       (038)54=134.2 eller 54(038)=134.2         spansk kemisk ordbok

 

Samma sak gäller läroböcker, som kan placeras på avdelning 371.6, eller alternativt kan man flytta dem till respektive ämnesområde med tilläggstalet för form (07).

 

När man skall klassa med flera tilläggstal är det viktigt att tänka på att formtilläggstalet skall komma sist efter alla dem som avgränsar doku­mentets innehåll. Endast tilläggstalet för språk (när det talar om på vilket språk dokumentet är avfattat) kan komma efter form.

 

 

110. Välj ett tal för "en tidskrift om musik".

      Svar:        (  )  78(045)

(  )  05:78

(  )  78(051)

(  )  78.051

 

Rätt svar:        78(051)

 

 

78.051 är felaktigt, eftersom tilläggstalet för form alltid mås­te vara innanför parentesen. 78(045) betyder tids­krifts­ar­ti­klar, ­vilket inte är samma sak. 05:78 är fel, eftersom 05 betyder allmänna tids­krifter. Facktid­skrifter klassas på resp. ämne med form­tillägget (051).

 

Klassificera med hjälp av UDK-systemet:

 

111. Ekonomisk tidskrift                            Svar:

112. Lärobok i fysik för självstudier           Svar:

113. Kemins historia                                  Svar:

114. The encyclopedia of electronics          Svar:

115. Ett föredrag om dokumentation          Svar:

116. Diabilder om friluftsteatrar                  Svar:

 

Repetitionsfrågor:

 

117. Kartagos historia                               Svar:

118. Boktryckerier i Danmark                   Svar:

119. Säkerhetsbälten i bilar  Svar:

120. En jämförelse mellan domstols-          Svar:

        byggnader från 1800-talet i

        England och Frankrike

121. Irans historia                                      Svar:

122. Spaniens nationalbibliografi                Svar:

 

SJÄLVSTÄNDIG ANVÄNDNING AV TILLÄGGSTAL

 

 

UDK tillåter självständig användning av tilläggstal. Vill man samla alla dokument av samma slag på ett och samma ställe oberoende av ämne är använd­ningen av ­form­til­lägg­sta­let ett lämpligt sätt. De tillägg som är aktuella är främst (03) och (05) d.v.s. allmänna uppslagsverk, respektive allmänna tidskrifter. Huvudtalen 03 och 05 används numera endast för litteratur om uppslags­verk, respektive litteratur om tidskrifter.

 

Man kan även placera tilläggstalet före huvudtalet. Vill man t.ex. samla alla lexika på ett ställe kan man skriva:

 

(038)54      lexikon i kemi, 

(038)78      lexikon i musik o.s.v.

 

Det är inte bara tilläggstalet för form som får användas separat. De flesta tilläggstalen får användas separat . Undantaget är tal för material, person och speciella tilläggstal. Ex.

 

(44)                       Litteratur om Frankrike

 

Repetitionsfrågor:

 

123. Handbok i förvärv och utlåning           Svar:

        på bibliotek

124. Utrikeshandeln mellan Sverige            Svar:

        och Danmark under 1980-talet

125. Tanzanias nationalbibliografi               Svar:

126. Luteranismens inflytande på                Svar:

        kyrkomusiken

127. Norrlands geografi                             Svar:

128. Lärobok i industriell upphovsrätt        Svar:

 

TILLÄGGSTAL FÖR SPRÅK

 

 

Det kan finnas andra aspekter på en bok som kan vara av värde för en låntagare. En sådan aspekt är språket på vilket boken är av­fattad. Fram till 1992 gjordes indelningen efter språk med hjälp av de tal som fanns på avdel­ningen 80 (språkvetenskap), varvid 80 ersattes med tecknet = (lik­hets­teck­en), t.ex.

 

803.97       svenska                               =397             på svenska

806.0         spanska                              =60               på spanska

809.198.3  albanska                             =919.83        på albanska

809.24       hebreiska                            =924             på hebreiska

 

1992 bestämde man sig för en total revision av språken. Till skillnad från revisionen för ort, där man har behållit de gamla tilläggen, är det för språk fråga om helt nya siffror. De tal som anges ovan är därför inte längre giltiga, men det kan vara bra att veta vilka de är om man påträffar dem i äldre bibliografier och kataloger.

 

Språken finns nu samlade i hjälp­ta­bel­len Ic av nätversionen i stället för i avdelning 80. Av­delning 80 är numera en allmän av­delning för språkvetenskap men utan språklig in­delning. Litte­ra­tur om speci­fi­ka språk klassas numera i stället på 811 och tillägget för resp. språk med en punkt före och utan likhetstecken. Skön­lit­te­ra­tur har också förändrats på samma sätt. De speci­fi­ka språken klassas på 821 och tillägget för respektive språk utan likhetstecken.

 

Några språk                       före 1992                            efter 1992:

 

flerspråkiga                          =00                                     =00

översättningar =03                                     =03

germanska språk                  =3                                       =11

engelska                              =20                                     =111

tyska                                   =30                                     =112.2

svenska                               =397                                   =113.6

romanska språk                   =4                                       =13

franska                                =40                                     =133.1

spanska                               =60                                     =134.2

ryska                                   =82                                     =161.1

urdu                                     =914.3                                =214.22

romani                                 =914                                   =214.58

hebreiska                             =924                                   =411.16

arabiska                               =927                                   =411.21

finska                                   =945.41                              =511.111

samiska                               =945.5                                =511.12

japanska                              =956                                   =521

kinesiska                              =951                                   =581

 

Tilläggstalen för de övriga språken kan hämtas på internet:

<http://www.hb. se/ bhs/udk/>.

 

Tilläggstalen för språk (förutom på avdelningarna 811, Litteratur om specifika språk, och 821, Skönlitteratur på specifika språk, som vidareindelas efter språk) ­bör endast an­vändas då de verkli­gen fyller en funk­tion. För UDK rekom­mende­rar man att man använder de språkliga til­läg­gen i tre fall:

 

1) vid samtidig be­teckning av ett arbetes form och språk, t.ex. en tidskrift på franska,

    (051)=133.1

 

2) särskiljande av översättningar på olika språk av samma verk (som regel religiösa skrifter som Bibeln, Koranen eller inom skönlitteratu­ren),

    22=03

 

3) för att be­teckna ordböcker.

    (038)=113.6

 

De språ­kli­ga tilläggen används också för att bilda tal som representerar folk­grupper (mer om det senare).

 

Ex. efter den nya språktabellen ovan:

 

    811.161.1                    det ryska språket

    821.581                       kinesisk skönlitteratur

   62(03)=134.2              teknisk encyklopedi på spanska

   78(051)=411.21=521 musiktidskrift på arabiska och japanska

 

Klassificera med hjälp av språktilläggen ovan:

 

129. Litteratur på quechua                         Svar:

130. En avhandling om musik på                Svar:

        engelska

131. Engelskt uppslagsverk  Svar:

132. Bibliotekstermer på engelska,             Svar:

        franska,  spanska och­ svenska

 

Ordböcker kan hållas samlade genom att man t.ex. klassar formen först och därefter språket, t.ex. (038)=521 japansk ordbok

 

Två- eller trespråkiga ordböcker behöver inte dubbelklassas som fallet är i andra klassifikationssystem, som SAB, utan språken läggs till, efter varandra. Ex. 54(038)=133.1=581   fransk-kinesisk ordbok i kemi.

 

Repetera:

 

133. Polens och Ungerns historia               Svar:

        från 1945                                         

134. Grodor, rovfåglar, harar och              Svar:

        fladdermöss

135. Odling av ostron och blåmusslor         Svar:

136. Svensk utvecklingshjälp till Peru         Svar:

 

TILLÄGGSTAL FÖR RASER, FOLKSLAG...

 

 

Ytterligare en innehållsavgränsande hjälptabell är den som återfinns i tabell If i UDK-systemet: de allmänna tilläggstalen för ras, folk­slag och befolkning. Dessa återges med (=...) (parentes likhets­tecken). I och med att språktilläggen har ändrats så har även de tilläggstal som bygger på språk ändrats. Vi använder oss av de nya talen för språk ovan.

 

Tilläggstalet kan bildas på två sätt:

 

    a) ras och folkslag:        

    (=talet för språk från hjälptabell Ic), t.ex.

=411.21 arabiska               (=411.21) araber

 

Ordet ras är både förlegat och felaktigt. Benämningen på svenska är numera "folkslag" eller "etnisk grupp".

 

    b) befolkning i bestämda länder: 

    (=1.tilläggstalet för ort från hjälptabell Ie)

(485) Sverige                      (=1.485) svenskar

 

I båda fallen kan man dessutom avgränsa ytterligare. T.ex.:

 

(44)(=411.21)                     araber i Frankrike

(=411.21=133.1)               fransktalande araber

(=1.485=161.1)                 rysktalande i Sverige

 

Denna lösning är bra när man vill klassa litteratur om en del av be­folkningen i t.ex. flerspråkiga länder som Schweiz, eller om minoriteter i ett land.

 

Några exempel med ett huvudtal:

 

62(=1.394)                         feniciernas teknik

78(=1.73=134.2)               musik bland spansktalande i USA

37(=1.494=112.2)              utbildning bland schweizare från de

tysktalande kantonerna

 

 

137. Välj ett tal för "ett dokument om tysktalande ryssländares demografis­ka struktur".

    Svar:          (  ) 312(=161.1)

(  ) 312(=1.47=112.2)

(  ) 94(47)(=112.2)

(  ) 312(=112.2)

 

Rätt svar:        312(=1.47=112.2)

 

 

312(=161.1) är formellt korrekt, men det betyder ryssars demografiska struktur, ingenting sägs om att de är tysktalande.  312(=112.2) är också korrekt, men där sägs ingenting om att de skulle vara ryssländare. 94(47)(=112.2) utesluter det kanske viktigaste elementet i dokumentets titel, nämligen demografi.

 

Klassificera:

 

138. Biografi över svenskamerikaner          Svar:

139. Svenskars midsommarfirande             Svar:

140. Hur japanska invandrare röstar          Svar:

        i Danmark

141. Familjelivet bland de gamla                Svar:

        assyrierna

142. Belgarnas campingintresse                  Svar:

 

Nu kan vi repetera samordning, utsträckning, tilläggstal för ort, tid, form, språk, folkgrupp:

 

143. Prestationslön vid gruvorna i Polen     Svar:

        under 1980-talet

144. En bibliografi över Afghanistans          Svar:

        historia  

145. Resehandbok om Italien                     Svar:

146. Jugoslaviens historia under andra        Svar:

        världskriget

147. Koppar och kopparlegeringar            Svar:

148. Ett föredrag om orgelkoraler              Svar:

        och kyrkokantater

 

TILLÄGG AV PERSONNAMN, INSTITUTION ELLER ORTNAMN

 

 

På ungefär samma sätt som i SAB kan man i UDK tillägga namn på person, institution eller ort i anslutning till olika tal (se tabell Ih). Någon särskild kod behövs inte, utan anslutningen görs direkt, t.ex.:

 

      929Lagerlöf                                       Biografi över Selma Lagerlöf

      821.113.6Lagerlöf                             Selma Lagerlöfs författarskap                  

      373(485 Borås)                                  Grundskolorna i Borås

      061.12 Svenska Akademien               En bok om Svenska Akademien

 

När det gäller ort placeras dessa som regel i anslutning till resp. land inom samma parentes. De kan även uppträda separat om landet som sådant anses irrelevant i sammanhanget och inte anges i notationen.

T.ex. olika "internationella flygplatser" kan anges med namnet på orten och sitt eget namn direkt efter 656.71 utan angivelse av land.

656.71 New York: Kennedyflygplatsen

 

 

UDK-FRÄMMANDE NOTATIONER

 

UDK tillåter att man vidareindelar en avdelning med egna siffror vid behov. Detta görs genom att man skri­ver ut asterisk före de egna nya siffrorna. I den svens­ka upplagan av UDK-systemet hittar vi asterisk på bl.a. svenska­ län (se tilläggstalen under  (485)). Men vi kan också påträffa asterisken på av­delning 630 Skogsbruk. Detta talar om för oss att dessa siffror ännu inte är godkända av UDK eller kommer från andra system.

 

Ex.:                (480*5)         Tavastland

(485*15)       Älvsborgs län

356*I15        Infanteriregementet I15 i Borås

630*2            Skogsskötsel

 

149. Välj ett tal för "marknaden i Gdansk under vintern".

    Svar:          (  )  339.175(438)"324" Gdansk

(  )  339.175(438 Gdansk)"324)

(  )  339.1+94(438)"324"

 

Rätt svar:        339.175(438 Gdansk)"324"

 

 

 339.1+94(438)"324" skulle betyda att vi har ett dokument om allmänna handelsfrågor och om Polens historia vintertid. Ortens namn skall stå tillsammans med det tal som anger den geografiska uppdelningen, sålunda är (438 Gdansk) den rätta lösningen. Däremot kunde man tänka sig att uppdela marknader utan att ta hänsyn till landet, då skulle (438) vara onödigt. Tid kommer som regel efter ort, men ordningsföljden kan ändras om man anser att tiden är viktigare i det sammanhanget. Då kunde man klassa:

    339.175"324"(438 Gdansk) eller 339.175"324" Gdansk

 

Klassificera enligt UDK:

 

150. Biografi över Ivar Lo-Johansson        Svar:

151. Bebyggelsen i Alingsås Svar:

152. Saab-Scania                                      Svar:

153. Labour-partiet i Storbritannien           Svar:

154. Linköpings universitet   Svar:

 

 

SPECIELLA TILLÄGGSTAL

 

 

UDK-systemet har också speciella tilläggstal som möj­liggör en finare underindelning inom ett begränsat område i motsats till de allmänna tilläggstalen som är tillgängliga överallt i hela systemet. (Samma skill­nad gäller för SAB-systemet, där de allmänna tilläggsbe­teckningarna i princip kan användas på samt­liga av­delningar i systemet, medan de särskilda tilläggsbe­teckningarna bara gäller för bestämda avdel­ningar). De speciel­la tilläggstalen återfinns under respektive avdelning i huvudtabellen samt i början av tilläggstalen för form och ort.

 

UDK-systemet har tre slag av speciella tilläggstal:

- (streck)

.0 (punkt 0)

' (apostrof)

 

Vi har tidigare nämnt att punkten efter var tredje siffra saknar betydelse. Punkt före siffran noll marke­rar däremot att det är frågan om tilläggstal.

 

De speciella tilläggstalen återfinns i början av de avdelningar där de är aktuella och de kan användas i alla dess underavdelningar.

 

            06                            Sammanslutningar

  .01                                    stadgar

  .05                                    verksamhet

  .053.7                               protokoll

 

061.213                              Ungdomsrörelser

061.213.01                         stadgar för ungdomsrörelser

061.213.05                         verksamhet för ungdomsrörel­ser

061.213.053.7                    protokoll från möten

 

I de flesta språkupplagor av UDK kan man mycket lätt identifiera de speciella tilläggstalen när man läser tabellerna tack vare en enkel streckmarkering i marginalen. Detta underlättar letandet väl­digt mycket. Ibland kan det vara fråga om ett enda tilläggstal i en relativt liten avdelning. Risken är annars stort att man inte hittar de speciella tillägg­stalen som kan finnas lite utspridda i tabellen. ­

Det kan t.ex. se ut så här:

                      621.35 Elektrokemisk teknik

        |   .035 Detaljer ...

 

155. Ange ett tal för "Plagiat i musiken".

     Svar:         (  )  78.061

(  )  78   7.061

(  )  78(061)

 

Rätt svar:        78.061

 

 

78 och 7.061 skulle betyda att boken handlar om musik rent allmänt resp. plagiat tillhörande avdelning 7. Tillägg­sta­let in­nebär att det skall läggas till det tal det modifie­rar. 78 är en underav­delning av 7 och därmed går att lägga till 78 alla de tal som åter­finns under 7 (föru­tom de som kan finnas under 78).

 

78(061) skulle betyda musik utgiven av sammanslut­ningar, d.v.s. (061) är visserligen också ett tillägg­stal, men för form.

 

Klassificera:

 

156. Reservdelar till motorcyklar                Svar:

157. Modern arkitektur                             Svar:

158. Rotaryklubbens verksamhets-            Svar:

        berättelse                    

159. Konstnärlig färgfotografi                     Svar:

160. Ljudöverföring med ultrakorta            Svar:

        svängningar

 

Många ämnen har både - (streck) och .0 (punkt noll) som speciella tilläggstal i systemet. Vi kan titta på den stora avdelningen 62 Teknik. Vi ser att "bärbara maskiner" har tilläggstalet -182.4. Det nya tillägg­sta­let kan användas på alla underavdelning­ar, t.ex. på 621 Allmän maskinteknik. Ett dokument om "bärbara maskiner" blir sålunda 621-182.4.

 

Vi kan titta på ett exempel som förutom tilläggstal med - (som underav­delning till 62) också har egna tillägg­sta­l med .0. På avdel­ning 621.3 hittar vi tillägg­stalet .037.37 Digita­la former. Detta tal kan användas på 621.3 till och med 621.398. Vi hittar t.ex. "telefo­nappara­ter" på avdel­ning 621.395.6. "Digitala tele­fonappa­rater" får därmed talet 621.395.6.037.37.

 

161. Vilken sifferbeteckning är lämplig för ett doku­ment med titeln "bärbara digitala telefonapparater"?

    Svar:          (  )  621-182.4+621.395.6.037.37

(  )  621.395.6-182.4.037.37

(  )  621.395.6.037.37-182.4

 

Rätt svar:        621.395.6.037.37-182.4

 

 

621-182.4+621.395.6.037.37 är inte riktigt, eftersom det av titeln framgår att det inte är två helt olika ämnen som skall samordnas med +. Bärbar och digital antyder snarare en sammansättning till en enhet där två aspekter gemensamt skall modifiera eller avgränsa huvudbegreppet.

 

621.395.5-182.4.037.37 är inte helt korrekt (även om det kan vara möjligt). Vid kombinationer av denna typ brukar man först ange det tilläggstal som är mer speci­fikt och sedan det som är mer generellt. Talet .037.37 finner vi direkt under avdelningen 621.3 och gäller bara där (d.v.s. från 621.3 till 621.398), medan talet -182.4 finns under avdelningen 62 (d.v.s. kan användas på avdelningen 62 och från 621 till 629.788). Det senare tillägg­stalet har därmed större tillämp­ningsom­råde och kommer därför sist.

 

Inom vissa ämnen händer det att de angivna speciella tilläggstalen inte gäller på någon eller några underav­delningar. Anledningen är att tilläggsta­len betecknar egenskaper som inte nödvändigtvis kan appliceras på samtliga underavdelningar. I sådana fall står detta angivet i tabellerna. Det är viktigt att kontrollera detta innan man hämtar tilläggstal från en överavdel­ning. T.ex. under avdelning 7 står att läsa:

 

                  "7.01/09 gäller ej för 77"

 

Förklaringen är enkel. Avdelningen 77 fotografi är inte riktigt en konstnärlig avdelning även om den har place­rats tillsammans med de andra konstarter­na. Den be­höver egna speciella tilläggstal.

 

Omvänt, de speciella tilläggstalen som finns i en klass får ibland användas i en annan klass. Detta är särskilt lämpligt när båda klasserna har samma indel­ningsprincip. Det står också i huvudtabellerna när man får göra så. T.ex. under avdelningen 66 hittar vi:

 

66-2/-8 Kemisk teknik  Indelas som 62-2/-8

 

Strecktilläggen på avdelningen 62 har ett bredare tillämpningsområde än vad som kan synas i första hand. De gäller nämligen på nästan alla avdelningar av 62/69. T.ex. på 631 Lantbruk, 66 Kemisk teknik, 67 Diverse indu­strier, 681.7 Optisk teknik o.s.v.

 

162. Välj ett tal för "styrorgan för plogar som drivs med traktorer".

      Svar:        (  )  631.312-3     631.3.072

(  )  631.312.072-3

(  )  62-3      631.3.072

 

Rätt svar:        631.312.072-3

 

 

62-3 skulle handla om styrorgan i allmänhet utan någon koppling till ämnet, därmed blir dubbelklassningen fel här.

631.312-3 och 631.3.072 tar var och en för sig viktiga aspekter, styrorgan för plogar resp. traktorredskap. Poängen är dock att -3 styrorgan modifierar traktor­redskapet som anges med tillägget .072 och skall där­för anges tillsammans efter varandra och i den ordning som bl.a. S.R. Ranganathan föreskrivit i följande klassifikationsprincip:

The facets of a subject should be arranged in the sequence fo the

decreasing concreteness of the fundamental categories of which they are

respectively taken to be manifestations.[1]

 

Eller uttryckt på annat sätt: "utrustningen måste finnas till hands innan någon form av kontroll över den kan utövas"

­

Klassificera:

 

163. Digitala telefonväxlar                          Svar:

164. Klassisk grekisk skulptur                   Svar:

165. Avgifter för brevpost                          Svar:

166. Kyrkobyggnaders underhåll               Svar:

167. Kylanordningar i rymdfärjan               Svar:

SPECIELLA TILLÄGGSTAL TILL ANDRA TILLÄGGSTAL

 

 

Det är inte bara tal från huvudtabellerna som kan ha speciella tilläggstal. Några av hjälptabellerna kan också förses med sina speciella tilläggstal.

 

Ett exempel på detta finner vi bland de allmänna tilläggstalen för ort. Dessa tal tillfogas inom parentesen med hjälp av  - (streck).

Ex.

(1-13)            söder

(1-35)            län

(1-41)            förbundsstater

1.-87)            utlandet, utländsk

 

Dessa speciella tilläggstal föregås av ett tal för det geografiska området. T.ex. (485-13) Södra Sverige. Ofta är inte något bestämt land angivet. Då kan man ange det speciella tilläggstalet med hjälp av siffran (1) som betyder land i allmänhet, ospecificerat land. T.ex.

312(1-773)    Befolkningsproblem i u-länderna

 

Detta speciella tilläggstal är särskilt användbart när man vill indela världen fysiskt-geografiskt. Då använder man talen vi hittar på (1-92) med underavdelningar. T.ex.

(285.2-924.1)  Sjöar i norra Europa

 

168. Välj ett tal för ett dokument om "Kooperativa företag i utvecklingsländer".

     Svar:         (  ) 334(100-773)

(  ) 334.73(1-773)

(  ) 334.73(-773)

 

169. Välj ett tal för "Myror i Sumatras västliga om­råden".

     Svar:         (  ) 595.796(-15)+(549.43)

(  ) 595.796(549.4-15)

(  ) 595.79(549.43)

 

 

Rätt svar:        168                334.73(1-773)
169                595.796(594.43)

 

 

(100-773) i uppgift 168 antyder att det skulle handla om ­ "samt­liga utvecklings-länder". Dokumentet kan hand­la om "några länder". 334 är riktig avdelning, men den innefattar även andra organisationsformer inom näringslivet. Kooperationen betecknas därför 334.73.

 

Konstruktionen med (-15)+(594.43) i uppgift 169 är felak­tig eftersom det speciella tilläggstalet för väst (1-15) modifierar tilläggstalet för ort. De måste därför komma inom samma parentes, med det allmänna tilläggsta­let först. Just i fallet Sumatra finns i tabellen en indelning i norr och väst, vilket gör tilläget onödigt, därav år (594.43) tillräcklig för att ange Västra Sumatra.

 

Innan vi ger oss i kast med ytterligare frågor kan det vara värt att tänka på att UDK-systemet är mycket mer utvecklat än SAB och därför kan det ibland vara svårt att välja rätt huvudtal. Det finns dock vissa likheter som gör att vad man lär sig i ett system kan man till­ämpa i ett annat. Inom nationaleko­nomi t.ex. har vi i SAB en avdelning för teoretiska frågor under Qaa och en där det rör sig om tillämpad ekonomi, som ländernas ekonomiska för­hållanden på Qad. Samma uppdelning finns i UDK. Därför skall man inte välja första UDK-tal man påträffar i registret, utan man skall försöka se i vilket sammanhang och med vilken betydelse det används.

 

Klassificera:

 

170. Vokalmusik på Östra Azorerna          Svar:

171. Västeuropas ekonomiska                   Svar:

        utveckling

172. Multinationella företag i tredje            Svar:

        världen                                              Svar:

173. Artilleriförband  i Södra Libanon        Svar:

 

Repetera:

 

174. Institutionen Bibliotekshögskolan        Svar:

175. Trygghet i anställningen Svar:

176. Bysantinsk måleri                               Svar:

177. Guldsmedskonsten i det gamla           Svar:

        Egypten och Rom

178. Lyftkättingar i pontonkranar               Svar:

 

Speciella tilläggstal för formtilläggstal

 

Ett annat tilläggstal som kan kompletteras med speci­ella tilläggstal är tilläggstalet för form.

(0.021.2)       stora dokument

(0.026.6)       dokument i lösbladsform

(0.038)          fortsättningsverk

 

Den första nollan är det allmänna tilläggstalet för form och den skrivs ut fullständigt enligt tabel­len, t.ex.:

 

(051) tidskrifter

(075) skol­böcker

 

som de speciella tilläggstalen avgränsar, t.ex.:

(075.026.6)  skolböcker i lösbladsform

 

179. Välj ett tal för "Kommentarer till socialtjänst­lagen".

    Svar:          (  )  36(094.5)(0.072)

(  )  36(094.5.072)

(  )  36:34(0.072)

 

Rätt svar:        36(094.5.072)

 

 

36(094.5)(0.072) är fel. Man kan  ha två parente­ser för form, men här är det fråga om ett speciellt tilläggstal som modifie­rar det allmänna tilläggstalet och skall därmed anges inom samma parentes.

 

36:34(0.072) skulle betyda "rela­tion mellan soci­al­vård och lag­stift­ning". En lag inom ett speciellt ämnesområde klassas på respektive ämne med tillägget för form (094.5).

 

(02) för böcker används sällan ensamt, utan helst med dessa speciella tilläggstal, t.ex.:

(02.038)        Flerbandsverk

(02.053.2)     Barnböcker

 

De speciella tilläggstalen för form får även användas som de är, ifall man vill samla alla doku­ment med de egenskaper som det speciella tillägg­stalet repre­sen­te­rar på samma ställe, utan att särskilja om de är böck­er, tid­skrif­ter, ljud­band eller annat. T. ex.:

 

(0.067.2) Konfidentiella dokument

(0.053.2) Dokument avsedda för barn

 

Klassificera:

 

180. Supplement till semesterlagen             Svar:

181. Flerbandsverk om andra världs-         Svar:

        kriget

182. Barntidskrifter                                    Svar:

183. Illustrerad bok om Borås                   Svar:

 

Repetera:

 

184. Tillsatser till röd tryckfärg                   Svar:

185. Musiktävlingar i allsång Svar:

186. Encyklopedier                                   Svar:

187. Utlåningssystem på svenska               Svar:

        folkbibliotek

188. De kemiska ämnen uran och              Svar:

        plutonium

189. Bibliografi över immigrationen            Svar:

        till Norge från 1960 till 1990

190. En barnbok om den svenska              Svar:

        kyrkan  

 

TILLÄGGSTAL FÖR SYNPUNKT

 

 

Ytterligare ett tilläggstal att känna till är tilläggsta­let för synpunkt. Efter 1998 har man dock bestämt att upphöra med dess användning. Talet finns därför inte längre i den elektroniska versionen och vi kommer inte att göra några övningar.

 

Tilläggstalen för synpunkt indelades i två grupper med olika betydelser:

 

a)                  .000. (punkt noll noll noll punkt)

b)                  .001/.009 (punkt noll noll)

 

Den förra (gruppen a) angav ett subjektivt synsätt och indelades därefter med hjälp av tal från huvudtabellen.

 

Några exempel på användningen av tilläggstalet för synsätt enligt a:

620.9 betyder energiförsörjning. Vi kan tänka oss studera ämnet ur historiska, religiösa eller fackliga synpunkter. Vi hittar "93 historia", "272 katolska kyrkan", " 331.105.44 fackföreningar".

 

    620.9.000.272                energiförsörjning ur katolska kyrkans synpunkt

    620.9.000. 331.105.44   energiförsörjning ur fack­föreningssynpunkt

    620.9.000.93                  energiförsörjning ur historisk syn­punkt

 

Det senare tilläggstalet (gruppen b) angav en mer prak­tisk eller objektiv synpunkt och indelades enligt särskilda tal i hjälp­tabel­len. Tal med likvärdig be­tydelse fanns på olika ställen i tabellerna, som huvudtal eller som ett speciellt tilläggstal. Därför har man på senare tid ansett tilläggstalet för synpunkt onödigt och krångligt.

 

Exempel på användning av tilläggstalet enligt b:

    620.9.001.1                    prognoser i energiförsörjning

    620.9.003.12                  kostnadsberäkningar för olika energislag

 

Idag klassar vi i stället:

    620.9:001.18                  prognoser i energiförsörjning

    620.9:65.011.44     kostnadsberäkningar för olika energislag

 

TILLÄGGSTAL FÖR MATERIAL,  PERSONER OCH EGENSKAPER

 

 

Vi skall lära oss ytterligare tre tilläggstal, tillägg­stalet för material -03 (streck noll tre), tillägg­stalet för personer -05 (streck noll fem) och tilläggstalet för egenskaper -02 (streck noll två).

 

Material

 

Tilläggstalen för material -03 används för att be­teckna de material eller beståndsdelar, varav ett föremål består. Materialet skall ha en underordnad betydelse, d.v.s. dokumentet skall i första hand handla om något annat. Huvudplatsen för materialen som sådana finns annars i huvudtabellen på avdelningarna 54, 55, 66, 67 m.m. (Det går även att bilda tal för samman­satta material med hjälp av apostrof - mer om det senare).

 

Några exempel:

 

-032.2           vatten

-033.6           keramik

-034              metaller

 

Det sistnämnda talet måste finindelas med hjälp av avdelning 669. Där finner vi 669.1 järn och 669.21 guld. De siffror som följer 669 läggs till -034. Tillägg för järn blir därför -034.1 och för guld -034.21. Ex.

 

669.6               Tenn

688.72-034.6                        Tennleksaker

 

Personer

 

Tilläggstalet -05 betecknar alltid personer eller personers egenskaper. Det kan läggas till ett huvudtal inom hela UDK-systemet när den personliga aspekten är av underordnad karaktär. Man kan dessutom uttrycka aktiv eller passiv roll med hjälp av -051 resp. -052, som vid behov kan efterföljas av ytterligare ett par tal från -053/-059 (vilket skulle motsvara trippel­klassning).

 

 

 

Några exempel:

 

-052              patienter, kunder

-052-053.8    vuxna patienter, kunder etc.

-058.32         högavlönade

 

 

Egenskaper

 

Tilläggstalen för egenskaper -02 används på samma sätt som tilläggen för material och person, när man vill komplettera ett tal med sådana egenskaper som inte anges i huvudtabellen eller i de speciella tilläggstalen i anslutning till huvudtalet.

 

Tilläggstalen är relativt nya och dess användning ganska begränsad.

 

Några tal som kan vara intressanta är:

 

-021.131 Virtuellt

-028.11 Komplett

-028.13 Förkortat

-028.15 Koncist, schematiskt

-028.16 Muntligt, talat ord

-028.21 Textbaserat

-028.27 Elektroniskt

 

Klassificera:

 

191. Kvinnliga präster                                Svar:

192. Manliga arbetslösa bibliotekarier        Svar:

193. Bilar av lättmetall                               Svar:

194. Inredning med möbler av plast            Svar:

195. UDK:s elektroniska version               Svar:

196. Prototyp av rymdstation                     Svar:

 

SPECIELLA TILLÄGGSTAL MED APOSTROF

 

 

Inom vissa discipliner finner vi begrepp som bildats genom eller består av sammansättningar av flera elemen­t, komponenter eller andra karakteristika. ­De flesta ex­empel finner vi inom kemi där vi kan ange kemiska före­ningar genom att lägga ihop talen för delämnena med apostrof. Ex. natrium anges med 546.33 och klorider med 546.131. Om vi skall klassa salt, natrium­klorid, skriver vi 546.33'131, d.v.s. vi ersätter 546 i andra ledet med apostrof.

 

Apostrof får användas när det så står i tabel­ler­na. På senare tid har apostrof fått en mer framträdande roll.  Tanken är att UDK skall bli mer och mer facet­te­rat, t.ex. i de nya tabellerna för littera­turveten­skap skall man kunna ange flera aspekter samti­digt.

 

Tills vidare skall vi bara öva oss på några av de viktigaste avdelningarna där apostrof synes mer motiverad. Den aspekt som är mest framträdande anges först. T­.ex. av 329.12 liberala parti­er och 329.23 repu­bli­kan­ska parti­er kan vi bilda 329.23'12 repu­bli­kanskt-liberala parti­er. Om ingen av dem är mest fram-trädande då väljer man dem i nummerordning.

 

Klassificera:

 

197. Natriumsulfat                                     Svar:

198. Magnesiumklorid                               Svar:

199. Nationalistisk-revanchistiska              Svar:

        partier   

200. Brytning av silverhaltig järnmalm         Svar:

201. Metallorganiska föreningar                 Svar:

202. Flerspråkighet                                    Svar:

 

 

ANVÄNDNING AV HAKPARENTES

 

 

Ibland vill man ange relationen mellan ett sam­man­satt be­grepp och ett annat. Det kan vara ett sam­man­satt be­grepp som ut­trycks med + eller med kolon och som sedan skall kombineras med hjälp av ytterligare ett kolon. Då kan det vara vik­tigt att veta vilka de tal som anger det samman­satta begrep­pet är. I sådana fall använder man sig av hakparen­tes. Ett ex.:

 

                       Bibliotekspersonal i medicinska bibliotek   023.5:026:61.

 

Här använder vi två kolon. För att relationen skall vara tydlig kan man skriva

                  023.5:[026:61]

 

 Hakparentesen kan användas även på ett annat sätt. Vi kan tänka oss

331.2:02, "löner på bibliotek",

331.2:61 "löner på sjukhus",

331.56:02 "arbetslöshet inom bibli­otekarieyr­ket",

331.56:61 "arbetslöshet inom sjuk­vården" o.s.v.

 

Biblioteket kanske tycker att det är viktigare att hitta litteratur om arbete samlad efter yrkeskategori. Detta kan åstadkommas med vad man kal­lar interkallation (infogning), d.v.s. man klassar yrkes­gruppen direkt efter det tal man vill att den skall finnas under. All vidareindelning av talet görs efteråt.

 

För att göra så placerar man det andra talet inom hakparentes:

 

331[02].2  "arbete på bibliotek: löner"

331[02].56  "arbete på bibliotek: arbetslöshet"

331[61].2  "arbete inom sjukvården: löner"

331[61].56  "arbete inom sjukvården: arbetslöshet"

 

Interkallation kan även göras med tilläggstal­. Skill­naden är att man då inte behöver hakparentesen, efter­som talets egenskap framgår av symbolen för tilläggsta­let i fråga. Vi har tidigare klassat politiska partier på avdelning 329. När vi söker litteratur i biblioteket tycker vi det är naturligt att landets olika partier finns samlade på samma ställe. Detta åstadkoms genom interkalla­tion.

 

Ex.:

329(44).13

329(44).14

329(45).11

329(45).23

329(485).12    o.s.v.

 

 

ORDNINGSFÖLJD INOM ETT SAMMANSATT UDK-TAL

 

 

Den normala ordningsföljden eller citeringsordning när vi använder flera tillägg är: huvudtal, speciella tilläggstal med .0, speciella tilläggstal med -1/-9, apostrof, synpunkt, ort, folkgrupp, tid, relation, utsträck­ning, sa­mord­ning, form, språk. Denna ordning är delvis den omvända mot den vi använder vid filering i katalogen. Fileringsordningen kan du se nedan. Vi kan ta ett exempel till hjälp: en doktorsavhandling på engelska om "emigra­tio­nen av tysktalande från Polen under 1980-talet på grund av politiska skäl" klassas:

 

314.743 (438)(=112.2)"198":32(043)=111

 

En omkastning av ordningen är möjlig, om man som tidigare önskar samla litteraturen på en av aspekterna ovan. Om man t.ex. önskar söka i första hand på tyskta­lande, eller på migrationen under en viss tid, o.s.v. I den mån man ändrar ordningen bör man vara konsekvent och följa samma principer därefter. En av de stora klassifikationsteoretikerna, S. R. Ranganathan,  har präntat de fem funda­mentala kategorierna, som han benämner med förkortningen PMEST:

 

Personality (personlighet)

Materia

Energy (energi)

Space (ort, plats)

Time (tid)

 

Exempel:       

                      "Planering av biblioteksbyggnader i England under 1900-talet",

där biblioteksbyggnader står för personlighet, planering för energi, England för ort och 1900-talet för tid. Materia saknar vi här. Ordningen blir:

                      biblioteksbygg­nader - plane­ring - England- 1900-talet

                  UDK: 727.8.001.1(410)"19"

 

De fem kategorierna kan förekomma på olika nivåer, d.v.s. de kan upprepas efter varandra. Personlighet och materia kan förekomma på nytt efter energi, och åter­igen på samma sätt efter en annan runda.

 

Exempel:

"Inlärningsmetoder i algebra i högstadiet",

där högstadiet är personlighet i första rundan och algebra också är personlighet i andra rundan efter inlärningsmetoder, som uppfattas som energi.

 

Ordningen blir:

                      högstadiet - in­lärnings­metoder - algebra

UDK: 373.4:371.3:372.851.2

 

Fileringsordning i en katalog eller databas

 

Symbol          Exempel       

=                    =112.2          på tyska

(0...)              (0.035.2)       dokument i mikroform

(1/9)              (430)             Tyskland

(=...)              (=1.410)        Britter

"..."                "18"               1800-talet

+                    622+669       Gruvhantering och metalurgi

/                     622/623         Gruvhantering och militärteknik

enkelt tal        622                Gruvhantering

:                     622:338.3      Produktivitet i gruvorna

=                    622=112.2    Dokument på tyska om gruvhantering

(0...)              622(0.035.2) dokument i mikroform om gruvhantering

(1/9)              622(430)       Gruvhantering i Tyskland

(=...)              622(=1.366)  Gruvhantering bland antikens britter

"..."                622"18"         Gruvhantering på 1800-talet

*                    622*Fe₂0₃     Gruvhantering av röd hematit (Fe₂0₃)

A/Z                622GOE        Gruvhantering av nämnda malm: Goethite

-0                                        622-057.2     Kroppsarbetare i gruvorna

-1-/9              622-78          Skyddsanordningar inom gruvhantering

.0                   622.03           Malmens geologiska karaktär

´                     622'17           Rester från gruvhanteringen

nästa tal          622.3             Specifika mineralers gruvhantering

 

LITTERATUR

 

 

Benito, M., Kompendium i UDK. - 3., rev. uppl. -Borås : Taranco, 1995. -

60 s.

 

Benito, M., Sistemas de clasificación. - Borås : Taranco, 1999. - 128 s.

 

Brown, A.G., Introduction to subject indexing : a programmed text. - London : Bingley, 1976. - 2 vol.

 

Dubuc, R., La classification décimale universelle (C.D.U.) : manuel pratique d'utilisation. - 3. éd., refondue. - Paris : Gauthier-Villars, 1973. - 308 s.

 

Extensions and corrections to the UDC. - Vol. 15- . - The Hague : UDC Consortium, 1993- .

 

McIlwaine, I.C., The Universal Decimal Classification : a guide to its use. - The Hague : UDC Consortium, 2000. - 280 s. - (UDC publication ;  P035)

 

Ranganathan, S.R., Elements of library classification. - 2. ed. - Bangalore : Sarada Ranganathan Endowment for Library Science, 1991. - 108 s.

 

UDK - en indföring : med UDK-hjælpta­bel­ler (tillæstal) / Dansk Central for Dokumenta­tion - DCD i samarbete med Den danske UDK-Komité. - Lyngby, 1992. - 93 s. - (FID publikation ; 697)

 

Universella decimalklassifikationen. - Svensk förkortad uppl., 3. rev. uppl. - Stockholm : Tekniska litteratursällskapet, 1977. - 329 s.

 

Universella decimalklassifikationen [online]. - Taranco, 1999-  . - Tillgängligt via internet:  <https://taranco.eu/udk2008/>.