Tillbaka till start   Kapitel 13   Bilaga 1 Romerska siffror  

Miguel Benito

 

KAPITEL 14

 

ALFABETISERING OCH FILERING

 

 

 

Numera anser man sig inte behöva kunna några regler om hur man sorterar alfabetiskt. Allt sorteras maskinellt och det är upp till programmet att hantera ordningen mellan termerna/titlarna/författarna.

 

Vissa kunskaper kan dock behövas vid olika tillfällen. Det räcker inte alltid med att kunna alfabetet. Det första problem som infinner sig är just valet av alfabet. Redan det danska och norska alfabetet skiljer sig från det svenska, även om det bara är på ett par-tre bokstäver.

 

Det finns en internationell standard för bibliografisk filering som publicerades 1983 i två skrifter "Documentation: bibliographic filing principles" (ISO 7154) och "Documentation: bibliographic filing rules" (ISO/TR 8393).

 

I Sverige har man inom Standardiseringskommissionen SIS utarbetat en standard med beteckningen SS 03 81 03. Standarden omfattar regler för själva den bibliografiska fileringen samt för den behandling av bibliografiska data som ligger till grund för fileringen.

 

Filering är ett något vidare begrepp än alfabetisering. Det innefattar bl.a. hänsynstagande till ordningsföljd i flerledade uppslag. Filering betyder att man lägger något i en bestämd ordningsföljd.

 

Folkbiblioteken har haft regler för alfabetisering och filering, som varit publicerade i Katalogregler för svenska bibliotek, 3. uppl., från 1970. Men alfabetiseringsreglerna har fallit bort ur den nya regelsamlingen. Här nedan anges några regler. Det är dock viktigt att komma ihåg att det kan finnas andra varianter på biblioteken samt att reglerna inte är heltäckande. Huvuddelen av texten är hämtad ur skriften "Katalogkunskap" av Ulla Reimer-Jönsson.

 

1)      Val av alfabet:

Vid alfabetisering är svenska alfabetets ordningsföljd bestämmande. Bl.a. gäller att:

aa inordnas under           aa (även när det utläses å)    Aarhus

ae     "      "                    ae

æ     "       "                    ae (även när det utläses ä)

oe     "      "                    oe (även när det utläses ö)

œ     "       "                    oe (även när det utläses ö)

ø       "      "                    ö

ü       "      "                    y

ue      "     "                    ue (även när det utläses y)

 

Då aa betecknar danskt eller norskt å, ae danskt, norskt eller tyskt ä rekommenderas att man skriver hänvisningskort från namnet skrivet med å, ä. Man kan också välja en generell hänvisning som

Aa  Se även  Å, och tvärtom.

 

2)      v och w:

Det görs ingen skillnad mellan v och w. Enligt SS skall dock v och w stoppas i skilda sviter. Jfr Nationalencyklopedin och engelska, franska eller tyska encyklopedier och kataloger.

 

3)      Personnamn:

Vid personnamn väljer man som normalform (auktoritetsform) den namnform som brukas i personens hemland med hänvisningar från andra stavningar. Här har vi stor nytta av kapitel 22 och 26 i KRS.

 

4)      -son eller -sson:

Ingen skillnad görs mellan namn som slutar på -son, resp -sson. Alla betraktas som om de stavas -sson. Däremot görs det skillnad mellan namn som slutar med -sen resp -ssen. Likaså gör man skillnad mellan Johnson med "h" och Jonson samt motsvarande vid liknande namn, Ohlson, Olson. När det gäller -quist och -qvist är bruket vacklande vid manuella register.

 

5)      Diakritiska tecken:

Man bortser helt från diakritiska tecken (ù, ç, â, ñ, etc.), även om de i vissa språk kan markera helt andra ljud än de svenska och dessa bokstäver hamnar på annan plats i respektive språks alfabet. I andra länders alfabetisering gör man likadant med de svenska bokstäverna å, ä och ö. Detta är viktigt att komma ihåg när man söker i kataloger och uppslagsverk och särskilt om man söker för låntagare med annan bakgrund som inte kan hitta rätt.

 

6)  Skiljetecken:

Likaså bortses i de flesta fall från skiljetecken och andra tecken som inte kan uttalas (, . ; : " -). Komma har dock en särskild betydelse i inverterande personnamn i och med att uppslagsordet sträcker sig dit. Punkt har också en särskild betydelse i underindelade uppslag. Se nedan på huvudregeln.

 

Vissa tecken, som &, +, - (i betydelsen minus) m. Fl. ordnas i de flesta bibliotek som om de skrivits ut med bokstäver, på det språk på vilket beskrivningen är, alltså: och, og, and, und, plus etc.

De bör skrivas ut med bokstäver på respektive språk (inom klammer), framförallt om de berör de filerande orden. Det finns dock bibliotek, som alfabetiserar "&" som "et" (som är den latinska formen) oberoende av språk.

 

6)      Siffror som uppslag:

Siffror som uppslag placeras före alfabetet. I gamla kataloger brukar de stå sist. De ordnas i sifferföljd och romerska siffror blandas med arabiska. Vid samma siffra går grundtal före ordningstal. Obs. om en siffra är utskriven med bokstäver följs alfabetet. I äldre kataloger placerade man siffror som om de var skrivna med bokstäver på resp. språk, vilket gjorde att bibliotekarierna ansågs kunna alla världens språk.

 

                      5 nya spel  placeras i början under "5",

13 vid bordet                      placeras i början under "13", medan

Fem myror placeras under "f" och

Sex glada laxar placeras under "s"

 

8)  Huvudregel:

Huvudregeln vid filering i alfabetiska katalogen är att "ingenting går före någonting". Man tar, utom vid sammansatta namn eller liknande, i första hand hänsyn till första ordet, i andra hand till nästa ord, osv. Enligt denna princip alfabetiserar man ord för ord.

 

Det finns dock andra som alfabetiserar tecken för tecken, vilket ger en annan ordning mellan uppslagen. Se t.ex. Nationalencyklopedin som alfabetiserar tecken för tecken.

 

Ex.

 

ord för ord:                                                tecken för tecken:

                                                                                      

nordisk administrativ tidsskrift                       nordiska biblioteksmöten

en nordisk arbetsmarknad                             nordisk administrativ tidsskrift

nordisk arbetsmarknad för sjöfolk                 en nordisk arbetsmarknad    

nordisk integration                                        nordisk arbetsmarknad för sjöfolk

nordiska biblioteksmöten                               nordiska tragedier

nordiska tragedier                                        nordisk integration

nordiskt i Versailles                                      nordiskt idag

nordiskt idag                                                nordiskt i Versailles

 

Ytterligare fileringsregler:

 

a) Obestämda och bestämda artiklar samt en del andra småord som står före uppslagsordet räknas ej med. Om artikeln inte står i början räknas den däremot med. På andra språk kan vi dock se kataloger där de inte heller räknar med artiklar och små ord som finns med mitt i uppslaget.

 

b) Pronomen och räkneord räknas med.

Den som visste                    fileras under "den"

Den tredje mannen             fileras under "tredje"

 

c) Olika upplagor av en bok med exakt samma uppslag och beskrivning brukar ordnas i upplageföljd i omvänd ordning, så att den senaste upplagan kommer först.

 

d) Initialförkortningar och akronymer (d.v.s. förkortningar som bildar ett nytt ord) betraktas i allmänhet som sammanhängande ord antingen bokstäverna står skilda åt med punkt eller ej. Om man jämför telefonkatalogen eller utländska bibliografier konstaterar vi snart att de gör på annat sätt.

 

e) Om ett personnamn består av flera led eller av ett prefix och ytterligare namndel bestäms ordningsföljden mellan namndelar av bruket i vederbörandes hemland. Medräknat prefix och namndel eller flera led som sammanhålles räknas som ett ord.

De Christoforo, Ron

Deckarakademien

De Geer, Eric

Degeneration

f) Geografiska namn och institutionsnamn

Består namnet av flera led utan bindestreck emellan räknas varje led för sig enligt huvudregeln. Detta gäller även om första ledet, som i t.ex. Los Angeles, strängt taget är en artikel. Praxis kan dock variera.

 

Institutionsnamn som börjar med AB, Firma eller motsvarande på andra namn alfabetiseras på följande ord. Finns det dessutom en eller flera initialer skall uppslagsformen ha följande utseende:

AB P:A: Norstedt                Norstedt (AB P.A.)

 

g) Om flera ord är förbundna med bindestreck -  brukar leden betraktas som ett ord. (Det gäller såväl personnamn som institutionsnamn och vanliga ord):

In- och utvandrare

Lo-Johansson, Ivar

The motor-boat

1500- och 1600-talens visböcker

 

h) En del bibliotek ordnar dock sammansatta personnamn i en särskild grupp, efter namn som enbart består av första ledet, men före namn som är helt sammansatta. Här kan vi se skillnaden:

 

I                                                                II

Borg, Å                                                     Borg, Å

Borg, Östen                                               Borg, Östen

Borgaskog, Per                                          Borg-Grubbsdtröm, Inga

Borg-Grubström, Inga                                Borg-Petersen, Asta

Borgman, Jens                                           Borgaskog, Per

Borg-Petersen, Asta                                  Borgman, Jens

Borgring, Göran                                         Borgring, Göran

 

i)  Namn som börjar med M', Mc eller Mac alfabetiseras samtliga som fullt utskrivet Mac. Detsamma gäller förkortningar för Sankt, Sankta etc. på olika språk. Om S:t, S:ta står som förkortning för icke svensk version skrivs den rätta formen ibland ut inom klammer:

S[ain]t Cyr, Irma

S[an]ta Madonna di Campiglia

 

j)  I fråga om personnamn gäller att förnamn som uppslag går före samma namn som släktnamn (vare sig det har tillägg som helgon, påve eller ej):

Petrus, apostel

Petrus Lombardus

Petrus, John

Petrus, Lewi

 

Här kan tänkas att vissa bibliotek placerar Petrus Lombardus sist i alla fall.

 

Vid släktnamn är ordningsföljden:

Släktnamn enbart, släktnamn med förnamnsinitial, släktnamn med utskrivet förnamn samt eventuellt därefter tillagda årtal:

Andersson

Andersson, A

Andersson, Albin, [1901-1969]

Andersson, Albin, [1913-]

Andersson, Albin Sixten

Andersson, C. Albin

Andersson, Carl Albin

 

k) Likastavade uppslagsord, som tillhör olika ordklasser, ordnas oftast på följande sätt:

1. Personnamn

2. Geografiska namn

3. Övriga ord

 

l) Arbeten av samma upphovsman ordnas i andra hand alfabetiskt efter titel.

 

När det gäller upphovsmannen som huvuduppslag, biuppslag eller hän-visning bör man placera hänvisningarna först, därefter huvuduppslag och slutligen biuppslag.

 

Det kan vara värdefullt att ta del av de danska alfabetiseringsreglerna och använda dem som mall i tillämpliga delar.

 

De finns nu i en webbversion med titeln:

 

Alfabetiseringsregler for danske biblioteker og bibliografier / utarbejdet av Det Danske Katalogregeludvalg. Tillgängligt via internet: <http://

www.kat-format.dk/alfaregler.html>. - [Referensen upprättad 2000-01-31]

 

Filering av klassifikationssignaturer

 

Det kan förefalla enkelt att sortera efter klassifikationssignum. Så är det när det gäller Dewey-systemet, eftersom man där inte har några specialtecken för att avdela de olika facetterna, utan det är bara den numeriska ordning som gäller.

 

Både UDK-systemet och SAB-systemet har en mängd olika facetter som uttrycks med hjälp av specialtecken, bindestreck, parentes, likhetstecken, punkt, apostrof etc.

 

Det finns en huvudprincip för sortering av klassifikationssigna, som kallas inversionsprincipen.

 

När vi klassar går vi från det generella till det specifika:

T.ex.

Ab-c.05:pu(x)      ett lexikon över automatisering på svenska folkbibliotek, eller:

Bibliotek - Sverige - folkbibliotek - automatisering - lexikon

 

När vi sorterar i kataloger och bibliografier gör vi  tvärtom, d.v.s. vi söker det mest specifika först. Vi börjar sorteringen i inverterad ordning:

 

Lexikon

Lexikon - automatisering

Lexikon - automatisering - folkbibliotek

Lexikon - automatisering - folkbibliotek - Sverige

 

Ab(x)                                                         Ab-c(x)

Ab                                                              Ab-c

Ab:pu (x)                                                    Ab-c:pu(x)

Ab:pu                                                         Ab-c:pu

Ab.05 (x)                                                   Ab-c.05(x)

Ab.05                                                         Ab-c.05

Ab.05:pu(x)                                                Ab-c.05:pu(x)

Ab.05:pu                                                    Ab-c.05:pu

 

 

 

Inversionsprincipen är inte alltid helt genomförbar utan man måste göra vissa avsteg från den, och därmed har alla system några regler för filering. I exemplet ovan skulle t.ex. ren signatur kommit först, d.v.s. Ab borde kommit före Ab(x). Att så inte är fallet beror på att SAB vill samla formen före innehållet.

 

Reglerna för filering av SAB-signaturer finns på sidan 16 av SAB-systemet.

 

De kan sammanfattas:

 

i) (  ) signatur följd av parentes kommer först

Ab(x)

ii) "ren" signatur utan något tillägg

Ab

iii) , målgrupp

Ab, ug

iv) / medier

Ab/VK

v) = språk

Ab=ma

vi) : signatur följd av kolontecken

Ab:pu

vii) .01-.09

Ab.05

viii) - för geografiska tillägg

Ab-c

ix) nästa signatur

Aba

 

Samma sak gäller för UDK. Fileringsordningen av UDK-signaturerna finns i slutet på kapitlet 7.

 

 

 

 


© 2001-2009, Miguel Benito
Tillbaka till kunskapsorganisation
Tillbaka till hemsidan
URL: http://www.taranco.eu/
E-post: miguel.benito@taranco.eu